Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta nationerna (FN) - Förenta nationernas atomenergikommission
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA NATIONERNAS ATOMENERGIKOMMISSION
matisk förbindelse med Spanien). Den grekiska
frågan sattes 3 år i följd på F:s
föredragningslistor. I dec. 1946 anklagade Grekland sina
närmaste grannar i norr för stöd åt de grekiska
kommunistiska upprorsstyrkorna. Säkerhetsrådet
tillsatte en undersökningskommission, som i maj
1947 påvisade en viss intervention från Albaniens,
Bulgariens och Jugoslaviens sida. I juli s.å. inlade
Sovjetunionen veto mot upprättande av en ständig
gränskommission. På gr. av fortsatt ryskt
motstånd avfördes frågan till slut från rådets
dagordning. På begäran av USA togs den i stället
upp i generalförsamlingen, som i okt. s.å. bl.a.
beslöt tillsätta en ständig Balkankommission med
säte i Saloniki; denna har emellertid bojkottats
av Albanien, Bulgarien och Jugoslavien. Den
grekiska frågan debatterades i 3 veckor vid
generalförsamlingens session i Paris 1948. Ett därefter
företaget försök till medling mellan parterna
under F:s egid misslyckades. Vid en extra
session i april—maj 1947, inkallad på
begäran av Storbritannien i samband med
Pale-stina-frågan, tillsatte generalförsamlingen en
kommission på u medl., i vilken justitierådet E.
Sandström blev ordf. Efter utredning på platsen
föreslog kommissionen i aug. s.å. en delning av
Palestina mellan araberna och judarna, varvid
Jerusalem borde få en särställning under F:s
kontroll. I nov. s.å. antog generalförsamlingen detta
förslag. Sedan judarna vid det brittiska mandatets
upphörande i maj 1948 hade utropat staten Israel
och krig som följd därav hade uppstått mellan
judarna och Arabiska förbundets stater, ingrep
säkerhetsrådet, påbjöd 3% 4 veckors vapenvila
och sände greve Folke Bernadotte till Palestina
som medlare. Efter dennes vädjanden till bägge
parterna blåstes ”eld upphör” n/6. Under hot om
sanktioner lyckades säkerhetsrådet i juli s.å.
genomdriva förlängd vapenvila. En modifierad plan
för Palestinas delning tillställdes
generalförsamlingen av greve Bernadotte få dagar, innan han
mördades i Jerusalem i sept. 1948. Planen ledde
icke till någon åtgärd av F. Palestina-frågans
behandling vid sessionen i Paris s.å. slutade med
att generalförsamlingen beslöt tillsätta en ny
tre-mannakommission utan närmare angivna
befogenheter el. direktiv. Bland andra frågor, som F.
har behandlat, märkes Egyptens klagomål 1947
mot Storbritannien, bl.a. rörande Sudan;
säkerhetsrådet uppmanade parterna att inleda nya,
bi– laterala förhandlingar. I nov. tillsatte
generalförsamlingen en kommission med uppgift att i Korea
biträda vid upprättande av en fri, provisorisk
regering. I dec. 1948 fattades beslut om en
permanent F.-kommission för Korea. Säkerhetsrådet
ingrep 1947 i konflikten mellan Holland och
Indo-nesiska republiken och åstadkom vapenstillestånd.
I dec. följ, år anklagades Holland inför rådet på
gr. av väpnad aktion mot Indonesiska republiken
och ålades att inställa striderna, vilket skedde,
sedan de holländska trupperna mycket snabbt hade
uppnått sina huvudmål. Vid F:s session i Paris
1948 begärde Frankrike, Storbritannien och USA
26/9, att säkerhetsrådet måtte ta upp tvisten om den
ryska ”blockaden” av västmakterna i Berlin som
utgörande ett hot mot freden. I denna mycket
allvarliga situation framlades av en ”neutral” grupp
inom rådet, utgörande de av konflikten icke direkt
berörda 6 medl., ett medlingsförslag om nya
förhandlingar mellan parterna; det kullkastades dock
genom veto av Sovjetunionen, som bestred rådets
behörighet i denna fråga. — Generalförsamlingen
antog i dec. s.å. en deklaration om de mänskliga
rättigheterna och en konvention om
kriminalisering av folkmord (genocide). Innan
generalförsamlingen 12/i2 s.å. ajournerade sig för att återuppta
arbetet i New York V4 1949, godkändes ett på
svenskt initiativ av de nordiska delegationerna
gemensamt framlagt förslag om reformering av de
överorganiserade och tidsödande arbetsmetoderna.
— Vetoproblemet påtalades redan vid
1 :a ord. generalförsamlingen. I dec. 1946
uppmanade en medlemsmajoritet säkerhetsrådet att
finna en formel i syfte att minska
användningen av vetot. Denna allmänna vädjan
föranledde ingen åtgärd. Vid generalförsamlingens
2:a ord. session föreslog amerikanske
utrikesministern G. Marshall förgäves, att vetorätten skulle
inskränkas till frågor rörande aktioner av
F. Däremot antogs mot östblockets röster ett
annat amerikanskt förslag om upprättande av en
interimskommitté för fred och säkerhet, bestående
av repr. för alla medlemsstater. Denna kommitté,
även benämnd ”lilla församlingen”, trädde i
funktion på nyåret 1948 med uppgift att ständigt hålla
sig redo att preliminärt behandla viktiga frågor,
som hänskjutas till generalförsamlingen. Dess
uppdrag förlängdes i dec. s.å. med ett år, men den
bojkottas av Sovjetunionen och östblocksstaterna.
Atomkontrollfrågan har ingående
behandlats av F. och förorsakat häftiga
meningsbrytningar, dels i säkerhetsrådet och
generalförsamlingen, dels också inom en i jan. 1946 tillsatt
särskild kommission (se Förenta nationernas
atomenergikommission). I dec. s.å. antog
generalförsamlingen en resolution om behovet av allmän
rustningsbegränsning; i anslutning till detta
uttalande upprättade säkerhetsrådet i febr. 1947 en
nedrustningskommission med uppgift att
bl.a. utarbeta förslag rörande minskning av
staternas väpnade styrkor och av s.k. konventionella
vapen, conventional armaments (till skillnad från
atombomben och andra massförstörelsevapen).
Nedrustningskommissionen har under de första
åren fört en tynande tillvaro i skuggan av den
dominerande konflikten mellan Sovjetunionen och
västmakterna om atomenergi- och
atomvapenkontroll.
Litt.: F. Castberg, ”F.” (1945); ”Kommentar till
F:s stadga” (1946, i ”Aktstycken utgivna av
utri-kesdep.”); L. Dolivet, ”The United Nations” (s.å.;
sv. övers. ”Vad är F.?” s.å.); L. M. Goodrich &
E. Hambro, ”Charter of The United Nations,
commentary and documents” (s.å.); S. R.
Björksten, ”Den vita viljan” (1948). I Sverige utges
sedan 1947 en F.-tidskr., ”Världshorisont”. S.Br.
Förenta nationernas atomenergikommission, eng.
The United Nations Atomic Energy Commission
(AEC). Inför de oerhörda och skrämmande
perspektiv, som öppnades, då de första atombomberna
fälldes över Japan 1945, uppstodo genast
strävanden att bringa atomenergien och de nya
mass-förstöringsvapnen under internationell kontroll.
Som ”representanter för tre länder, vilka äga
— 1091 —
— 1092 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
