Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Befolkning - Svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
––Antalet utvandrare till USA
nialstaterna, och under frihetskriget kommo två
av deras ättlingar, John Morton och John
Hanson, att spela en framträdande politisk roll. Man
har beräknat, att antalet personer av svensk
härstamning i F. vid tiden för frihetskriget uppgått
till bortåt 20,000. Efter kriget invandrade en del
svenskar, och på 1820-talet bildades en svensk
förening i New York, men den egentliga svenska
immigrationen började först efter 1841. D.å.
grundade Gustaf Unonius ett svenskt nybygge
(sett-lement) vid Pine Lake i Wisconsin, v. om
Mil-waukee. 1845 bosatte sig några familjer från
Kisa, Östergötland, i New Sweden, s.ö. lowa, och
1846 grundade Erik-Janssonisterna Bishop
Hill-kolonien i v. Illinois, vilken under de följ. 7 åren
drog till sig c:a 1,100 personer. Andra tidiga
svenska settlements i Illinois äro Andover,
Ga-lesburg, Moline, Rock Island m.fl. Trakten kring
dessa settlements var vid deras grundande
relativt glest befolkad, men redan efter några år var
det mesta av jorden i privat ägo, alltså relativt
dyr. De flesta av dessa äldre immigranter voro
jordbrukare och gingo ut för att ta land. Utifrån
el. över dessa Illinois-settlements gick den första
svenska immigrationen till Minnesota, som ända
fram till 1852 till största delen tillhörde
indianerna: endast området mellan Mississippi och
S:t Croix River var inköpt av unionen, närmast
i och för exploatering av skogarna där. Den
svenska invandringen till Minnesota började 1850
och gick huvudsaki. till trakterna n.ö. om
Min-neapolis (Chisago County), några år senare när
s. Minnesota öppnades för kolonisationen, även
uppför Minnesota River och till trakterna s. om
Minneapolis, där Hans Mattson 1853 grundade
det största svenska settlementet i Minnesota, Vasa
i Goodhue County.
Ett ganska genomgående drag hos alla fattiga
immigranter, alltså även de svenska, är, att de
i början ej gå ut på prärien utan slå sig ned
i skogbevuxna trakter el. där det finns tillfällen
till extrainkomster, samtidigt som de arbeta på
den jord de inköpt. Detta beror på flera orsa-
ker. Ända fram till
mitten av 1800-talet var det
en allmän mening i F.,
att prärien var mindre
fruktbar, eftersom den
ej bar skog. För att
kunna ta land på
prärien fordrades kapital till
virke till hus — och
virket var dyrt där —, till
dragare, redskap m.m.,
och detta kapital
saknade de flesta
nykomlingarna. Flera andra orsaker
spelade in, t.ex. de
dåliga kommunikationerna,
som försvårade
avsättningen av
jordbruksprodukterna. Byggandet av
de stora järnvägarna
genom v. F. drog stora
massor av immigranter ut
på prärien. En mycket
stor del av den goda och
billiga jorden på prärien slogo amerikanerna och
de äldre och därmed kapitalstarkare
immigranterna under sig. Norrmännen äro något äldre än
svenskarna i F. Detta torde vara en av
orsakerna till att man finner de förra i långt större
utsträckning på prärien än de senare; en annan
är, att svenskarna gått till städerna mer än
norrmännen (jfr sp. 1103 f.) En stor del av de svenska
immigranterna, särsk. de från n. Sverige, voro
vana vid skogsarbete, varför det är naturligt, att
de sökt sig till skogarna och sågverken i F. Ett
utmärkande drag för de första årens
massimmi-gration var, att den försiggick flockvis: folk från
samma trakt for samtidigt ut och slog sig ned
på samma ort. Genom brevväxlingar och
emigrantagenter drogos sedan släktingar och
bekanta till samma plats. Detta har varit orsaken
till att man i F. kan tala om ”Amerikas
Småland” (i Chisago County), ”Amerikas Dalarne”
(i Isanti County, Minnesota) o.s.v. Dessa äro
ex. på s.k. svenskbygder, d.v.s. bygder, där
majoriteten av befolkningen är av svensk
härstamning och kan tala el. förstå svenska. Kulturellt
sett äro dessa svenskbygder i allm. rent
amerikanska, och även i fråga om natur är likheten
med motsvarande delar av Sverige ej stor.
1850 funnos endast 3,559 svenskar i F., och
någon större omfattning fick ej immigrationen
förrän efter inbördeskrigets slut. 1880 räknade
svenskarna i F. 194,337. 1900 574,625 och 1910,
då de nådde maximiantal, 665,207. Sedan 1910
har svenskarnas antal minskats i alla staterna.
Kaliforniens milda klimat och fruktodling,
Washingtons stora skogar och rika fisken ha dragit
till sig många svenskar under de senaste
årtiondena. Antalet svenskar ökade i hela F. 1900—10
med 90,582 men i Stillahavsstaterna ensamma
med 36,669, och 1910—20, då svenskarna
minskades med 39,622 i hela unionen, ökade de i
Kalifornien, Oregon och Washington med
sammanlagt 8,741. Sedan 1920 ha de emellertid
minskat även i Stillahavsstaterna, dock ej så hastigt
som i unionen i övrigt. De flesta svenskarna där
— 1115 —
— 1116 —
Svensk immigration till USA 1850—1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
