Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbön - Fördansare - Fördelande medel - Fördelare, strömfördelare - Fördel av bo oskifto - Fördelning - Fördelningsartilleri - Fördelningschef - Fördelningsgeneral - Fördelningskavalleri - Fördelningsunderhållsbataljon - Fördelningsunderhållsplats - Fördevind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRDANSARE
är beroende av, vad man ber om, bedjarens
fromhet och personens mottaglighet, som f. gäller. Vad
Särsk. f. för de döda angår, förekom sådan i den
gamla kyrkans begravningsritual som uttryck för
alltjämt obruten gemenskap med församlingen;
med läran om skärselden fick den betydelsen av
inverkan på den dödes tillstånd. Reformationen
bröt med denna uppfattning (den enskilda f. för en
död tog däremot Luther i försvar). I de svenska
handböckerna uteslöts efter hand alla spår av f. i
begravningsritualer, slutgiltigt 1614. I nuv. svensk
evangeliebok finnes däremot intagen en bön, ”då
någon ligger på bår”, av tydlig f:s karaktär. S.N.
Fördansare, se Folkvisor, sp. 1254.
Fördelande medel, med., även kallade resolven’tia,
sådana medel, som åstadkomma ett försvinnande
av svullnader, utan att dessa förvandlas till
varbölder. Användbara äro köld (isblåsa), värme
(varmvattenpåse, heta grötar, våtvärmande
omslag), uppmjukande ämnen (indifferenta salvor,
slemartade substanser), hudretande medel och
kryddblandningar. Alla (utom de uppmjukande) torde väl
främst verka genom framkallande av lokal
utvidgning av blodkärlen och därmed förbättring av
cirkulationsförhållandena, av organismens försvar emot
svullnadens orsaker, av uppsugningsprocesserna
etc. E.L.Bn.
Fördelare, strömfördelar e, tekn.,
anordning på en bensinmotors tändapparat, varigenom
den högspända strömmen i rätt följd distribueras
till de olika tändstiften. Se Automobil, sp. 883.
Fördel av bo oskifto, den rätt till viss andel i
makars samfällda lösöre, som vid en gift persons
frånfälle tillkom den efterlevande maken enl.
äldre giftermålsbalkens bestämmelser. I regel skall
enl. lagen denna änka el. änkling tillerkända andel
icke få överstiga V20 av det gemensamma lösöret.
Om boet är ”fattigt och ringa”, äger den
efterlevande dock därur enl. urgammal sed uttaga ”sin
fästningaring, dagliga säng och nödiga
gångkläder”, även om dessa föremåls värde skulle
överstiga den av lagen uppställda maximigränsen. Nya
giftermålsbalken 1920 nämner icke f. men tillåter
make att vid bodelning undantaga sina kläder o.a.
till personligt bruk avsedda föremål, dock ej till
högre värde, än som med hänsyn till makarnas
villkor är skäligt. H.Hd;K.
Fördelning. 1) Krigsv., den svenska
benämningen på den operativa enhet, som utomlands
benämnes division (jfr Arméfördelning). — Intill
franska revolutionskrigen uppträdde de
jämförelsevis små arméerna* som ett slutet helt. När
på gr. av utskrivningarna under nyssnämnda
krig de franska stridskrafterna flerdubblades,
framträdde behovet av ett större förband än
regementet, ävensom en förening av de olika
truppslagen inom sådant förband. Aled
anledning härav uppstod f. Före i:a världskriget
bestod en f. normalt av 2 inf.-brigader (å 2 reg.)
och 1 art.-brigad el. regemente, vartill kommo
kav.-, ingenjör-, signal- och underhållsförband,
styrka o. 15,000 man. För att underlätta
ledningen och tillgodose det ökade behovet av
■operativa enheter nedbringades sedan under
kriget i allm. f. till att omfatta blott 3 inf.-reg. —
Inom arméer, särsk. större sådana, finnas f.n.
olika slags f. (se Armékår), sammansatta av
förband ur olika truppslag, samt art.-f.,
bestående av enbart art. och luftvärnsart. En inf.-f.
räknar 10,000—18,000 man samt består som regel
av chef, stab, signalförband, tre inf.-reg.,
spanings- och stridsvagnsförband, art.-reg.,
luftvärns-division, ingenjör- (pionjär-) bataljon samt
underhållsförband. Inom stormaktsarméerna äro
inf.-f. som regel helt och hållet försedda med
motoriserad tross. I USA pågå (1949) försök,
som gå ut på att varje inf-f. skall kunna
flyg-transporteras.
I el. anslutna till stormakternas flygvapen
finnas flygburna f. (divisioner), bestående av
flygtransportförband (transportflygplan och
glid-plan) samt lufttrupper (fallskärmstrupper el.
annan flygburen trupp för luftlandsättning). Inom
flygvapnen betecknar f. vanl. ett större operativt
flygförband (se Flygfördelning). S.E.B.;Hm.
2) Nationalek., produktionsresultatets f. mellan
olika samhällsklasser el. (i den teoretiska
nationalekonomien) mellan olika produktionsfaktorer.
Jfr Arbetslön, Inkomstfördelning, Jordränta och
Kapital.
3) Skogsv., se Revir.
4) Statist. En statistisk f. el. f.-tabell återger
antalet observationer el. individer i en grupp
(population) efter den varierande storleken av ett
visst kännetecken el. attribut. När attributet
inom variationsområdet kan anta vilka värden som
helst, ej nödvändigtvis heltalsvärden, uppdelas
variationsområdet medelst vissa klassgränser i ett
flertal intervall, klasser, och f. återger då antalet
individer i de skilda klasserna. F. kan återge
såväl de absoluta frekvenstalen som de relativa.
En f. avbildas ofta grafiskt, t.ex. så, att man
längs en vågrät axel avsätter klassgränserna och
på intervallen dem emellan uppritar rektanglar,
vilkas ytor äro proportionella mot frekvenstalen,
frekvenshistogram. En f. karakteriseras
bl.a. medelst medeltalet och dispersionen. Efter
utseendet skiljer man mellan symmetriska
och asymmetriska (sneda) f. De förra
äro symmetriska kring medeltalet. En ofta
förekommande, för teorien betydelsefull f. är no
r-malf ördelningen (se Fellag). Q.
Fördelningsartilleri, det art., som
organisatoriskt ingår i en fördelning (division). Det består
av lätt och tungt fält-art. i en proportion till
inf.-styrkan av f.n. 6—12 pjäser pr inf.-bataljon.
Jfr Artilleri, sp. 432.
Fördelningschef, krigsv., chef för fördelning,
tidigare alltid generalsperson, numera ofta även
överste.
Fördelningsgeneral, se Fördelningschef.
Fördelningskavalleri kallades förr det kav.,
som ingick i fördelning, till skillnad från det
kav., som ingick i självständigt kav.-förband.
Fördelningsunderhållsbataljon, krigsv., se
Bataljon och Underhållstjänst.
Fördelningsunderhållsplats, krigsv., se
Underhållstjänst.
Fördevind (holl. voor-de-vind, eg.: framför
vinden) säges ett fartyg segla, när det har vinden rätt
akterifrån el. från endera låringen.
— 1063 —
— 1064 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
