Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästning (krigsväsen) - Fästningen faller - Fästningsartilleri - Fästningsförband - Fästningsförsvarsområde - Fästningsgåvor - Fästningsingenjörkompani - Fästningspolis - Fästnings skyddsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄSTNINGEN FALLER
som avser att sluta fortmellanrummen medelst
fältbefästningar för inf. och art. och som var
nödvändig för att ge en f. erforderlig styrka.
De till skydd av gränser utförda spärr- och
gränsfästningarna kunde ej fylla sin
huvuduppgift att trygga de egna stridskrafternas
mobilisering. Med erfarenheterna från i:a
världskrigets ställningsstrider ansågs denna uppgift
bäst kunna tillgodoses genom lineära
bältesbefästningar utefter gränserna, bälten, som gåvos
allt större djup. De slutna f. ersattes sålunda
under 1930-talet med befästningsbälten, ss. M
a-ginotlinjen, Västvallen m.fl. Inom
be-fästningszonen liggande, äldre f. utnyttjades
liksom bakom denna liggande, i den mån de kunde
inrymmas i operationsplanerna. Slutna
gördelfästningar torde ej mera komma att byggas. —
F. ha funnits från äldsta tider och utvecklats
från en enkel vall med grav, genom 1600- och
1700-talens f., byggda enl. de mer el. mindre
invecklade tenalj-, kaponjär- och bastionsystemen
till sekelskiftets gördelfästningar (se
Befästnings-konst). Försvarets tyngdpunkt var här förlagd
till fortlinjen (-gördeln), som lades på ett
avstånd av 4—9 km från den ort, som avsågs att
skyddas och vilkens viktigaste försvarsverk
utgjordes av forten, liggande på 3—5 km inbördes
avstånd från varandra. Fortgördeln bestod
dessutom av mellanverk, permanenta anläggningar för
flankeringsbatterier, eld- och observationsplatser,
bombsäkra ammunitionsförråd m.m. För att
förtaga verkan av genombrytning fanns en inre
försvarsställning, enceinten* el. k ä r n f ä s
t-ningen, byggd enl. samma principer som
huvudförsvarsställningen. För att i det längsta
uppehålla en genom fortgördeln inträngande fiende
kunna även avskärande ställningar anläggas.
Framskjutna ställningar anordnades
för att försvåra inneslutningen och tvinga
an-falls-art. till uppmarsch på stort avstånd. Befälet
i en f. utövas av en kommendant med
fästnings-stab, i vilken ingå art- och ingenjörbefälhavare
med staber. — Med avseende på ändamålet
an-lades f. förutom för att skydda gränserna för
att understödja det rörliga försvaret,
opera-tionsfästning, el. för att trygga för det
rörliga försvaret upplagda förråd, f ö r r å d
s-fästning. Boden har samtliga dessa
uppgifter sig ålagda, under det att Karlsborg var en
centralfästning (jfr Centralförsvar) och
samtidigt en förrådsfästning.
Kustfästningar ha till uppgift att
skydda flottans operationsbaser, hamnar,
flodmynningar, kanaler o.d. mot anfall från
sjöstridskrafter. De utgöras av befästningar för tunga
flackbanepjäser med skottvidder upp till 40,000
m och avsedda att hålla de fientliga
sjöstridskrafterna på stort avstånd från skyddsföremålet,
av strandbatterier och rörliga batterier med
me-deltungt flackbane- och kast-art. med uppgift att
verka mot lättare sjöstridskrafter samt av i torn
el. kasematter uppställda lätta och medeltunga
kanoner samt av torpedbatterier till försvar av
farleder och minspärrar. Dessutom finnas
ubåts-nät mot ubåtar samt luftförsvar mot flygare. De
främsta befästningsanordningarna förläggas till
yttersta havsbandet, varigenom större djup er-
hålles. För eldledning finnas bombsäkra
skjut-bordsrum samt utefter kusten liggande
mätstationer. Samtliga anläggningar måste ha strålkastare
under pansar el. bakom betongvallar.
Bombsäkra ammunitionsförråd och skyddsrum för ubåtar
(jfr Ubåtsbas) måste finnas. För hindrande av
landstigning måste finnas goda förbindelser, så
att den av inf. och art. bestående allmänna
reserven hastigt skall kunna föras till hotade
punkter. Då en kustfästnings svagaste del vanl. är
landsidan, landfronten, måste denna utbyggas enl.
samma principer, som gälla moderna
gränsbefästningar. För att hindra landstigning utfördes
under 2:a världskriget längs hotade kuster
omfattande kustbefästningsanordningar, ss. olika slag
av hinder i vattnet och på stranden,
art.-kase-matter, bunkrar, värn m.m. — De svenska kust-f.
ha numera ombildats till marina försvarsområden,
och i samband härmed ha beteckningar som
Karlskrona fästning upphört att gälla (jfr
Försvarsområde, Kustartilleriförsvar och Kustförsvar). A.W.G.
Fästningen faller, fra. La prise de Berg-op-Zoom,
lustspel av S. Guitry.
Fästningsartilleri, för fästningsförsvar avsett
art., landfästningsartilleri, el. k u s
t-fästningsartilleri. I f. ingå både fast
uppställda och rörliga pjäser, både kanoner och
kastpjäser (se Artilleripjäs). De fasta pjäserna
äro ofta uppställda i pansartorn och äro
sammanförda i fort (fästen) och batterier. De rörliga
äro i regel tunga fältpjäser, organiserade i
divisioner och batterier, i regel motoriserade. I f.
ingå även luftvärnskanoner, vanl. fast
uppställda. Förutom i kustfästningarna finnes numera i
Sverige f- endast i Boden, en typisk
art.-fäst-ning. R.Sbg.
Fästningsförband, för fästnings försvar
uppsatta och utbildade förband ur alla truppslag,
avsedda att utgöra huvuddelen av fästningens
besättning. Som f. användas i Sverige främst
lokalförsvarsförband*.
Fästningsförsvarsområde, fästningen jämte det
kring fästningen liggande området, över vilket
kommendanten är territoriell befälhavare.
Fästningsgåvor, i äldre svensk rätt de gåvor,
särsk. smycken och klädespersedlar, fästmannen
vid trolovningen (”fästningen”) förärade sin
blivande hustru el. ock hennes ättemän. Se
Bröllop, sp. 196. — Med tiden uppkom bruket, att även
fästmön skänkte presenter till fästmannen el. hans
släkt. I nya giftermålsbalken 1920 omtalas f. som
gåvor mellan fästfolket för äktenskaps skull. De
återgå i regel vid trolovnings brytande men få vid
den ene trolovades död behållas av efterlevande. K.
Fästningsingenjörkompani, ingenjörkompani,
tillhörande en fästnings krigsbesättning och med för
tjänsten inom fästningen speciell utbildning.
Fästningspolis, tidigare vid fästning särsk.
anställd polis med uppgift att hindra obehöriga att
få kännedom om befästningsanläggningar samt
att biträda den civila polisen vid tillsynen av att
icke utlänningar uppehålla sig inom fästningens
skyddsområde. F. har jämlikt 1942 års
försvarsbeslut uppgått i statlig poliskår. Jf.r Marin
poliskår.
Fästnings skyddsområde, krigsv., se
Skyddsområde.
— 1015 —
— 1016 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
