Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Befolkning - Invandring och den vita befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
landsfödda har börjat stiga. Detta beror givetvis
på att immigrationen från Syd- och Östeuropa
nådde sitt maximum senare. Om man jämför
siffrorna för utlandsfödda i tab. 6 med motsv.
siffror för 1920, framgår också, att antalet
utlandsfödda från n., v. och mell. Europa sjunkit
ganska avsevärt, medan Italien uppvisar någon
ökning.
En mycket stor del av ryssarna — liksom av
polackerna — utgöres av judar (mosaiska
tros-bekännare), som 1937 räknade 4,770,647 el. 3,7%
av F:s dåv. befolkning, 129,3 mill. Enbart i
staden New Y ork bodde s.å. 2,035,000 (28,1 % av
hela befolkningen) judar.
Det utlandsfödda folkelementet spelar en
mycket olika roll i olika delar av F. (se tab. 7, kol. 5).
Starkast företrätt är det i New England, de
Mellanatlantiska och n. Centralstaterna. 1940
bodde 13,3 °/o av de utlandsfödda i New
England-staterna, 38,7% i de Mellanatlantiska staterna,
23,4 % i de n.ö. och 6,6 °/o i de n.v. Centralstaterna.
De s. Atlantiska staterna, s.ö. och s.v.
Centralstaterna — med undantag av Texas — uppvisa
en mycket ringa procent utlandsfödda, resp. 2,5, 0,4
och 2,5 °/o. Inom Bergs- och Stillahavsstaterna
återigen äro immigranterna ganska talrika: 2,4,
resp. 10,2% av den totala utlandsfödda
befolkningen. Det är alltså n.ö. F:s hamnstäder,
industri- och gruvcentra, n. Central- och
präriesta-ternas bördiga jordbruksområden samt
Stillahavsstaterna, som dragit till sig huvudmassan av
immigranterna. Att så få av dem gått till
Sydstaterna, beror närmast därpå, att de här
haft negrerna som konkurrenter på
arbetsmarknaden samt att den ekonomiska utvecklingen här
försiggått relativt långsamt. Klimatet har haft
mindre betydelse, även om Sydstaternas
tempererade fuktvarma klimat i någon mån verkat
avskräckande på särsk. nordeuropéerna. — Det
utländska folkelementet har två centra: ett
tyskt-skandinaviskt, till största delen protestantiskt men
även något katolskt, finner man i Illinois,
Wisconsin, Minnesota, lowa och North Dakota, samt
ett romanskt-slaviskt, resp, katolskt-judiskt, i och
kring Boston, New York och Chicago el. i allm. i de
stora städerna i n.ö. Den mest homogena och
egentliga amerikanska och protestantiska
befolkningen finner man — om man bortser från
negrerna, som f.ö. också äro gammalamerikaner —
i Virginia, North och South Carolina, Kentucky,
Tennessee, Georgia, Alabama, Mississippi,
Ar-kansas och Oklahoma, där över 90 % av de vita
ha amerikanska föräldrar (d.v.s. båda föräldrarna
födda i F.). Se vidstående kartor. Reaktionerna
mot de utländska folkelementen och moderna
tankeströmningar (t.ex. Ku-Klux-Klan,
fundamentalismen) ha i allmänhet haft sitt ursprung och
centrum i dessa stater. Tyskarna och skandinaverna
gingo, som tidigare påpekats, i stor utsträckning ut
som farmare, medan irländarna och framför allt
sydeuropéerna, slaverna och judarna slogo sig ned
i städerna. Av F:s totala befolkning 1940
kom-mo endast 56,5 °/o men av de utlandsfödda 80,1 °/o
på städerna (med mer än 2,500 inv.). 90% av
ryssarna voro stadsbor, 87 °/o av polackerna
(liksom ryssarna till stor del judar), 89% av
irländarna, 88 °/o av italienarna, 79 °/o av engelsmännen
Antal vita med båda föräldrarna födda i USA i % av
hela den vita befolkningen 1920 och 1940.
1 under 50 %, 2 50—66 °/o, 3 66—75 %, 4 75—90 %, 5 90—
95 °/o, 6 över 95 °/o.
och skottarna, 74 °/o av tyskarna, 68 °/o av
svenskarna, 60 °/o av danskarna och 53 °/o av norrmännen.
Som helhet sett äro F. glest befolkade, endast
17 inv. pr km2 1940, men folktätheten är —
liksom förutsättningarna för näringslivet —
mycket olika inom olika delar av unionen. Störst
är den inom industri- och gruvområdena i s.
New England, Mellanatlantiska och n.ö.
Centralstaterna. Om man drar en linje från n.ö.
hörnet av Massachusetts längs Mohawksänkan och
Ontario- och Eriesjön till Port Huron i
Michigan, därifrån över Bay City, Muskegon och
Milwaukee västerut till Mississippi, söderut till
Mississippis och Ohios sammanflöde och vidare
österut längs Ohio till Washington, så omsluter
denna linje knappt V10 av F:s landareal men
nära hälften av befolkningen, el. närmare
bestämt, på en areal av c:a 700,000 km2 bodde
här 1940 62 mill. människor. Inom
Bergstaterna är befolkningen huvudsaki. koncentrerad till
gruvfält och konstbevattnade områden samt
inom Stillahavsstaterna till trakterna kring Los
Angeles, San Francisco, Portland och Seattle.
I trakten av Los Angeles bo c:a 49% av
Kaliforniens hela befolkning; c:a 60 °/o av Utahs
befolkning bo strax ö. om St. Saltsjön. 1940 bodde
56,5% (1890 36%) av F:s folkmängd i städer.
Mest urbaniserade äro sådana industristater som
Rhode Island och Massachusetts (91,6, resp.
89,4%), minst en utpräglad jordbruksstat som
Mississippi (19,8%). Se f.ö. tab. 7 och kartan å
sp. 1105—06.
Under 1930-talet började en tendens till ökad
rörlighet, förutom den även i F. starkt
framträdande ”flykten från landsbygden”, att göra sig
— 1103 —
— 1104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
