Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsturbin - Förbränningsvärme - Förbud - Förbudslagstiftning - Förbudsomröstningen 1922 - Förbudsvännernas landsförbund - Förbultning - Förbund - Förbundet för folkförsvarets främjande (Försvarsfrämjandet) - Förbundet för fysisk fostran - Förbundet för kristen humanism - Förbundet för kristet samhällsliv - Förbundet för svenskt församlingsarbete i Finland - Förbundet Kristna seminarister och lärare (FKSL) - Förbundet Kämpande demokrati - Förbundsarken - Förbundsboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBRÄNNINGSTURBIN
Förbränningsturbin, se Gasturbin.
Förbränningsvärme, se Termokemi.
Förbud, myndighets befallning el. påbud, att
något icke får göras el. ske. Befogenhet att utfärda
f. tillkommer i huvudsak administrativa
myndigheter, men icke heller dem generellt utan endast
med stöd av i författningarna givna bestämmelser,
t.ex. enl. ordnings- och hälsovårdsstadgarna etc.
samt inom utsökningsväsendet. — Jfr
Rusdrycks-förbud. — Kyrkohist., det mindre bannet, se Bann.
Förbudslagstiftning, se Rusdrycksförbud.
Förbudsomröstningen 1922, se Rusdrycksförbud.
Förbudsvännernas landsförbund, se Sveriges
nyk-terhetsvänners landsförbund.
FörbuFtning, skeppsb., den förbindning av
träbordläggning med timmer el. spant på trä- och
kompositfartyg, som utföres medelst bultar, d.v.s.
med huvud försedda korta järn- el. metallstänger,
vilka klinkas i ena ändan. När sådana bultar i
större utsträckning förnyas på gr. av förrostning
el. av annan orsak, säges fartyget förbultas.
Förbund. 1) Bot., se Federation.
2) Teol. I GT:s religiösa språk innebär f.,
hebr. berith, ant. att Jahve pålägger den enskilde el.
Israel en förpliktelse el. att han förpliktar sig själv
till något el. också inbegriper f. båda dessa
moment. I GT intar föreställningen om f. som
uttryck för gemenskapen mellan Jahve och
israeliterna en central plats. I kulten skapas och förnyas
genom f. kommunionen mellan gudomen och dess
dyrkare, och GT är uppfyllt av skildringar om
dylika f., både mystiska (1 Mos. 9) och historiska.
Vid ingåendet av f. spelade offret och
offermåltiden en huvudroll; genom densamma fingo både
guden och adoranterna del av samma liv.
Synnerlig vikt lades vid blodet — i blodet var själen;
urspr. drack man det, senare bragtes det åtm. i
beröring både med guden (över altaret) och
menigheten (2 Mos. 24:4 ff., 3 Mos. 8:23 ff. o.s.v.).
Senare kom f. att betyda rent av den judiska
religionen (Dan. 11:28, Mal. 3:1), och i kristen tid
började man att skilja mellan det gamla och det
nya f., vilket senare förmedlats genom Jesus (i
Kor. 11:25, Hebr. 8:8, 9:15, Gal. 4:24 m.fl.; jfr
Bibeln, sp. 1016). G.Bsm.
Förbundet för folkförsvarets främjande, förk.
Försvarsfräm jandet, stiftades 1940 och
har till uppgift att verka för allmän
försvars-upplysning. F. utger tidskr. ”Folkförsvaret” samt
olika skrifter i försvarsfrågan. F. räknade 1948
o. 35,ooo medl. Ordf, är sedan stiftandet
generalmajor R. von der Lancken.
Förbundet för fysisk fostran, se Svenska
förbundet för fysisk fostran.
Förbundet för kristen humanism bildades 1937
för att verka för en aktiv kristen humanism och
för en evangelisk, vidhjärtad och för tidens
andliga behov öppen kristendom. F., som har
lokalkretsar i Göteborg, Stockholm, Sundsvall och
Uppsala och 1947 räknade 406 medl., utger sedan
1939 ”Årsbok för kristen humanism” och vidare en
serie ”Skrifter utgivna av F.” (1—6, 1940—44).
