Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum - Föreningen Sveriges sändaramatörer (SSA) - Föreningsfrihet - Föreningsjordbruk - Föreningskyrka - Föreningsmärke - Förenings- och förhandlingsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENINGEN SVERIGES SÄNDARAMATÖRER
är i:e hedersled, och skeppsredare E. Högberg
F:s ordf. T.Hrn.
Föreningen Sveriges sändaramatörer (SSA),
Stockholm, en 1925 grundad sammanslutning av
sändaramatörer o.a. radiointresserade. F.
representerar i sin ordning de svenska
sändaramatö-rerna i International Amateur Radio Union
(IARU). Den förmedlar mellan medl. och
övriga amatörfören. världen över utväxling av
s.k. QSL-kort (kvittokort på etablerade
förbindelser), väsentligen i syfte att härigenom
inbe-spara direkta portokostnader. Dessutom utger
F. en månatligen utkommande tidskr.,
”QTC-tidningen”. Av F:s o. 1,600 medl. äro c:a 80%
aktiva, av telegrafverket licenserade
sändaramatörer, vilka f.ö. nästan fulltaligt äro anslutna till
föreningen. A.Lg.
Föreningsfrihet, se Föreningsrätt.
Förenings jordbruk, jordbruk, som drives av en
därför bildad ekonomisk förening av särskild typ,
sambruksförening. Medan en vanlig
ekonomisk förening ej kan förvärva jordbruk utan
K.m:ts tillstånd, kunna enl. 1948 års lag om
sambruksföreningar konstitueras för detta ändamål
lämpade ekonomiska föreningar av speciell typ.
Motiveringen för nämnda lag var, att de
svårigheter, som möta en rationalisering av det svenska
jordbruket, i hög grad äro beroende av det stora
antalet små bruksenheter, vilka ej möjliggöra
maskinella driftsmetoder, förhindra ett effektivt
utnyttjande av arbetskraften samt öka
byggnads-kostnaderna. Skapandet av jordbruk av den
storleksordning, som rent ekonomiskt sett är optimal,
skulle betyda ett ökat inslag av storgodsägare å
ena och lantarbetare å andra sidan. En annan
möjlighet att utnyttja stordriftens företräden är
därför, att mindre jordbrukare samverka i
produktionen, ant. genom att sammanskjuta sina
jordbruk till en större enhet el. genom att gemensamt
inköpa, resp, arrendera ett större jordbruk. I stället
för att lantarbetare bli självständiga genom att
skaffa sig jordbruksegnahem, en driftsform som
under senare år blivit starkt kritiserad som
oekonomisk, ha de möjlighet att sammansluta sig om
ett f. Ett f. innebär en form av kollektivjordbruk*,
ehuru bildat på frivillig väg. Under första tiden
torde direkta sammandragningar av jordbruk bli
mindre vanliga än inköp av större sådana.
Har en ekonomisk förening blivit registrerad
som sambruksförening, kan den förvärva el. av
Kronan arrendera ett jordbruk. Med Konungens,
el. efter Konungens förordnande
Lantbruksstyrel-sens, samtycke kan den även arrendera jord av
annan än Staten. Föreningen står under tillsyn
av Lantbruksstyrelsen, som skall tillhandagå den
med råd i jordbruksekonomiska frågor. Dess
medlemmar äro ej personligen ansvariga för
föreningens skulder. För att kunna registreras skall
föreningen bestå av minst fem medl. och ha
antagit en ekonomisk plan för sin verksamhet jämte
stadgar samt ha utsett styrelse och revisorer.
Utan Konungens samtycke må ej annan bli medl.
än svensk medborgare, som är kunnig i jordbruk
el. annat yrke, som erfordras för föreningens
verksamhet, t.ex. traktorskötsel. Den ekonomiska
planen skall hänföra sig till hela föreningens
verksamhet samt bl.a. stadga om den medl.
ålig
gande skyldigheten att fullgöra
arbetsprestationer el. eljest bidra till föreningen. Varje medl. är
såväl förpliktad som berättigad att arbeta å f.
Föreningen beslutar om antagandet av nya medl.
Medl. får ej utträda ur föreningen utan att hans
andel kan överlåtas på annan, som föreningen, efter
vad nedan sägs, ej kan neka att ta emot som
medl., el. utan att föreningen medger, att annan
medl. övertar andelen. Medl., som grovt
försummar sina skyldigheter och ej låter rätta sig efter
varning, kan uteslutas, varvid föreningen är
skyldig inlösa hans andel. Den som erhåller andel
genom arv, testamente el. bodelning och är svensk
medborgare samt jordbrukare e.d., må ej vägras
att bli medl. Har annan person, som fyller
nyssnämnda villkor, erhållit andel genom överlåtelse,
må han ej vägras att bli medl., om han skäligen
kan godtagas som sådan. Kan person ej godtagas
som medl., skall föreningen lösa hans andel.
Vs-av vinsten skall avsättas till reservfond, till dess
denna vuxit till 40 °/o av taxeringsvärdet (el. det
högre bokförda värdet) å den fasta egendomen
plus 50% av det bokförda värdet å den lösa. I
vinsten inkluderas ej medl. tillgodoräknad
arbetslön, som dock ej får bestämmas så hög, att vinsten
ej räcker till för en betryggande fondbildning.
Anser medl., att beslut av föreningen ej tillkommit i
behörig ordning, kränker hans enskilda rätt el. är
olagligt, skall talan mot detta föras inför
domstol. I förstn. tvenne fall skall talan föras inom
2 mån. Föreningen är bokföringsskyldig. I den
mån vinsten ej utdelas som lönetillägg o.d. åt
medl., blir den beskattad. Föreningen registreras
hos Lantbruksstyrelsen. Då f. ännu befinna sig
på experimentstadiet är det omöjligt att säga, om
de komma att förändra det svenska jordbrukets
struktur i den omfattning man på vissa håll
räknar med. C.Wr.
Föreningskyrka kallas ett religiöst samfund, som
utgör en sammanslutning av människor, vilka
gjort likartade religiösa erfarenheter. Villkoret för
medlemskap är sålunda en religiös upplevelse och
en livsföring i överensstämmelse med den inom
samfundet rådande uppfattningen om vad som hör
till sann kristendom. Jfr Folkkyrka.
Föreningsmärke, jur., se Varumärkesregistrering.
Förenings- och förhandlingsrätt. Lag om f.
antogs av 1936 års riksdag och trädde i kraft Vi
1937. Häri har stadgats, att föreningsrätten*, d.v.s.
rätt för arbetsgivare, resp, arbetstagare att var
för sig bilda, tillhöra och utnyttja förening för
tillvaratagande av sina intressen rörande
anställningsvillkor och förhållandet till andra parten i
arbetsavtalet, skall av arbetsgivare och
arbetstagare och deras organisationer lämnas okränkt.
Sker kränkning av föreningsrätten genom
avtals-uppsägning el. genom bestämmelser i kollektiv- el.
annat avtal, är uppsägningen el. bestämmelsen
ogiltig. Detta utgör dock ej hinder för avtalande
av förbud för arbetsledare att tillhöra
arbetstagar-förening. Förhandlingsrätt, d.v.s. rätt att påkalla
förhandling rörande reglering av
anställningsvillkor el. förhållande i övrigt mellan arbetsgivare och
arbetstagare, tillkommer å ena sidan arbetsgivare
el. sammanslutning av sådana, å andra sidan
förening av arbetstagare. Påkallas förhandling, är
andra parten skyldig komma tillstädes, själv el.
— 1079 —
— 1080 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
