Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyllnadsed - Fyllnadspension - Fyllnadsprövning - Fyllnadsstämma - Fyllnadsval - Fyllning - Fyllodier - Fyllokladier - Fyllom - Fyllomani - Fyllopoder - Fylloxera - Fylogenes - Fylogenetiska regeln - Fylogeni - Fülöp-Miller, René - Fyn - Fynboerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYLLNADSPENSION
honom förebragt bevisning, edligen bestyrkte ett
faktum, för vilket han var bevisskyldig. F.
ansågs kunna användas endast i de särskilda fall,
då sådan var medgiven i lagen. Ett sedan 1918
vanligt fall av f. var ed av barnets moder i mål
om underhåll åt barn utom äktenskap. Genom
nya rättegångsbalken avskaffades f., som på
sista åren kommit till minskad användning, från
1948. I stället har införts ett nytt närbesläktat
bevismedel, kallat ”förhör med part under
san-ningsförsäkran”, som må användas endast i
tvistemål. K.
Fyllnadspension, se Pension.
Fyllnadsprövning, kompletterande prövning till
real- el. studentexamen. Jfr Examensbetyg.
Fyllnadsstämma, mus., i flerstämmig sats sådan
stämma, som icke äger självständig melodisk
betydelse utan endast tjänar till harmonifyllnad el.
klangförstärkning. F. kallas även orgelns
”hjälp-stämmor”, med uppgift att förstärka
huvudstämmornas övertoner.
Fyllnadsval, val utanför den ordinarie valtiden
för att besätta en genom förtidig avgång ledig
plats. Genom vårt proportionella valsätt äro f.
onödiga, och besättandet av vakansen sker genom
en förnyad sammanräkning av röstsedlarna från
föregående val. I vissa fall, t.ex. vid val av
landstingsmän, utses suppleanter samtidigt med
de ord. representanterna. I länder med
majoritetsval skall däremot verkligt nytt val äga rum
i valkretsen. F. kan då ha betydelse som en
sorts valbarometer mellan de ordinarie valen. A.ön.
Fyllning. Byggn. 1) Den av tunnare trä, ofta
i form av en sammanlimmad skiva, tillverkade
delen av en dörr, panel e.d., som infattas av
ramstycket. 2) Löspackad isolering, t.ex.
vägg-el. trossbottenfyllning.
Fyllodier [-å’-] (av grek, fyllon, blad), bot.,
me-tamorfoserade bladskaft, vilka antagit plattad,
skivlik form. F. förekomma hos vissa
Acac’ia-arter m.fl., där de ersätta bladskivorna.
Fyllokla’dier (till grek, fyllon, blad, och klad’os,
kvist), k 1 a d o d i e r, bladlösa dvärggrenar med
hastigt avslutad spetstillväxt, vilka assimilera
och äro rikt klorofyllförande, ss. hos
sparris, där f. äro barrlika och knippevis anordnade i
vecket av fjällika lågblad, och hos stickmyrten,
Xylophyll’a, PhylloBladus m.fl., där de ha formen
av blad och visa samma förgrening och
orientering av nerverna som dessa, ävensom hos vissa
kaktusväxter, vilka äga f. av växlande gestalt.
Fyllom [-å’m] (av grek, fyllon, blad), inom
jämförande växtmorfologi använd term,
motsvarar begreppet blad.
Fyllomani’ (till grek, fyllon, blad, och mani’a,
vansinne), utveckling av blad el. bladdelar från
onormala ställen på växten, t.ex. från
mellanbla-dens yta hos en del odlade begonior, från
frukterna hos törnros, hagtorn, äpple- och päronträd.
Fyllopoder [-på’-], Phyllop’oda, se Bladfotingar.
Fyllox’era, Phyllox’era, se Vinlus.
Fylogene’s, se Fylogeni.
Fylogene’tiska regeln, biogenetiska regeln*.
