Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
var samtidigt o. 5,6 mill. man. Efter
demobilise-ringen funnos o. 10 divisioner (ur RA), huvudsaki.
ockupationstrupp. I början av 1949 voro dessa
divisioner fördelade med 1 div. till s. Korea, 4 div.
till Japan, 1 div. (m.m.) till Tyskland, Österrike
och Trieste samt 4 div., delvis reducerade, till
hemlandet. Enl. 1948 uppgjorda planer skall antalet
divisioner ökas till 12. De ”på papperet”
planerade divisionerna ur NG och ORC äro 59,
delvis med hög mobiliseringsberedskap. —
Hemlandet indelas sedan 1946 i 6 arméområden (army
areas) med staber (i nummerordning) i New
York, Fort Meade nära Baltimore, Atlanta, San
Antonio, Chicago och San Francisco. —
Utbildningsverksamheten är efter 2:a världskriget
sammanförd till stora centraler. Sålunda är t.ex.
utbildningen för inf. förlagd till Fort Benning
i Georgia; för art. (kustart. jämte luftvärnsart.
tillhöra armén) till Fort Sill, Oklahoma; för
pansartrupperna till Fort Knox, Kentucky.
Flottan. Jämfört med de europeiska
staterna kom F:s flottupprustning sent i gång, och
först 1940 sjösattes det första slagskeppet sedan
1 :a världskrigets era. Vid krigsutbrottet 7/i2 1941
funnos 15 äldre och 2 nya slagskepp, 9
flygplanfartyg, 37 kryssare, o. 200 jagare, o. 100 ubåtar
och över 300 övriga fartyg. Emellertid pågick
samtidigt den kraftigaste upprustning av flottan,
som världshistorien kan uppvisa. Från 1930 till
1940 ökades nybyggnadsanslagen från c:a 50 till
över 2,000 mill. $ och kostnaden för hela flottan
från 360 till 4,610 mill. $ pr år. Under kriget
tillfördes flottan 10 slagskepp, 26 hangarfartyg,
77 eskorthangarfartyg, 46 kryssare, 352 jagare,
412 eskortjagare, 203 ubåtar, o. 4,200 min- och
patrullfartyg, o. 80,000 landstignrngsfartyg och
närmare 3,000 smärre fartyg. Samtidigt ökade
marinens och kustbevakningens personal från c:a
425,000 till c:a 4 mill. man. Nya vapen,
lokalise-ringsmedel och fartygstyper insattes i tjänst,
fordrande nya metoder för lösande av de taktiska
och strategiska problemen.
Vid japanernas överraskande anfall på flottan
i Pearl Harbor vid krigsutbrottet sattes omkr.
V3 av flottan ur stridbart skick för lång tid,
även om totalförlusterna voro relativt ringa.
Under striderna om Salomonöarna aug. 1942—
nov. 1943 voro fartygsförlusterna täml.
omfattande men minskade därefter. Sammanlagt
förlorade amerikanerna under 2:a världskriget 2
slagskepp, 5 hangarfartyg, 6 eskorthangarfartyg,
10 kryssare, 71 jagare, 11 eskortjagare, 52 ubåtar,
99 min- och patrullfartyg och 188 smärre fartyg.
Ett karakteristiskt drag för flottan var dess
utnyttjande av flyget som ett betydelsefullt vapen
i sjökriget. Anmärkningsvärd är även den
kraftiga insatsen av ubåtar, som åstadkommo 2/s av
sänkningarna inom den japanska handelsflottan
el. o. 2,000 fartyg på över 1,000 t. Mest
anmärkningsvärt är dock byggandet av den väldiga
flottan av överskeppnings-, landsättnings- och
understödsfartyg för den amfibiska krigföringen.
Sammanlagt utfördes o. 40 överskeppningsföretag.
Efter 2:a världskrigets slut ha slagskeppet
”Kentucky” och den stora kryssaren ”Hawaii”
färdigställts med fjärraketvapen i st.f. svårt art.
Vidare ha tre 45,000 t hangarfartyg färdigställts,
vilka kunna ta de största bombplan och försetts
med anordningar för att skjuta raketer av typ
V 2. Tre tunga kryssare ha färdigbyggts med
helt automatiserat 20 cm art. I övrigt har
nybyggnadsverksamheten avstannat, många kontrakt
från kriget ha annullerats och en omfattande
verksamhet bedrivits för fartygens ”konservering”,
avseende att utan dryga underhållskostnader hålla
mycket hög materielberedskap. Resultaten från
atombombsprängningarna mot fartyg vid
Bikini-atollen sommaren 1946 torde medföra
modifieringar i konstruktivt avseende.
F.n. är flottans fartygsbestånd 20 slagskepp,
35 hangarfartyg, 66 eskorthangarfartyg, 77
kryssare, 380 jagare, 365 eskortjagare, o. 200 ubåtar
samt ett mycket stort antal övriga örlogsfartyg.
Flottans personal bestämdes efter 2:a
världskrigets slut till 58,000 officerare och 500,000 man,
vilket innebär, att personalen något mer än
fördubblats i förh. till fredsorganisationen före 2:a
världskrigets utbrott.
Marine Corps (USMC), marinkåren, räknar sitt
ursprung från frihetskrigets dagar och bildades
efter mönster av Storbritanniens Royal Marines.
Dess personal ingår i besättningarna på
kryssare och större fartyg, i första hand för
vakttjänsten till ankars men även för stridstjänsten
i sjöstrid. Under 2:a världskriget utvidgades
kåren avsevärt, och dess viktigaste uppgift blev
amfibieoperationerna, såväl kustraider i mindre
skala som de större överskeppningsföretagen; i
senare fallet vanl. tills, med arméförband. Den
del av marinkåren, som avses för denna uppgift,
benämnes Fleet Marine Force och omfattar de
flesta truppslag, som ingå i armén, men har
speciella sammansättningsplaner och utrustning.
Likaså finnes sedan 1912 Marine Corps Aviation,
vilka flygstyrkor avses deltaga i
amfibieoperationerna. 45 å 60% av marinkåren åtgå för
dessa uppgifter. Därnäst kommer uppgiften att
försvara örlogsbaser, vilket kräver 15 % av
kåren, medan endast c:a 3% äro embarkerade på
de större örlogsfartygen. Under 2:a världskriget
var marinkårens numerär c:a V2 mill.
Fredsorganisationen 1948 omfattade 7,500 officerare och
90,000 man.
Ang. flottans flygstridskrafter se nedan.
Flygstridskrafterna äro uppdelade på
det självständiga flygvapnet och marinflyget. —
Embryot till nuv. självständiga
flygvapen bildades Vs 1907 och utgjordes av en avd.
i arméns signaltrupper. De första flygplanen
erhöllos 1909. Från denna tid och fram till 1 :a
världskriget utökades flygvapnet långsamt, och
1914 var personalstyrkan 130 officerare och 1,000
man med en flygplanspark om 55 plan. Under
kriget skedde en betydande utökning. Tiden
1914—18 erhöll flygvapnet o. 14,000 flygplan från
amerikanska flygindustrien, och o. 5,000 plan
inköptes från Europa. Personalstyrkan uppgick
vid krigets slut till 195,000 man. Efter en
omfattande demobilisering beslöts 1920, att
fredsstyrkan skulle uppgå till 1,500 officerare, 16,000
man och 1,800 flygplan och att
flygstridskrafterna skulle utgöra en särskild gren inom
armén. Från 1935 skedde en successiv utökning,
och i mitten av 1941 fick flygvapnet en
själv
— 1165 —
— 1166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
