Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbjudna led - Förbjudna orter - Förblad - Förblommerad - Förblomstring, prolepsis - Förblying - Förblödning - Förborg - Förbrass - Förbrukbara saker, konsumptibla saker - Förbrukningsskatt - Förbrytare, brottsling el. inkulpat - Förbrytarspråk - Förbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNING
och styvdotter. Mellan ett syskon och det andras
avkomling är äktenskap dock numera möjligt,
såvida konungen lämnat sitt tillstånd härtill.
Förhållandet mellan adoptant och adoptivbarn
räknas, så länge adoptionen består, som släktskap
i f. H.Hd.
Förbjudna orter, orter, där Kronans gods el.
räntor icke fingo avhändas Kronan. Redan tidigt
hade man vid förläning el. försäljning av Kronans
egendomar sökt förhindra, att Staten förlorade
egendom, som ansågs ”omistlig”. Sålunda sökte
man skydda vid bergverken liggande skogar för
att trygga tillförseln av kol och ved. 1591
återkallades t.o.m. köp av gårdar, som icke utan stor
saknad kunde undvaras för kopparbruket. Vidare
ansågos kungsgårdarna som omistliga, liksom
gårdar för fästningarnas underhåll. 1613 utfärdades
den första k.f. om f., vilken följdes av mera
detaljerade k.f. 1638 och 1641. Enl. dessa skulle följ,
kronoegendomar vara undantagna försäljning el.
förläning: ryttare- och knektehemman, till
båt-manshållet anslagna hemman, kungsgårdarna,
godsen kring vissa fästningar, öster- och
Västernorr-landen, koppar- och järnbergslagen, de Kronans
parker, som behövdes för slotten och gårdarna,
stuterierna, drottningens livgeding, som omfattade
Gästrikland, s.v. Södermanland och områden i
Uppland och Västmanland. Förbudet utsträcktes
sedermera, så att 1647 hela Norrland, Dalarne, Åland,
Öland samt stora delar av Södermanland, Närke,
Värmland, Östergötland och Småtand voro f.
Under drottning Kristinas sista regeringsår föll denna
lagstiftning till skydd för nödvändiga orter
samman. Hon kunde t.ex. ge befallning att skaffa
do-nationsgods till visst belopp ”på någon ort här i
riket, fast den skönt vore förbuden, såframt inga
andra vore att tillgå” (1651). De till armén
anslagna gårdarna sökte hon i det längsta skydda,
men många ”omistliga gods” kommo i privata
händer, och det var mot detta missförhållande
reduktionen till en början riktade sig. Se
Omistande orter. T.Er.
Förblad, högblad (se Blad), som sitta mellan
blombladen och stödjebladen. Hos enhjärtbladiga
växter finnas vanl. endast 1, hos tvåhjärtbladiga
2 f. Hos några växter, t.ex. kors- och
flockblommiga, ha f. ej kommit till utveckling.
Förblomme’rad, bemantlad, förtäckt.
Fö’rblomstring, p r o 1 e p s i s, det förhållande,
att de för en följande vegetationsperiod bestämda
anlagen redan tidigare komma till utveckling, ss.
då örter, buskar el. träd, som normalt blomma
på våren och försommaren, utveckla sina blommor
på hösten föregående år.
Förblying. Bly är en i vissa avseenden
motståndskraftig metall, varför man ofta förblyar
elektriskt installationsmaterial, skruvar på
ackumulatorer, kärl för den kemiska industrien m.m.
F. sker ant. medelst smältflytande bly el. på
gal-vanisk väg i blybad, bestående av något blysalt,
t.ex. blyperklorat.
Förblödning, se Blödning.
Förborg, en utanför ingången till äldre
befästningar liggande, sluten, mindre befästning. F.
fun-nos vid Kalmar, Jönköping m.fl. svenska fästningar.
Förbrass, sjöv., till rårna på fockmasten
hörande brass*.
Förbrukbara saker, konsumptibla saker,
jur., motsats till icke förbrukbara, äro sådana
saker, som konsumeras i samma mån de brukas för
det ändamål, vartill de äro avsedda. Till f.
räknas i första hand rena konsumtionsvaror, ss.
mat-och dryckesvaror, bensin och smörjoljor. Dit
hänföras även penningar, vilka då de brukas
visserligen icke förlora sin yttre konsistens men som
likväl gå förlorade för den, som utgiver dem. F.
äro vidare råvaror, avsedda att förädlas,
byggnads-materialier o.d. Skillnaden mellan förbrukbara och
icke förbrukbara saker är av betydelse vid vissa
rättshandlingar. Så anses äganderätten till en f
övergå till mottagaren, även om den överlämnats
endast till nyttjande. Vid avbetalningsköp är det
icke att anse som förskingring, om
avbetalnings-köparen förbrukar saken i enlighet med dess
ändamål, även om avbetalningssäljarens i
avbetalnings-kontraktet stadgade rätt att återtaga det försålda
godset därigenom blir meningslös, o.s.v. Jfr
Fun-gibla saker. H.Hd.
Förbrukningsskatt, se Konsumtionsskatt.
Förbrytare, brottsling el. inkulpat, jur.
person, som i tillräkneligt själstillstånd begått er
i lagen med straff belagd handling, vilken icke
rättfärdigas av nödvärn el. annat straffuteslutande
intresse (jfr Tillräknelighet). Brottshandlingen är
vanl. positiv: ett görande, men kan stundom vara
negativ: ett underlåtande, detta senare i de
undantagsfall, då lagen uppställer en särskild
handlings-plikt. Enl. svensk rätt kan juridisk person icke
begå brott. Begår representant brottslig gärning,
blir endast han själv, icke den av honom
representerade juridiska personen, straffansvarig därför. Ögd.
Förbrytarspråk, se Hemliga språk.
Förbränning. 1) Kem. I äldre tid ansåg man,
att f. av ett ämne bestod i att flogiston (det
brännbara) bortgick (se Flogistisk kemi). Ju
mer flogiston ett ämne innehöll, desto lättare
brann det. Numera uppfattas f. som ett ämnes
förening med syre (jfr Oxidation), varvid
värme, förbränningsvärm e, utvecklas. F.
kan inledas därigenom, att ämnet i fråga
tillföres värme utifrån, så att det uppvärmes till
antändningstemperaturen, en för
varje ämne karakteristisk temp., varefter det vid
tillräcklig lufttillförsel fortsätter att brinna av
sig självt. Sänkes temp. under denna
antändnings-temp., slocknar lågan. Antändningstemp. är t.ex.
för stenkol 3500, för koks 7000, för lysgas 8oo°.
F. kan ske med el. utan låga. Låga bildas, om
brännbara gasformiga el. flyktiga ämnen finnas
närvarande el. bildas under f. Beroende på
lufttillförseln skiljer man mellan fullständig
och ofullständig f. Då de flesta
brännmaterial innehålla kol och väte, bildas av dessa vid
fullständig f. kolsyra och vatten. Vid ofullständig f.
övergår kolet helt el. delvis till koloxid, ”kolos”,
en giftig gas. Förbränningshastigheten kan vara
mycket stor (explosion) men också mycket
långsam, och f. kan försiggå redan vid vanl. temp. utan
nämnvärd temp.-förhöjning. I en del fall kan
självantändning äga rum, t.ex. av trassel,
indränkt med olja, därigenom att det vid den
långsamma f. utvecklade värmet höjer temp. till
antändningstemp. Samma orsak har självantändning
av kollager. — F. inom kroppen är icke alltid en
— 1041 —
— 1042 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
