Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Befolkning - Invandring och den vita befolkningen - Negrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Befolkningens fördelning i USA.
gällande. Den kännetecknas av en kraftig
utflyttning från särsk. v. Centralstaterna västerut till
stillahavskusten (se kartan å sp. 1107—08).
Orsaken härtill är framför allt den omfattande
jordförstöring, som till följd av den rovdrift,
som präriejorden blivit utsatt för, förvandlat
stora områden till halvöknar med magra och
ofruktbara jordar. Spec. hemsökt i detta
hänseende är Oklahoma, av vars befolkning 308,923
(i3°/o) utvandrade 1935—40. Denna utvandring
upp-väges visserligen något av en invandring, varvid
nettoförlusten stannar vid 173,899 (7,6%).
Huvudmassan av utvandrarna ha slagit sig ned i
Kalifornien, som 1935—40 mottagit en
nettoinvand-rarström av 664,866 (9,6% av befolkningen 1940).
Denna avfolkning av Mellanvästern har fortsatt
under 1940-talet, och som starkt bidragande
orsak har då även framträtt den enorma
expansion, som industrien, främst krigsindustrien, med
dess höga löner, haft under krigsåren. Trots
den naturliga folkökningen har den
genomsnittliga folkminskningen i Mellanvästern 1940—45
varit 2,5 °/o. Endast Michigan, Louisiana och
Texas ha ökat med resp. 3,3, 3,8 och 5,8%.
T.o.m. en industristat som Illinois har minskat
med 2,1 %. Störst har minskningen varit i North
Dakota (17,7%) och minst i Indiana (0,2 °/o).
Huvudmassan av dessa utvandrare har liksom
under 1930-talet sökt sig till Kalifornien, som
under krigsåren har ökat från 6,9 till 9,3 mill.
inv., d.v.s. med icke mindre än 25 °/o. Även
Washington och Oregon ha ökat kraftigt under
krigsåren med resp. 18,4 och 10,8%.
En annan anmärkningsvärd företeelse, som
också började göra sig märkbar på 1930-talet,
är minskningen av folkmängden i New Englands
städer. Detta torde sammanhänga med
bomulls
industriens förflyttning från sitt gamla centrum
i New England till andra delar av F. 1940 hade
F. 5 millionstäder, näml. New York (7,454,995),
Chicago (3,396,808), Philadelphia (1,931,334),
Detroit (1,623,452) och Los Angeles (1,504,277),
och dessutom 87 städer med mer än 100,000
inv.; den sammanlagda folkmängden i dessa 92
städer uppgick till 38 mill. I realiteten äro även
sådana städer som Boston, Pittsburgh, San
Francisco m.fl. millionstäder.
Negrer. Som framgår av tab. 7 och kartan
över negrernas utbredning (sp. 1107), förekomma
negrerna huvudsaki. i Sydstaterna, d.v.s. de s.
Atlantstaterna, s.ö. och s.v. Centralstaterna. I
två stater, South Carolina och Mississippi,
utgjorde de 1940 inemot hälften av befolkningen
(el. 42,8, resp. 49,2%). Inom stora delar av
Virginia, North Carolina, Georgia, Florida,
Alabama och Louisiana voro de i majoritet, men
även inom Texas, Oklahoma, Arkansas,
Tennessee, Kentucky, West Virginia, Maryland och
Delaware äro negrerna talrika. Genom stark
immigration under de senaste årtiondena ha
också de stora industristäderna i Nordstaterna fått
en stor negerbefolkning (se tab. 8).
I Virginia och de andra s. kolonierna uppstod
redan i början av 1600-talet en stor
plantage-odling. Lämplig arbetskraft för densamma
saknades emellertid. Därför införde redan 1619 ett
holländskt fartyg 20 negerslavar, och snart blev
importen av negrer en förutsättning för
Sydstaternas ekonomiska utveckling. Först användes
de vid tobaksplantagerna i Virginia, senare även
vid risodlingen i South Carolinas och Georgias
sumpiga kusttrakter. Bomullsodlingen, som
utvecklades starkt från slutet av 1700-talet, ökade
önskan av import av negerslavar från n.v. Afrika.
— 1105 —
— 1106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
