Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelbo, fågelrede - Fågelbobräken - Fågelbo-rot - Fågelbär, Fågelbärsträd - Fågel Fenix - Fågelfjärilar - Fågelflugor - Fågelfri - Fågelfors - Fågelfrö - Fågelfångst - Fågelfängaren - Fågelhandlaren - Fågelhundar - Fågelkvalster - Fågellim - Fågellöss - Fågelmara - Fågelperspektiv - Fågelrede - Fågelreservat - Fågelsjöar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELBOBRÄKEN
Duvliknande storfothönans hög med ägg.
som fritt hänger ned från en gren el. vasstängel,
är ett vackert exempel på slutet bo. Till formen
är det runt med rörformigt förlängd
ingångsöppning. Ännu konstrikare äro vävarfåglarnas bon,
vilkas ingångsöppning är nedåtvänd. En annan
botyp finns hos svalorna, vilkas vid klippväggar
fästa bon byggas av lera el., ss. hos salanganen,
av spottkörtlarnas i luften snabbt stelnande
sekret. Den bästa bobyggaren bland hithörande
former är Brasiliens ugnsfågel, vars på en trädgren
placerade bo har formen av en bakugn och
indelas i tvenne rum. H.Bn.
Fågelbobräken, bot., art av släktet Asple’nium*.
Fågelbo-rot, art av nästrotsläktet*.
Fågelbär, Fågelbärsträd, se Körsbärsträd.
Fågeldunst, mycket små hagel (under 2 mm
diam.), svensk numrering 000, avsedda för
skjutning av sparvar o.d.
Fågel Fenix, se Fenix.
Fågelfjärilar, Ornithop’tera (Troi’des), ett släkte
av stora, praktfulla arter av fam. riddarfjärilar bland
dagfjärilarna. Framvingarna äro långa,
triangelfor-miga, vanl. mörka, bakvingarna äro korta, rundade
och åtm. hos hannarna oftast sidenglänsande med
lysande färger i gult, grönt, blått el. kopparrött. F.
tillhöra Indien och Australien, där arterna ofta i
mängd flyga högt bland trädkronorna. Endast 1
art, O. aè’acus, som har en spännvidd av ung 1,5
dm, förekommer i s.ö. delen av palearktis.
Fågelflugor, några till gruppen lusflugor
hörande släkten, vilkas arter i fullbildat stadium leva
som parasiter el. av utsöndrade ämnen på fåglar.
Ornithomy’ia avicula’ria, som har väl utvecklade
vingar och liknar en vanlig hästfluga men är något
mindre och ljusare gul, lever särsk. på dunungar
av åtskilliga småfåglar, sparvar m.fl., men även
på rapphöns, påfåglar och duvor. Stenop’teryx
hi-run’dinis och Crataerrhi’na pall’ida, som ha smala,
spetsiga vingar, leva på svalor och tornsvalor.
Fågelfri (efter ty. vogelfrei, eg.: hemfallen till
föda åt fåglarna), fredlös. Jfr Akt.
Fågelfors, socken i Handbörds hd i Småland,
Kalmar län, och församling i Högsby och
Fågelfors pastorat i Handbörds kontrakt av Växjö
stift, v.s.v. om Oskarshamn; 97,17 km2, därav 95,06
land; 1,340 inv. (1948). F. är en kuperad
skogstrakt med småsjöar och spridd bygd; i n.ö. bilda
Emån och den nästan torrlagda sjön Ryningen
gräns. Åkern utgör 12 % av landarealen,
skogs
marken 81 °/o. Vid Nötån närmast v. om kyrkbyn
ligger industrisamhället Fågelfors (776 inv.
1946) med industrier, tillhörande ab. Fogelfors
bruk*. Här var järnbruk från 1744 till in på
1880-talet. Vid fall i Emån (8,5 m fallhöjd) ligger
Blankaströms kraftverk om 2,800 turbinhk, tillhörande
Finsjö kraft-ab. Kyrkan av sten byggdes 1884
—85. — Namnet efter Fogelfors bruk, som vuxit
upp vid forsar i Nötån. P.;Er.
Fågelfrö, olika frösorter, som användas till föda
åt burfåglar. För olika arter användas olika frön,
men för smärre fröätande fåglar äro kanariefrön,
hirs, rapsfrön och vallmofrön lämpliga.
Hamp-och linfrön böra användas med försiktighet.
Papegojor och större fröätande fåglar givas även
solrosfrön, jordnötter m.fl.
Fågelfångst var förr mycket vanlig i Sverige och
avsåg snart sagt alla jaktbara fågelarter samt
dessutom diverse småfåglar, s.k. kramsfåglar, ss.
lärkor och trastar. Vid fångst av större fåglar
brukades gillrade lämmar och flakar samt snaror
och i vissa fall nät, ss. ryssjor, tirass och sticknät.
Rovfågel fångades med burar samt saxar med el.
utan bulvan. Kramsfågeln togs med donor; även
limspön och nät brukades. Numera är
användandet av sax, snara, limspö, flake, fälla och giller
förbjudet, och även bruket av burar och nät är i
vissa fall inskränkt. Snaror få dock fortfarande
användas i Norrbottens och Västerbottens län ovan
den s.k. snarningsgränsen (se § 6 Jaktstadgan
1938) 16/u—28/2 och i Jämtlands län ovan den till
Vi 1949 gällande skyddskogsgränsen under januari
och februari månader (k.k. n/e 1948). På gr. av
dessa inskränkningar har f. förlorat i betydelse,
om än snarfångsten av ripor o.a. skogsfåglar i
fjälltrakterna har viss omfattning. För
jaktvårds-ändamål fångas fasaner i burar, i vilka det vilda
inmatas. I st.f. saxar brukas vid fångst av
rovfåglar hökburar med lockfåglar. Se Djurfångst
med pl. F.A.Bn.
Fågelfängaren (ty. der Vogelsteller), sent belagt
vedernamn till kung Henrik I av Tyskland.
Fågelhandlaren, ty. Der Vogelhändler, operett av
M. West och L. Held med musik av K. Zeller,
uppf. f.g. i Wien 1891 (Stockholm 1893,
Köpenhamn 1897). Huvudroller: Adam (tenor), Christel
(sopran), baron Weps (baryton).
Fågelhundar, hundraser, se Hundar.
Fågelkvalster, Dermanyss’us galli’nae, ett c:a 1
mm långt blodsugande kvalster, som under dagen
håller sig dolt i springor och nattetid angriper
sovande fåglar, framför allt höns och duvor men
även burfåglar. F. är gulvitt men fyllt med blod
brunviolett. Vid massuppträdande kan det
förorsaka sjukdomar bland höns. Hos människan, som
stundom även angripes, framkallar f:s bett
irriterande utslag.
Fågellim, se Limspö.
Fågellöss, se Pälsätare. — F. avser i dagligt tal
även vissa blodsugande kvalster (se Fågelkvalster).
Fågelmara, samhälle i Kristianopels* sn i
Blekinge.
Fågelperspektiv, perspektiv, sett uppifrån.
Fågelrede, se Fågelbo.
Fågelreservat, se Fågelskydd.
Fågelsjöar benämnas de insjöar, som på gr. av
sina ekologiska förhållanden erbjuda särsk. goda
— 899 —
— 900 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