Förbundet för kristet samhällsliv grundades 1918
i syfte att låta evangeliets sociala konsekvenser
komma till sin rätt mer än vad den gängse
kristendomstypen enl. stiftarnas uppfattning medgivit.
Dess uppgift är enl. stadgarna ”att arbeta för
till-lämpning i samhället av de rättfärdighetens och
kärlekens lagar, vilka innehållas i Jesu evang.”.
En revision av det ursprungliga programmet
företogs 1929 (”Allmänna grundsatser för det
samhälleliga reformarbetet”, 1930). Partipolitisk
propaganda är utesluten ur F., som dock ägnar
särskild uppmärksamhet åt samhällsfrågor med politisk
aktualitet. F. har verkat för den allmänna
värnpliktens avskaffande (varom en skrivelse avläts
till konungen 1924), uttalat sig i lösdrivarfrågan
och ang. ungdomsarbetslösheten och har på
begäran av avrustningsavd. inom
försvarskommissio-nen 1931 utarbetat ett utlåtande om ”nationell
avrustning ur religiös-etisk synpunkt”. F. utgör
ett centrum för det kristligt-sociala intresset såväl
inom statskyrkan som inom frikyrkorna; det är
anslutet till Internationella försoningsförbundet.
Ordf, var 1918—43 Natanael Beskow; nuv. ordf,
är prosten S. Thysell. F. har utg. skriftserien
”Förbundet för kristet samhällsliv” (1—12, 1919—27)
och 1920—21 ”Meddelanden från F.”, 1922 fortsatt
av tidskr. ”Kristet samhällsliv”. [S.Th.JK.Gw.
Förbundet för svenskt församlingsarbete i
Finland, med säte i Helsingfors, bildades 1920 som
en fortsättning av en 1918 bildad centralkommitté,
organ för den efter Finlands självständighet
livaktiga svenska kyrkliga samlingsrörelsen. F :s
uppgift är ”att väcka och samla Finlands lutherska
svenska befolkning till ett målmedvetet arbete för
en rikare utveckling av församlingslivet och den
kristliga kärleksverksamheten inom kyrkan”. F.
anordnar allmänna svenska kyrkodagar för landet,
församlingsfester i lokalförsamlingarna och
reli-gionspedagogiska kurser för folkskollärare, söker
befordra lekmannaverksamheten, utger sedan 1922
veckotidn. ”Församlingsbladet”, sedan s.å.
årsboken ”Svenskt kyrkoliv i Finland” samt religiösa
och kyrkliga småskrifter, understöder teol.
studerande, leder det svenska kyrkliga arbetet i
Helsingfors’ förorter o.s.v. G.O.R.
Förbundet Kristna seminarister och lärare
(FKSL), till 1947 Fria kristliga
semina-rist- och lärareförbundet, stiftat 1918,
har till uppgift att förena blivande och redan
utbildade lärare, som bekänna en personlig kristen
tro, till inbördes uppbyggelse, till väckande av
personlig tro hos ungdomens fostrare och till ökande
av intresset för en levande
kristendomsundervis-ning. F. räknade 1948 o. 3,400 medl. Rörelsens
organ var 1919—36 ”Meddelande till F:s medl.”,
fr.o.m. 1937 fortsatt av ”Kristendom och skola”.
— Litt.: B. M. Hellerstedt, ”Fria kristliga
semina-rist- och lärareförbundet” (1946). [R.E.]K.Gw.
Förbundet Kämpande demokrati, se Kämpande
demokrati.
Förbundsarken, se Ark, sp. 261.
Förbundsboken, den i 2 Mos. 20:22—23:33
bevarade, nu i Elohisten inramade lagsamlingen, som
enl. 2 Mos. 24 legat till grund för
förbundsslut-ningen på Sinai. F. är sammanställd av: 1)
misch-pätim, som urspr. torde existerat självständigt,
borgerlig straff- och civilrätt, kodifierad gammal
folklig sedvanerätt, som delvis övertagits från
kana-néerna och bevisligen till en del går tillbaka på
gammalbabylonisk (Hammurapi) och hetitisk
lagstiftning; 2) devärim, förordningar rörande kult
— 1059 —
— 1060 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
