Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrrör - Fyrskaftad, fyrskäftad - Fyrskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRSKEPP
Fyrrör, krigsv., se Fyrpatron etc.
Fyrskaftad, fyrskäftad, textil., om en
vävnad, som väves med 4 skaft. Jfr Bindning.
Fyrskepp, ett i allm. bemannat och på bestämd
plats (f.-station) förankrat fartyg, avsett att tjäna
sjöfarten till ledning och därför utrustat med fyr*
och maskineri för mistsignalering* samt i vissa
fall även med radiofyr*. Utomlands förekomma
i undantagsfall mindre, obemannade f. med
automatiskt arbetande fyr- och mistsignalapparater.
F. på ordinarie stationer äro alltid rödmålade
och ha i allm. stationens namn el., i fråga om
reserv-f., ordet ”Reserv” i vita bokstäver på båda
sidor. Ett f., liggande på sin station,
kännetecknas i regel av en signal, bestående av en el. två
röda toppkulor (korgballonger) i riggen. De
f., som vid sällsynta tillfällen användas för
utmärkande av farliga vrak, äro i allm. icke röda;
de ha gröna toppkulor, vilka nattetid ersättas
med lanternor, visande grönt sken. — Det första
f. utlades 1732 vid grundbanken Nore i Themsens
mynning; som fyrljus hade det två ankarlanternor
i riggen och som mistsignal en vanlig
skeppsklocka. Sveriges första egentliga f., ”Cyklop”,
tillkom 1844 och stationerades vid Falsterborev,
där emellertid ett förhyrt segelfartyg då redan i
*3 år gjort tjänst som f. Antalet f.-stationer i
hela världen är numera o. 1,000, varav 18 i
Sverige. Förutom de ordinarie f. för dessa 18
stationer finnas 4 reserv.-f., som användas under de
ordinarie f:s årl. återkommande rustningsperioder.
Av de svenska f.-stationerna äro 5 belägna i mera
skyddade vatten nära land, de återstående 13 i
öppen sjö. Det ensligaste läget har f.
”Finn-grundet” i s. Bottenhavet, varifrån avståndet till
närmaste land är c:a 33 sjömil (61 km).
F. för stationering i öppen sjö äro numera i
regel järnfartyg med ett deplacement av 300—500 t
och en längd av 30—40 m; de ha vanl. eget
framdrivningsmaskineri. Ankardonen äro
synnerligen grovt dimensionerade. Ombord finnas
för-läggningsutrymmen för besättningen, som utgör
6—10 man, samt förråds- och verkstadsutrymmen
m.m. Av de två livbåtarna är den ena i allm. en
motorbåt, varmed besättningen företar
regelbundna post- och provianteringsresor. För vissa
Modell av Sveriges första fyrskepp, ”Cyklop”,
stationerat vid Falsterbo rev 1844—63.
Fyrskeppet ”Malmö redd”.
Foto SDS.
av de svenska utsjö-f. ombesörjas dock dessa
under vinterhalvåret av lotsdistriktens
tjänstefar-tyg. Flertalet av de svenska f. äro rätt gamla,
30—40 år el. mera. De ha emellertid successivt
ombyggts och moderniserats samt försetts med
tidsenlig apparatur för fyrljus och mistsignalering.
Detta gäller särsk. de 7 f., vilka sedan slutet av
1920-talet utrustats med radiofyr. På dessa f.
har samtidigt fyrljus och mistsignalmaskineri i
allm. elektrifierats; kraften erhålles från ett
rå-oljemotordrivet elverk med stort
ackumulatorbatteri ombord. Radiotelefon för förbindelse med
land och med lotsverkets tjänstefartyg finnes
också på ett 10-tal av de svenska f.
Fyrljusen på f. anordnas efter i huvudsak
samma principer, som tillämpas vid landfasta fyrar*;
de uppsättas i en särskild, med lanternin i toppen
försedd fyrmast. Med hänsyn till f:s rörelser
i sjön erfordras dock en speciell
upphängnings-anordning för linsapparaten för att fyrljuset,
oberoende av fartygets läge, skall utkastas i
horisontell riktning. Denna s.k. linspendel
utfördes förr ung. som en vanlig, i alla riktningar
fritt rörlig pendel, på vars övre del linsapparaten
med ljuskällan var anbringad. I det modernare
utförandet är linsapparaten, rörligt upphängd i
sin tyngdpunkt, medelst tre stållinor
sammankopplad med en nere i fartygets under vattenlinjen
belägna rörelsecentrum upphängd pendelvikt.
Jämförda med landfasta fyrar ha f:s fyrljus flera
svagheter: deras ljusstyrka och höjd och därmed
deras lysvidd är av praktiska skäl täml. begränsad,
och deras avskärmning i sektorer omöjliggöres
— 870 —
— 869 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
