Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
vända arbetsbesparande jordbruksmaskiner, som
också i mängd uppfunnos vid denna tid. En
nödvändig förutsättning för jordbrukets
utveckling är emellertid, att det finns
avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukterna. Inom
skogsområdet ö. om Mississippi främjades den
agrikulturella utvecklingen genom anläggningar av
kanaler och vägar; på prärien var det särsk.
järnvägarna, som skapade de nödvändiga
sam-färdsmedlen för jordbruket. V. om ung. ioo°
v.lgd är klimatet i allm. för torrt för att
åkerbruk med framgång skall kunna drivas där på
vanligt sätt. Dryfarming och konstbevattning
ha måst tillgripas. Dryfarming-metoden
uppfanns i Nebraska, och för konstbevattningens
utveckling i F. har grundandet av
mormonkolo-nien vid Stora Saltsjön 1847 varit epokgörande.
Från 1902 har unionen genom U.S. Reclamation
Service genomfört flera stora
konstbevattnings-företag i de v. staterna.
Under 1930-talet drabbades F. av en
förhärjande jordbrukskris, vars verkningar ännu äro
långt ifrån övervunna. Orsakerna härtill voro
dels den stora depressionen i början av
1930-talet, dels den omfattande jordförstöringen, vars
verkningar först då på allvar började visa sig.
Depressionen medförde, att köpkraften hos
städernas befolkning minskades och följaktligen
efterfrågan på jordbrukets produkter. Följden
härav blev för jordbrukarnas del en
överskottskris med katastrofalt sjunkande priser och
därmed sammanhängande utarmning av F:s
far-marbefolkning. Krisen blev så svår, • att
stödåtgärder från de federala myndigheternas sida
måste vidtagas, överskotten inköptes och ant.
upplagrades el. brändes, och subventioner
ut-gingo, ej för att uppmuntra till ökning utan
till minskning av produktionen. Denna kris
drabbade ej endast de s. staternas
jordbruksproletariat utan F:s hela jordbrukarbefolkning.
— Orsakerna till jordförstöringen äro många.
När vid tiden för F:s uppodlande den väldiga
urskogsarealen ö. om Mississippi till största
delen skövlades och brändes, förstördes också
den kraftigaste vattenreglerande faktorn i dessa
delar. Skillnaden mellan hög- och lågvatten i
floderna blev mycket stor, och därigenom ökade
också kraften hos erosionen. Detsamma var
förhållandet på prärierna, där den ursprungliga
bindande stäppvegetationen fick vika för
kulturväxter. Av största betydelse för den enorma
omfattning, som jordförstöringen fått, är den
för det amerikanska jordbruket utmärkande
monokulturen, d.v.s. att år efter år odla samma
sädesslag el. spånadsväxt på samma jord.
Därför har jordförstöringen också gått längst inom
de s.ö. staternas bomulls-, majs- och
tobaks-distrikt och inom Great Plains’ vetedistrikt.
Inom områdena med växelbruk (mixed farming)
är jordförstöringen ej på långt när så
betydande. Man beräknar, att av F:s odlade areal
ha 140,000 km2 fullst. förstörts, 500,000 km2
allvarligt skadats och ytterligare 400,000 km2
angripits. För att råda bot för dessa förhållanden
och om möjligt bevara den del av den
odlingsbara marken, som ännu ej förstörts av
erosionen, har från statsmakternas och enskildas sida
Sandstorm i New Mexico maj 1937 och därunder av
densamma ödelagd farm.
startats en omfattande upplysningskampanj för
att få farmarna att mera rationellt bruka
jorden. Bl.a. vill man motverka erosionen genom
införande av växelbruk med vall som främsta
jordbindande faktor, samt terrassering av
sluttningarna och s.k. strip farming (jfr bild å nästa
sida). Se även Jordförstöring.
1850 voro 15,6% av F:s landareal indragna
under jordbruket, voro farmland (land in farms),
men endast 6,0 °/o av landarealen voro mer el.
mindre uppodlade (improved). Motsv. siffror för
1920 voro 50,2% och 26,4% och för 1940 55,7%
och 29,8%. Tab. 11 visar ökningen av den odlade
jorden (improved land) från 1850 till 1940.
Improved land omfattar en hel del (äng,
endast röjd mark, tomter m.m.), som ej är
egentlig åkerjord, varför den senare har en betydligt
mindre omfattning, 1939 1,3 mill. km2. Ang.
fördelningen av den odlade jorden se kartan å föreg.
sida. Intensivast uppodlat är lowa, där den
odlade jorden 1939 upptog 76,4% av landytan.
Tab. n. Odlad jord i USA 1850—1940.
Ar Odlad jord i km2 ökning i »/•
1850 457,410
1860 660,074 44,3
1870 764,562 15,8
1880 1,152,405 50,7
1890 1,447,197 25,6
1900 1,677,382 15,»
1910 1,936,190 15,4
1920 2,035,826 5,1
1930 2,114,136 3,8
1940 2,145,440 1,5
— 1177 —
— 1178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
