Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Befolkning - Kineser och japaner - Indianer - Svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Japanerna började som grovarbetare, men snart
återfinner man dem som yrkesarbetare, mindre
affärsmän, trädgårdsodlare och farmare. 1940 voro
3A av de i Kalifornien boende japanerna
sysselsatta inom jordbruket, och i vissa grevskap (San
Joaquin, Colusa, Placer och Sacramento) ägde
de mer än hälften av den odlade jorden. På vissa
trädgårdsprodukter, ss. selleri, sparris, lök,
tomater och meloner, hade de nästan monopol. En stor
del av japanerna äro sysselsatta inom fisket och
träindustrien vid stillahavskusten. De vita
jordbruksarbetarna trängdes systematiskt undan
genom japanernas låga löneanspråk. När de så
blivit ensamma om arbetet, höjde de småningom
sina fordringar, lamslogo arbetsgivarna genom
strejker och arrenderade el. köpte sedan deras
farmer. Den ekonomiska kampen mellan vita och
gula slutar alltid med att de båda raserna byta
plats, såvida de förra ej skyddas genom
lagstiftning. Från o. 1905 ha också de vita, särsk. i
Kalifornien, fordrat samma
invandringsrestriktio-ner för japanerna som för kineserna, men
unions-kongressen ansåg sig denna gång av politiska skäl
ej helt kunna utestänga japanerna. Därför antogs
1907 ett gentleman’s agreement, genom vilket
endast de närmaste släktingarna (föräldrar,
hustrur, barn) till dem, som redan voro bosatta i F.,
el. de, som redan förskaffat sig äganderätt till
jord, tillätos immigrera. Därigenom sjönk det
årliga antalet japanska immigranter från 30,226 1907
till 2,720 1910 men steg igen och utgjorde 1913
—24 8,000—10,000 årl., trots att 1917 års
immigrationslag i princip utestängde asiaterna. Ett
sätt att kringgå immigrationslagarna var det s.k.
picture-bride-systemet: äktenskapen ordnades
hemma i Japan, men den blivande hustrun hade aldrig
sett den man, med vilken hon gift sig, endast
ett fotografi (eng. picture) av honom. Som hustru
till en i F. bosatt man hade hon så rätt att
invandra. 1911—20 immigrerade c:a 6,000
picture-brides till F. 1910 funnos 6,240 japanska kvinnor
i F., 1920 26,538 och 1940 54,979. 1920 förbjödos
picture-brides och 1924 alla asiater, även
japanerna, att immigrera. — Kalifornien har sökt
skydda sig genom egen lagstiftning. En lag av
1913 och en annan av 1920 förbjödo japanerna
att äga jord inom staten, men på olika sätt
lyckades de dock komma i besittning därav. I
Kalifornien, Nevada, Arizona, Utah, Montana och
Oregon äro äktenskap med personer av
mongolisk härstamning olagliga. Vidare tillåtas ej där
japanerna att naturalisera sig.
Indianer. Vid tiden för européernas
upptäckt av Amerika beräknas antalet
indianer* inom F:s nuv. gränser ha uppgått till
mellan 800,000 och 1 mill. Under de vitas erövring
av kontinenten decimerades deras antal
väsentligt, och indianerna sammanfördes småningom
i reservat, indianreservat {indian
reservations), inom vilka de vita ej fingo bo el.
äga mark och vilka indianerna ej fingo lämna
utan tillstånd från de tjänstemän, som övade
uppsyn över dem. Dessa reservat ha ofta
förlagts till ofruktbara och för de vita föga
eftersträvansvärda områden, varför indianerna haft
svårt att livnära sig på dem och måst erhålla
understöd från unionen i form av bostäder,
klä
der, livsmedel etc. 1887 omfattade reservaten c:a
555,000 km2, 1940 c:a 215,000 (knappt Sveriges
halva ytinnehåll). Inom ö. och mell. F. äro
reservaten få och små och ha, allteftersom
indianerna gått upp i den övriga befolkningen,
försvunnit. De största äro belägna i v. F., i
Oklahoma, New Mexico, Arizona, South och
North Dakota, Montana, Idaho och
Kalifornien. Det största är Navajo-reservatet i n.ö.
New Mexico och angränsande delar av Arizona
och Utah, vilket omfattar 38,460 km2 med c:a
30,000, till stor del nomadiserande inv., som tack
vare den relativa avskildhet, i vilken de levat,
till största delen äro fullblodsindianer. Icke fullt
hälften (1930 46,3%) av F:s indianer, vilkas
antal 1940 uppgick till 333,969, äro fullblod, och
den ökning, som indianbefolkningen uppvisar
(jfr tab. 1, sp. 1096), gäller huvudsakligen
halvbloden. 1910 funnos i F. 150,053
fullblodsindianer, 1930 153,933, medan hela indianbefolkningen
under dessa tjugo år ökade från 265,683 till
332,397. En viss invandring av indianer från
andra amerikanska länder försiggår; sålunda
funnos i F. 1930 3,552 utlandsfödda indianer, 1940
4,491. En icke obetydlig del av indianerna leva nu
utanför reservaten, och någon motsättning
mellan indianer och vita — i stil med förhållandet
mellan vita och negrer — existerar icke. I 2:a
världskriget deltogo indianerna fullt lojalt,
varigenom deras krav på full likställighet med de
vita betydligt stärkts (jfr sp. 1150).
Svenskarna i F. Antalet personer av ren
svensk härstamning intill andra led boende i F.
uppgick 1940 till 1,022,430 (1920 1,232,400); 445,070
(632,656) voro födda i Sverige, 577,360 (599,744)
voro födda av svenska föräldrar i F. Härtill
kommo 188,500 (144,382), som hade svensk far,
och 90,460 (80,600), som hade svensk mor. Hela
det antal, som den amerikanska statistiken
räknar som härstammande från Sverige, uppgick
alltså till 1,301,390 (1,457,382). Fr.o.m. 3:e
generationen räknas svenskarna — liksom alla
andra immigranter — som amerikaner. Redan
2:a generationen, som till största delen fått sin
uppfostran i amerikanska skolor, känner sig som
amerikaner, likaså de som kommit till F. i
mycket unga år. De som ej förlorat samkänslan med
sitt moderland, utgöras eg. endast av dem, som
kommit över till Amerika i 20-årsåldern el. efter
avslutad skolgång. Även hos dem reduceras
samhörighetskänslan med hemlandet i stor
utsträckning till den outrotliga kärleken till den lilla
bit av jorden, på vilken man är född. Detta
gäller dock mera den äldre än den yngre
immigrantgenerationen. Den senare har fått en bättre
skol-underbyggnad hemma i Sverige samt i större el.
mindre grad upplevat Sveriges materiella och
kulturella utveckling under de senaste årtiondena,
varför den känner även ett kulturellt samband med
moderlandet, vilket den äldre
immigrantgenerationen, som ägde mycket liten kännedom om Sverige,
när den utvandrade, och som varit med om F:s
gigantiska ekonomiska tillväxt, ej kan känna.
Om den första svenska immigrationen till F.
se Nya Sverige. Efter holländarnas erövring av
Nya Sverige 1655 ha de svenska kolonisterna
grundat flera nybyggen i de ursprungliga kolo-
— i H3 —
— 1114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
