Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästningsstraff - Fästningsstrid - Fästningsstämma - Fäsör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄSÖR
Fästningsstraff, se Frihetsstraff.
Fästningsstrid, den stridshandling, som avser
anfall mot och försvar av fästning. — I äldsta
tider utfördes anfallet mot fästningar ant.
genom att rörliga trätorn på rullar framfördes
mot murarna, som därifrån genom fallbryggor
bestegos, el. genom att murarna bräscherades med
murbräcka, en lång och grov ekbjälke med
me-tallskoning. Grekerna utvecklade i 5:e årh. f.Kr.
anfallsförfarandet genom att bygga en
konter-vallationslinje, befästningar avsedda att skydda
mot utfall, samtidigt som de utgjorde en
utgångs-ställning för anfallet, samt genom konstruerandet
av särskilda belägringsmaskiner. Försvararen
sökte å sin sida sätta tornen i brand el. få dem
att välta, besköt dem med katapulter och sökte
genom utfall hindra anfallsarbetena. I och med
krutets uppfinning undergick f. en omvandling.
Den för murarnas demolering avsedda materielen
måste ställas på större avstånd från fästningen,
varjämte det blev nödvändigt att utföra
löpgravar. I samma mån som befästningskonsten*
utvecklades, blev f. alltmera invecklad. Vauban
var den, som genom nya metoder förde f. in på
nya områden, satte anfallet i system samt
åstadkom en överlägsenhet hos detsamma. Det s.k.
vaubanska anfallet, vilket i huvudsak bibehöll
sig in på 1800-talet, började genom anläggande
av cirkum- och kontervallationslinjer till skydd
mot anfall från stridskrafter utanför fästningen
samt mot utfall från densamma. Därefter
öppnades nattetid i:a parallellen (inf.-ställning) c:a
570 m från fästningen och vanl. omfattande halva
omkretsen. I denna anlades kast- och
bräsche-ringsbatterier. På c:a 300 m lades sedan 2:a
parallellen, något överskjutande den första, med
demonterbatterier, och vid fältvallens fot 3:e
parallellen, i vilken kastbatterier inbyggdes.
Mellan samtliga paralleller förde löpgravar (approcher)
i sicksack. Därefter framgick man med sapper
genom fältvallen, från vars krön gravnedgången
företogs genom en med virke beklädd
underjordisk gång, som slutade vid kontereskarpen,
mitt för den i eskarpen skjutna bräschen.
Gravövergången skedde i torra gravar medelst
löpgrav, i våta på en faskindamm med bröstvärn.
Utvecklingen såväl inom vapentekniken som inom
befästningskonsten framkallade före i:a
världskriget en strävan, särsk. i Tyskland, att utfinna
lämpliga metoder för fästningars tagande genom
något av de förkortade anfallssätten,
överrumpling, bombardering el. våldsamt
anfall. De sålunda teoretiskt uppgjorda
metoderna kommo till användning under 1 :a
världskriget, i det att Liéges hastiga fall var en följd
av en omedelbart efter krigsutbrottet igångsatt
överrumpling, såmt anfallen mot Namur,
Mau-beuge m.fl. fästningar utfördes som våldsamt
anfall. Detta avser en koncentration av eld från
ett överlägset anfallsart. och ett hänsynslöst
genombrytande av fortlinjen samt framträngande i
fortmellanrummen. Samma förkortade anfallssätt
ledde under 2:a världskriget till snabba resultat
genom ett metodiskt förfarande och teknikens
utveckling. Precisionsvapen (luftvärnsp jäser) med
stor skottvidd demolerade fästnings-art:s
skottgluggar. Stormtrupper av ingenjör- och inf.-förband,
utrustade med sprängladdningar med riktad
verkan, eldsprutor, rökmedel samt lätta
automatvapen lyckades tack vare hög stridsmoral tränga
fram och demolera de viktigaste
befästningsan-läggningarna. Härtill kom bombning från flyg
samt landsättning av flygburna trupper i och
bakom befästningarna. Fort Eben Emael togs
huvudsaki. genom överrumpling, under det att
genombrottet av Maginotlinjen var resultatet av
våldsamt anfall. Warszawa betvingades genom
bombardemang, huvudsaki. från luften. — Emot
en av en målmedveten besättning och energisk
kommendant försvarad fästning måste de mera
långsamma anfallssätten, c e r n e r i n g el.
belägring, tillgripas. Cernering avser endast
uthungring. Detta anfallsätt kan dock inom kort
leda till målet, om inom fästningen befinner sig
en stor civilbefolkning. För genomförandet av en
belägring erfordras ett starkt anfalls-art. Sedan
fästningen inneslutits, utbygges en starkt befäst
skyddsställning för anfalls-art. till skydd mot
utfall, för vilkas tillbakaslående starka reserver
måste finnas. Av största betydelse är en väl
organiserad underrättelsetjänst. Inf. framrycker
under förstärkningsarbetens utförande från
ställning till ställning allt närmare befästningarna,
under det att art. nedkämpar försvars-art. och
gör de permanenta verken stormmogna. För
stormställningens nående kan det bli nödvändigt
att framgå med löpgravar el. mingångar.
Ryssarnas första anfall mot Przemysl sept.—okt. 1914
utgör ex. på belägring, under det att andra
anfallet nov. 1914—april 1915 var cernering. Under
2:a världskriget var belägringen och intagandet
av Sevastopol den enda utpräglade f. enl. äldre
förfaringssätt.
Det är kommendantens och besättningens mod,
beslutsamhet och initiativ, som äro
utslagsgivande vid en fästnings försvar.
Försvarets sammanbrott vid anfallen på de belgiska
och franska befästningarna berodde mindre på
fortifikatoriska svagheter än på
besättningstrup-pernas låga moral och passivitet. Försvaret måste
föras aktivt och den anfallandes anmarsch med
alla medel hindras. Genom krigsrustning måste
befästningarna utbyggas och förråd av alla slag
kompletteras. Genom kraftig spaning måste den
avsedda anfallsfronten utrönas och fienden tvingas
att stanna på stort avstånd. Anfalls-art. måste
tagas under kraftig art.-eld och utfall företagas
för att hindra och förstöra belägringsarbetena.
För stormningens avvisande måste i
traditorställ-ningar befintliga vapen sparas till sista
ögonblicket för att då överraskande kunna träda i
verksamhet. Bakom huvudförsvarsställningen
anordnas nya ställningar, i vilka försvaret vid
hu-vudförsvarslinjens genombrytande kan upptagas.
Genom motanfall och utfall kan en energisk
kommendant avsevärt fördröja befästningarnas
betvingande. A.W.G.
Fästningsstämma, i äldre svensk rätt en
sammankomst av fränderna å ömse sidor till
äkten-skapskandidater för uppgörande av avtal om
äktenskap mellan dem.
FäsöT (fra. faiseur, yrkesman o.d., eg.: som
tillverkar, av faire, göra), författare el. konstnär med
— 1017 —
— 1018 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
