Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Historia - Tiden efter 1921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
samt att vidta betydande inbesparingar i vissa
unionella utgifter. Bankerna fingo därigenom
omedelbar hjälp men underställdes samtidigt
centralmaktens kontroll. Då efter demokraternas
valseger kongressen redan i febr, voterat för
förbudets upphävande, hade Roosevelt möjlighet att
på ölkonsumtionen lägga en ytterst inbringande
indirekt skatt, som ansenligt lättade finansernas
betryckta läge. Guldmyntfoten övergavs, och
dollarns värde nedskrevs till 59%; stora statliga
arbeten igångsattes för att bereda sysselsättning
åt de arbetslösa och åter driva produktionen uppåt.
Agricultural Ajustment Act (AAA) avsåg att
hjälpa upp jordbrukets förhållanden genom att
begränsa den odlade arealen, stegra priset på
jordbrukets produkter och lätta dess skuldbörda.
Mest bekant inom den lagstiftning {The New Deal,
se Nya given), varmed Roosevelt sökte övervinna
krisen, är National Industrial Recovery Act (NIRA)
av 1933, som gav unionsmyndigheterna en efter
europeisk måttstock föga framträdande men efter
nordamerikanska förhållanden betydlig kontroll
över näringslivet. Denna utnyttjades på ett sätt,
som upphjälpte arbetarnas sociala villkor och
väsentligt stärkte deras fackliga organisationer. I
vilken utsträckning åtgärderna verkligen bidrogo
till att hjälpa näringslivet på fötter, är omtvistat.
Några snabba resultat vunnos ej — frånsett
bankkrisens övervinnande —, men i F. liksom eljest
i världen vände sig utvecklingen; fram till 1937
ökades produktionen och minskades de
arbetslösas antal. Från företagare och konservativa
kretsar riktades emellertid en allt hårdare kritik mot
Roosevelts ekonomiska politik, och det var ett
svårt nederlag för presidenten, när 1935—36
högsta domstolen förklarade både AAA och NIRA
oförenliga med konstitutionen, varigenom de
försattes ur kraft. Men allmänhetens förtroende
för Roosevelt och hans politik var icke endast
orubbat utan starkt befäst. 1934 års kongressval
utföllo till demokraternas favör, och
presidentvalet 1936 gav dem den största valseger, som över
huvud förekommit i F., då två el. flera partier
stått mot varandra: Roosevelt, vilken nominerats
som deras kandidat, fick över 27 mill. röster —
nära 5 mill. mer än 1932 — mot den republikanske
kandidaten Landon, som samlade 16,7 mill.
väljare, d.v.s. icke 1 mill. fler röster än Hoover
vunnit 1932. Elektorskollegiet avgav 523 röster för
Roosevelt och 8 röster (från staterna Maine och
Vermont) för Landon. Efter sin seger försökte
Roosevelt bryta högsta domstolens motstånd
genom en reformering av densamma men lyckades
ej vinna kongressens medgivande därtill. Socialt
skärptes trots Nya given motsättningarna, och
ett flertal arbetskonflikter förekommo; arbetarnas
splittring på de två fackliga organisationerna
American Federation of Labor* (AFL) och
Con-gress of Industrial Organizations* (CIO)
underlättade ej återställandet av social fred, och oron
på arbetsmarknaden fortfor. En nedgång i
produktionen och ett nytt prisfall 1937 mötte
Roosevelt med expansiva finansiella åtgärder, bl.a.
upptogos stora unionella lån för att igångsätta
arbeten. Händelseutvecklingen i Europa, Asien
och Afrika under tiden efter 1935 ställde snart
nog de internationella frågorna i centrum av F:s
politik. Efter demokraternas makttillträde
förmärktes såtillvida en förändring i den
nordamerikanska utrikespolitiken, som F :s reella
herravälde över vissa latinamerikanska republiker
gjordes mindre tryckande för dessa; genom en lag
av 1934 erhöllo Filippinerna en friare ställning
och utlovades full självständighet efter 10 år.
Detta markerade ett avsteg från imperialismens
väg. Däremot intogo F. alltjämt en isolationistisk
hållning till oron och striderna i främmande
världsdelar men fullföljde samtidigt en betydande
maritim upprustning. 1934 antogs en lag,
varigenom stater, som icke fullgjort sina betalningar
av krigslånen från 1914—18, vägrades att i F.
få nya krediter. Genom en serie lagar 1935—37
fastställde F. nya och skärpta regler för sin
neutralitetspolitik. Förbud utfärdades mot export av
krigsmateriel, sedan presidenten proklamerat, att
krigstillstånd rådde, och mot krediter till
krigförande; likaledes antogs den s.k. cash and
carry-principen, enl. vilken krigförande makt finge
inköpa för export tillåtna nordamerikanska varor
endast mot kontant betalning och på villkor, att
den själv ombesörjde transporteringen av varorna.
Emellertid hade Roosevelt full insikt om att
utvecklingen i Amerika icke kunde isoleras från
händelserna i den övriga världen, och han tog
skarpt till orda mot Hitler och Mussolini. De
isolationistiska neutralitetslagarna kommo aldrig
att tillämpas i sin ursprungliga gestalt och
mildrades efter det europeiska krigsutbrottet 1939
efter hand. I det kritiska utrikespolitiska läget
1940 uppställdes Roosevelt, i strid med dittills
härskande nordamerikansk tradition, för 3æ
gången som presidentkandidat och omvaldes till
president med betydande majoritet över
republikanernas kandidat W. Willkie. Allt kraftigare
hjälp kom Storbritannien till del, och allt
öppnare ställde sig F. på dess sida i kampen mot
Tyskland och Italien. I mars 1941 antogs
lagen om lend and lease (låne- och
uthyrningslagen*), varigenom Storbritannien med
bundsförvanter erhöll rätt att hyra och låna
krigsmateriel av alla slag. I april s.å. ställdes Grönland
under kontroll av F., i juli s.å. avlöste
nordamerikanska trupper den engelska
ockupations-styrkan på Island. Efter Japans överfall på
Hawaii och Filippinerna samt Tysklands och
Italiens krigsförklaring mot F. i dec. 1941 satte 2:a
världskriget helt sin prägel på unionens politik
och näringsliv; arbetslösheten och den sociala
oron upphörde till följd av den allmänna
mobiliseringen och anspänningen av landets alla krafter,
vilka kriget gjorde nödvändiga. Se vidare
Världskrigen (2:a v.). Roosevelt, som vid Churchills
sida var själen i de västallierades ansträngningar
och kamp för segern och som 1944 för 4:e gången
omvalts till president med Thomas E. Dewey som
motkandidat, fick aldrig uppleva slutsegerns
ögonblick utan avled redan i april 1945. Han
efterträddes av den 1944 nyvalde v. presidenten Harry
Truman, under vars första månader som
president de sedan länge militärt besegrade
fienderna Tyskland och Japan beslöto kapitulera utan
villkor. F. ockuperade zoner i Tyskland och
Österrike, hela Japan, de förutv. japanska
mandat-öarna (amerikanskt strategiskt förvaltarskaps-
— 1145 —
— 1146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