Fylogeni’ (till grek, fylon, släkte, och gig’nesthai,
uppstå), läran om den utveckling, som en art,
ett släkte el. en högre systematisk enhet inom
växt- el. djurriket under tidernas lopp genomgått
(f y 1 o g e n e s). Då man ej direkt kan följa denna
utveckling, blir f. en teoretiskt spekulativ
vetenskap. — Jfr Ontogeni.
Fülöp-Miller, René, österrikisk författare (f.
1891). F. härstammar från Sydungern och har
röjt starkt intresse för rysk kultur, särsk.
Dosto-jevskij och Tolstoj (”Die Lebenserinnerungen der
Gattin Dostojewskis”, 1925, ”Der unbekannte
Tol-stoy”, 1927, ”Raskolnikows Tagebuch”, s.å.). Han
har skrivit kultiverade och originella essäer, t.ex.
”Geist und Gesicht des Bolschewismus” (1926),
”Lenin und Gandhi” (1927), ”Der heilige Teufel”
(s.å., om Rasputin; sv. övers. 1929), ”Das russische
Theater” (s.å.; tills, med I. Gregor) samt ”Das
amerikanische Theater und Kino” (1931). ”Die
Phantasiemaschine. Eine Saga der Gewinnsucht”
(s.å.) är en karakteristik av den moderna
internationella filmkulturen. Ett försök att
psykologiskt förklara den politiska masspsykosen bjuder
den spirituella analysen ”Führer, Schwärmer und
Rebellen” (1934). Bland F :s romaner märkes
”Katzenmusik” (1936), historien om ett
underbarn. A.Bd.
Fyn, dansk ö mellan Stora och Lilla Bält; 2,976
km2, 338,013 inv. (1945; 114 inv. pr km2). Innanför
halvön Hindsholm på n.ö. kusten intränger Odense
Fjord, på s.v. kusten Helnæs Bugt. öns n. och
n.v. del, kallad Sletten, är flack och skoglös, v. och
s. delen ett kuperat, relativt skog- och sjörikt
(Ar-reskov Sö) backmoränlandskap: Fröbjærg
Bak-ker med Fröbjærg Bavnehöj (131 m ö.h.) i v.,
de Fynske Alper med Trebjærg (128 m)
innanför Helnæs Bugt och Grönbanke Höjder
(119 m) i s.ö. Berggrunden, som sällan går i dagen
(Kerteminde, Rögle Klint ö. om Strib), utgöres av
yngre krita och äldre tertiära lager. De lösa
jordlagren bestå huvudsaki. av bördig moränlera; dock
förekomma sand- och grusjordar på flera ställen,
särsk. på Fröbjærg Bakker och de Fynske Alper.
1929 var 73 °/o av arealen åker, 9 % naturlig
betesmark och 8 % skog. Halva åkerarealen nyttjas till
spannmål, nästan uteslutande korn, havre och
blandsäd. Ett starkt framträdande drag i det fynska
landskapet är de levande hägnaderna av hagtorn,
slån, vilda rosor, hassel, pil m.m. F. har många
slott och herrgårdar samt 8 städer: Odense,
Kerteminde, Nyborg, Svendborg, Faaborg, Assens,
Mid-delfart och Bogense. Jämte Langeland, Ærö,
Taa-singe och en del smärre öar bildar F. Fynska
ögruppen, 3,477 km2, 377,321 inv.; den uppdelas
på Odense och Svendborg Amt samt bildar Fyns
stift med Odense som stiftsstad. [W.PnJP.
Fynboerne, beteckning för en grupp på Fyn
födda och väsentligen där verksamma målare,
som i decennierna kring sekelskiftet spelade en
viktig roll i dansk konst genom sin kärnfulla,
sunda och okonventionella realism med mycken
soliditet i studiet av teckning och färg.
Beundran för den äldre målaren Th. Philipsen, som på
1880-talet var pionjär i Danmark för
impressionismens ljussyn, utgjorde jämte intim
naturförtrogenhet en inspirerande bakgrund för gruppens
måleri. De egentliga f. voro Fritz Syberg, hans
svåger Peter Hansen samt Kerteminde-målaren
Johannes Larsen. De tillhörde alla den första
— 847 —
— 848 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
