Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGLAR
deras förgreningar
utgå de s.k.
lung-piporna, vilka stå
i förbindelse med
varandra;
luftrörs-systemet blir
således nätlikt och ej
som hos
däggdjuren trädformigt
förgrenat. De stora
luftrören fortsätta
ogrenade genom
lungan och mynna
i 1 u f t s ä c k a
r-n a, urspr. 5 tunna
pariga bildningar,
som ligga mellan
organen i
kropps-hålan och skicka
förgreningar in i
de luftfyllda benen.
Luftsäckarna tjäna
dels till att göra
kroppen lättare,
dels verka de vid
ventilationen av lungorna. När f. är i vila,
sker andningen genom bröstkorgens höjning och
sänkning. Under flykten hålles bröstkorgen
orörlig och de direkta andningsrörelserna måste
därför inställas. Andningen försiggår då på så
sätt, att luften pressas in genom näsborrarna och
drives ut genom flygmusklernas tryck på
luftsäckarna. Andningen är således beroende av
flygmusklernas verksamhet, varför den flygande f. ej
blir andfådd. — Blodomloppet är
fullständigt och det jämförelsevis stora hjärtat 4-rummigt.
I motsats till förhållandena hos däggdjuren
förlöper aortan på h. kroppssidan. Blodets temp. är
högre än hos däggdjuren och uppgår till 39—430.
— Den vida matstrupen är vanl. försedd med en
utvidgning, k r ä v a n, i vilken födan bevaras
och uppmjukas. I magen kan man särskilja två
partier, ett övre körtelrikt och elastiskt parti, k
örte 1 m a g e n, och ett undre, muskelmagen,
vars väggar bildas av starka muskler och vars
insida beklädes av ett av körtlar avsöndrat
horn-artat skikt. Här bearbetas födan mekaniskt,
varvid sönderdelningen underlättas av nedsvalda
stenar och gruskorn. Tunntarmen är lång, och vanl.
finnas två blindtarmar. Ändtarmen mynnar jämte
urinledaren och en körtelartad säckformad
bildning, bursa Fabri’cii, i kloaken. De långsträckta
och i fördjupningar i bäckenet liggande njurarna
avsöndra en tjockflytande, på urinsyra rik urin.
Urinblåsa saknas. Testiklarna äro pariga, men av
äggstockarna är endast den v. utbildad. De stora,
gulrika äggen, den s.k. gulan, omgivas i
äggledaren av vita och kalkskal. — Nervsystemet
är högt utvecklat, och stora hjärnan framträder
som den mest dominerande delen. Av sinnena äro
lukt och smak svaga men hörsel och syn skarpa,
ögonen ligga på huvudets sidor, och blott hos
ugglorna äro de riktade framåt. Senhinnan
innehåller alltid en av flera plattor bildad benring, vilken
är särsk. kraftig hos ugglor och rovfåglar. Det
tredje ögonlocket, blinkhinnan, är tunt och
dragés från inre ögonvrån över ögat.
F., som utvecklats från någon grupp av
dino-saurierna, från de s.k. ornithosuchierna el. dem
närstående former, uppträdde redan under
jura-tiden, från vilken tid den äldsta kända formen,
Archaeop’teryx (se Urfåglar) härstammar. Även
under krittiden uppträdde tandbärande former, men
redan under eocen funnos f., som kunna inordnas
i det moderna systemet. Av nu levande f. äro
13,000 arter beskrivna, utbredda över hela jorden.
Många i kalla områden förekommande äro
flyttfåglar.
Fåglarna indelas numera efter E. Stresemann
(på grundval av H. F. Gadows system) på följ,
sätt, varvid några mindre ordn. här uteslutas:
Underklass I: Archaeorni’thes, urfåglar.
„ II: Neorni’thes, egentliga fåglar,
överordn. I: Odontol’cae, tandfåglar.
„ II: RatFtae, slätbröst- el. strutsfåglar.
Ordn. 1. Struthio’nes, egentliga strutsfåglar.
„ 2. Rheae, nandufåglar.
„ 3. Casua’rü, kasuarfåglar.
„ 4. Aptepyges, kivifåglar.
överordn. III: Carina’tae, bröstkamfåglar.
Ordn. 5. Cryptu’ri, stubbstjärthöns.
„ 6. Galli, hönsfåglar.
„ 7. Opisthoco’mi, zigenarfåglar.
„ 8. Tur’nices, springhöns.
„ 9. Colum’bae, duvfåglar.
„ 10. Pterocle’tes, stäpphöns.
„ 11. Ralli, rallar.
„ 12. Heliorni’thes, dykhöns.
„ 13. Mesoena’des, ärlerallar.
„ 14. Jaca’nae, bladhöns.
„ 15. Thinoc’ori, frösnäppor.
„ 16. Rhinoche’ti, ralltranor.
„ 17. Eurypy’gae, solrallar.
„ 18. Caria’mae, ormstorkar.
„ 19. Psoph’iae, trumpetfåglar.
„ 20. Grues, tranfåglar.
„ 21. Oti’des, trappar.
„ 22. Laro-Limic olae, mås- och vadar-
fåglar.
„ 23. Alcae, alkfåglar.
„ 24. Colym’bi, lomfåglar.
„ 25. Podicip’edes, doppingar.
„ 26. Sphenis’ci, pingviner.
„ 27. Tubina’res, stormfåglar.
Bröst- och bukorgan hos duva. I A äro hjärtat och
levern, i B dessutom matsmältningskanalen borttagna.
— 907 —
— 908 —
Lungor och luftsäckar hos en
fågel.
Tr luftstrupe, Br bronk, Lu lunga,
Dbr dorsala, Vbr ventrala
luftkanaler i lungan, Lpf lungpipor, Lka
förgrenade utskott, som förbinda
lungpiporna med varandra, Li—Li
luftsäckar, L st kanal till luftsäck
i bröstbenet, H överarmsben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
