Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Förvaltning - Rättskipning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
avgör allmänna frågor, utse en sorts
verkställande direktör (manager), vanl. en ingenjör,
som på eget ansvar får hela förvaltningen sig
anförtrodd, inkl, rätten att utse sina medhjälpare.
Också detta system har dock visat sina
olägenheter, i det den tekniska expertisen ej varit till
fyllest för bemästrandet av de mer politiskt
inriktade uppgifter, som äro förenade med
ställningen som en stads ledande personlighet.
Alla cities ingå som delar av counties, och en
city kan vara den plats, där ett county’s organ
utföra sitt arbete (the county seat). Olägenheter
uppstå, när en stor city utbreder sig över ett
county’s hela område el. en stor del därav. Så
är förhållandet i Cock County, som innesluter
Chicago, och Philadelphia County, som
innesluter Philadelphia. I somliga fall har man löst
problemet på så sätt, att samma korporation utgör
city council och county board och även rent
administrativa organ sammanfalla. I andra fall
finner man sig i att konflikter uppstå.
Ingenstädes har man låtit storstäderna bilda egna
counties. Det engelska systemet med särskilda
county boroughs borde dock ha underlättat en
sådan lösning. F.Lth.
Rättskipning. Domstolsväsendet är, liksom
lagstiftning och förvaltning, delat på 2
huvudorganisationer: delstaternas och unionens. Unionen
håller domstolar för beivrande av brott mot F.
och för avdömande av civila saker, som av
regering el. myndigheter dragas dit el. vilka
här-flyta ur F:s författning, fördrag el. lagar ang.
sjöfart, patent, bank- ’och konkursfrågor.
Unionens domstolar avdöma också tvister mellan
medborgare i olika delstater el. mellan sådan
medborgare och utlänning. I samtliga dessa fall
måste tvisteföremålets värde överstiga 3,000 $
utom ränta och kostnader. Delstaternas
domstolar skola avdöma alla andra civila och kriminella
saker samt arvs-, testaments- och
äktenskapsskill-nadsmål. Delstatsdomstolarnas avgörande i vad
de beröra författnings- o.d. frågor granskas av
F:s högsta domstol. — I delstaterna utgöres
den lägsta domstolen vanl. av fredsdomarna, men
i många städer och orter med talrik befolkning
finnas underdomstolar av skiftande namn under
ordf.-skap av lokala ämbetsmän och med
befogenhet att bestämma om åtal i brottmål samt
avdöma ordnings- och politiförseelser. De lägre
domstolarna äga ofta befogenhet att avdöma
civila tvister med upp till 300 § värde samt
åtskilliga mindre brott. Led. i delstatens högsta
domstol utses oftast genom allmänna val men
tillsättas stundom av guvernören med råd och
samtycke av delstatens senat. Vanl. inneha de
sin tjänst ett visst antal år, men i enstaka fall
för livstiden el. så länge de åtnjuta guvernörens
förtroende. Deras avlöning växlar mellan 3,000
och 22,500 S årl.
Unionens domstolar bestå av distriktsdomstolar,
tull-, patent- och skattedomstolar, Circuit
appeal-(kringresande över-)domstolar samt F:s högsta
domstol. Domarna i dessa domstolar kunna
entledigas i administrativ ordning men äga rätt att
efter 10 tjänste- och 70 levnadsår avgå med full
lön i pension. Distriktsdomstolarna, 85 till
antalet, äro de lägsta av unionens domstolar. De
avgöra alla brottmål, som falla under F:s
lagar, inkl, livssaker. Högsta domstolen består
av en chief justice samt 8 bisittare, utnämnda
av presidenten med unionssenatens råd och
samtycke. USA är delat i 10 circuits (kretsar), en
för varje domare i högsta domstolen. I varje
krets finnes en appelldomstol (överrätt el.
hovrätt), till vilken målen dragas från de lägre
domstolarna. Från appelldomstolen får klagas i
högsta domstolen. Domarna i denna avlönas med
25,000 § årl. F.ö. må nämnas, att det engelska
systemet med jury i brottmål vunnit insteg i
landet. —• Antalet fångar i unionens
fångvårdsanstal-ter uppgick 3% 1947 till 18,601. 1946 verkställdes
131 avrättningar, därav 46 av vita, 84 av negrer
och 1 av annan ras. K.
Försvarsväsen. Krigsmaktens ledning.
Presidenten är högste chef för krigsmakten
(National Military Establishment). Direkt under honom
lyder National Security Council, vars uppgift är
att samordna den militära ledningen med den
utrikespolitiska. Den strategiska
underrättelsetjänsten är sammanförd i Central Intelligence
Agency, som lyder under National Security
Council. Direkt under presidenten lyder vidare National
Security Resources Board med uppgift att
planlägga det effektiva utnyttjandet av landets
resurser. Försvarsministern (Secretary of
Defen-se), som tillkom 1947, har till sitt förfogande
fyra råd: War Council, krigsrådet, för
krigsplanläggning och beslut om användningen av
stridskrafterna, Joint Chiefs of Staff, bestående av
för-svarsgrenscheferna, Munitions Board för
ekonomisk försvarsberedskap samt Research and
Deve-lopment Board för samordning av det militära
forskningsarbetet. Joint Chiefs of Staff förfogar
över en försvarsstab (Joint Staff) med personal
från samtliga försvarsgrenar, under vilken Unified
Field Commands (se nedan) lyda. — Under
Secretary of Defense lyda de tre
försvarsgrens-ministrarna (Secretary of the Army, resp. Navy
och Air Force) med sina departement
(Department of the Army, resp. Navy och Air Force),
vilka även innefatta resp, försvarsgrensledningar.
Försvarsgrenscheferna benämnas Chief of Staff
Army, Chief of Naval Operations och Chief of Staff
Air Force.
Utanför hemlandet är ledningen av
stridskrafterna ur samtliga försvarsgrenar sedan 1947
sammanförd regionalt i unified field commands.
Om-rådesdelningen är: Far East Command, Pacific
Command, Alaskan Command, Northeast Command,
Atlantic Fleet, Caribbean Command och European
Command. Chef inom varje område utses ur den
försvarsgren, som är av den största betydelsen
inom området.
Värnplikt. För att möjliggöra krigsmaktens
erforderliga utsvällning infördes värnplikt under
i:a världskriget men upphävdes i samband med
krigsslutet. Värnplikten återinfördes under 2:a
världskriget genom värnpliktslag av 16/s 1940
(Selec-tive Training and Service Act), som gällde under
viss tid och efter hand ändrades i vissa delar.
Sedan giltighetstiden upprepade gånger förlängts,
utlöpte den % 1947. I väntan på den förutsedda
nya värnpliktslagen bibehölls dock
inskrivnings-organisationen. Såsom värnpliktig räknades varje
— 1161 —
— 1162 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
