Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Kraft- och mineraltillgångar - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Tab. 17. Oljeproduktionen i USA 1900—45 i
1,ooo-tal barrels1).
1900 1910 1930 1945
Hela USA 63,621 209,557 898,000 1,711,103
°/o av
världspro-duktionen 43 64 64 6.32)
Texas 836 8,899 290,457 755,533
Kalifornien 4,325 73,001 227,329 326,487
Oklahama 6 52,029 216,486 138,036
Louisiana — 6,841 23,277 130,566
Kansas 75 1,128 41,638 95,997
Illinois — 33,143 5,736 75,210
New Mexico — 10,189 37,281
Wyoming 6 115 17,868 35,359
Arkansas — 19,702 28,613
Pennsylvania 13,258 8,795 12,809 12,515
Kentucky 62 469 7,389 10,325
.New York 1,301 16,196 1,054 3,647 4,648
West Virginia ... ii,753 5,071 2,879
Ohio 22,363 9,9i6 6,486 2,828
*) i barrel om 42 gallons = 158,984 1.
2) Uppskattningsvis.
mera bensin och lätta oljor och har lägre halt
av svavel och andra föroreningar) inom de n.ö.
oljefälten än inom oljefälten vid Mexikanska
bukten och i Kalifornien. De förra ge paraffin som
slutprodukt vid destilleringen, medan
Kalifornien-oljan ger asfalt. En del av oljan renas på
produktionsorten, men det mesta föres i rörledningar
(pipelines^ till de stora oljeraffinaderierna i
Bay-onne, Philadelphia, Cleveland, Chicago, San
Francisco, Houston m.fl. städer. Konsumtionen av
olja inom F. överstiger produktionen med några
procent. Som framgår av tab. 17 har F:s
oljeproduktion fördubblats under perioden 1930—45.
Det stora problemet för oljeproducenterna f.n. är,
hur länge F:s oljereserver skola räcka. Vissa
tidigare synnerligen rika oljefält, t.ex. Oklahomas,
synas vara på väg att tömmas. Man har
visserligen genom bättre borrningsmetoder, djupare
borrning, vatteninpumpning, gastryck o.s.v.,
lyckats driva upp produktionen till dess nuv.
ofantliga höjd, men några nya oljefält av betydelse
har man trots intensiva undersökningar och
provborrningar ej lyckats upptäcka. Därför är det
naturligt, att F:s oljeproducenter ha skaffat sig
omfattande koncessioner, bl.a. i Främre Asien,
för att säkra landets framtida behov av olja.
Naturgas började först användas 1820, då
gas från ett borrhål leddes till 30 hushåll i
Free-■donia i New York. Sedan dess har utvecklingen
gått raskt framåt. 1880 producerades 56,6 mill.
m3 och 1947 177,397 mill. m3. Samtidigt har
pro-■duktionscentrum flyttats från de ö. staterna till
de s.v. Centralstaterna, varifrån gasen i pipelines
transporteras till konsumtionscentra i n. och n.ö.
Detta nät av pipelines har en längd av c:a 150,000
km, och genom det förses 36 stater med sitt behov
av naturgas. Gasen utvinnes dels som biprodukt
vid petroleumutvinningen och dels från särskilda
borrhål, belägna i omedelbar anslutning till
olje-förekomsterna el. i angränsande delar av F. Av
1947 års gasproduktion användes 78 °/o för
industriella ändamål. Av de återstående 22 % användes
I7°lo som hushållsbränsle och 5% för
uppvärmning av bostadshus. Det är givet, att naturgasen
med den mångsidiga användning den har är ett
värdefullt komplement till F:s övriga
kraftresurser
Vattenkraft. Den första industriella
utvecklingen i F. var nära förbunden med
utnyttjandet av vattenkraften. New Englandstaternas
rikedom på denna energikälla var en av de
faktorer, som redan från början gåvo dessa stater
en ledande ställning inom industrien. Med
industriens, transport- och belysningsväsendets
utveckling följde ett ökat behov av vattenkraft.
Den utbyggda vattenkraften uppgick 1870 till 1,1
mill., 1930 till 13,8 mill. och 1945 till 21,s mill hk.
Den utbyggda vattenkraften fördelade sig 1945
på de olika geografiska områdena sålunda:
New Englandstaterna 1,6 (1930 i,o) mill.,
Mel-lanatlantiska staterna 2,3 (2,1) mill. (därav i
New York 1,8 mill.), n.ö. Centralstaterna 1,1
(1,1) mill. (Michigan 0,5, Wisconsin 0,4 mill.),
n.v. Centralstaterna 0,8 (o,«) mill. (Minnesota 0,3),
s. Atlantiska staterna 3,6 (2,7) mill., s.ö.
Centralstaterna 3,0 (1,2) mill. (Tennessee 1,4 mill.), s.v.
Centralstaterna 0,5 (0,05) mill., Bergsstaterna 2,7
(1,2) mill. (Nevada 0,8, Arizona 0,7, Montana 0,5,
Idaho o,36 mill.) och Stillahavsstaterna 5,9 (3,4)
mill. (Kalifornien 2,7, Washington 2,2 mill.). Det
mesta av den ännu ej utnyttjade vattenkraften,
som uppskattas till 105 mill. hk, finns inom
Washington, Kalifornien, Idaho och Oregon i nu
nämnd ordning. Som framgår av ovanstående
jämförelse mellan den utbyggda vattenkraften
1930 och 1945 har kraftverksbyggandet i det
närmaste stagnerat inom de n.ö., ö. och n. delarna
av F. Detsamma är i någon mån förhållandet
i t.ex. Arkansas och Oklahoma. Förklaringen
härtill är den rikliga tillgången i dessa stater
på fossila bränslen, vilka möjliggöra
framställning av billig elektrisk energi i ångkraftverk. Av
den elektriska energi, som 1945 förbrukades inom
industriområdet i n., n.ö. och ö., voro blott 14%
alstrade av vattenkraft. För de n.ö.
Centralstaterna var motsv. siffra blott 8 °/o. Hela ökningen
av den utbyggda vattenkraften faller på
Stillahavsstaterna, Bergsstaterna och de s.ö. staterna.
Inom dessa områden ha några av världens största
dammbyggnader färdigställts under 1930- och
40-talen, näml. Boulderdammen på gränsen
mellan Nevada och Arizona, Grand Couleedammen
vid Columbia River i Washington,
Bonneville-dammen vid samma flod i Oregon samt det system
av dammar, som går under namnet T.V.-(Tennessee
Valley-)projektet i Tennessee River. Det beräknas,
att effekten av dessa kraftverksanläggningar vid
uppnådd full kapacitet kommer att bli resp. 2,4, 2,6,
0,7 och 2,7 mill. hk. Under 2:a världskriget växte
många av F:s krigsindustrier upp i närheten av
dessa väldiga kraftverksanläggningar, ss.
aluminiumindustriens nyanläggningar i Washington,
Alabama och Tennessee och
atombombtillverkningens anläggningar Oak Ridge i Tennessee och
Hanford i Washington.
Järn. Ännu o. 1880 försiggick den största
järnmalmsbrytningen i Pennsylvania i närheten
av kolgruvorna. Senare blevo malmlagren i New
York mest utnyttjade. Nu äro de största och
ojämförligen viktigaste malmfälten belägna kring
övre sjön (Lake Superior) i Minnesota, Michigan
och Wisconsin och kallas med ett gemensamt
namn för Lake Superior-distriktet. Inom detta
distrikt brötos 1945 85% av F:s hela järnmalms-
—• 1191 —
— 1192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
