Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Terrassering av åkrar och strip farming för att förebygga jordförstöring. South Dakota.
Därnäst kommo Illinois med 70,2 °/o, Indiana med
63,2 % och Ohio med 59,5 %. Minst uppodlade
äro de nederbördsfattiga staterna Arizona och
Nevada, 1,4, resp. 1,2%. I en hel del av F:s
ö. stater har den odlade arealen ökats mycket
litet sedan mitten på 1800-talet och t.ex. i New
England t.o.m. gått tillbaka; farmarna där ha i
stor utsträckning lämnat sina gårdar och flyttat
ut på den bördigare prärien. Tab. 12 visar
jordbrukets förskjutning åt v. sedan 1850.
Den ioo:e meridianen är ung. västgräns för
såväl större nederbörd (över 500 mm) som mera
intensivt uppodlade områden. Genom
användandet av sädesslag, som tåla torka, genom
dry-farming och konstbevattning ha dock betydande
arealer uppodlats v. därom upp mot Rocky
Mountains. Inom Kordillererna äro väsentliga
delar av den odlade jorden konstbevattnade;
dock kan inom det största jordbruksområdet
där, det i Washington, vete odlas utan konst-
Tab. 12. Odlad jord inom de olika geografiska
områdena 1850—1940.
Geogr. områden Odlad jord i ’/o av landytan
1850 1880 1920 1940
New Englandstaterna 28,1 33,1 15»4 12,8
Mellanatlantiska staterna 35,« 5i,9 48,1 41,5 32,1
Nordöstra Centralstaterna .... 14,e 55,9 51,3
Nordvästra Centralstaterna.... 2,0 18,7 52,4 28,2 56,2
Södra Atlantiska staterna .... 17,4 21,0 25,3
Sydöstra Centralstaterna 16,6 26,8 38,6 39,3
Sydvästra Centralstaterna 1,1 6,9 23,3 29,8
Bergstaterna 0,1 0,4 5,5 8,0
Stillahavsstaterna 0,1 6,8 11,8 12,3
Förenta staterna 6,o 15,9 26,4 27,8
bevattning. Den konstbevattnade arealen (den
för risodlingen i Arkansas, Louisiana och Texas
ej inberäknad) uppgick 1889 till 14,695 km2, 1909
till 55,595, 1919 till 74,175, 1926 till 79,230 och
1939 till 85,002 km2. 1939 kommo 24% av den
konstbevattnade arealen på Kalifornien, 15 %
på Colorado, 11% på Idaho, 8% på Montana,
7% på Wyoming, 6% på Utah och 5% på
Oregon; på dessa 7 stater tillsammans 76%. I
Nevada äro 86% av den odlade jorden
konstbevattnade, i Utah 67, i Arizona 66, i Idaho 48, i
Wyoming 42, i Kalifornien 39, i Colorado 25
och i New Mexico 12%. 10% av F:s
konstbevattnade område, näml. c:a 8,000 km2 öken i Arizona,
Nevada och Kalifornien bevattnas genom den
väldiga Boulderdammen i Colorado River. Större delen
av den konstbevattnade jorden användes för odling
av vete och majs, foderväxter, särsk. alfalfa,
vanlig frukt och sydfrukter samt trädgårdsväxter.
Klimatet är mycket olika inom olika delar av
F.: längst i n. kalltempererat, i s. subtropiskt,
i sydligaste Florida t.o.m. tropiskt. Även i fråga
om nederbörden äro skillnaderna mellan olika
delar av unionen mycket stora. Som följd av
de klimatiska olikheterna kunna inom F. odlas
de flesta växter, som äro nödvändiga i ett
modernt samhälle. Tab. 13 visar de viktigaste
kulturväxternas areal och skörd.
Majs (amer. corn) odlas inom alla staterna
men mest inom det s.k. majsbältet, trakten s.
om Stora sjöarna och kring nedre Missouri.
I Ohio, Indiana, Illinois, lowa, Missouri och
Nebraska voro 1934—43 över 30% av den
besådda arealen odlade med majs, i lowa ända till
49,4 %. Dessa 6 stater producerade under samma
— 1179 —
— 1180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
