Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Bergsbruk - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Sterling) 75,000, Arizona 36,250, Colorado
(Lead-ville) 32,600 t, vidare Utah (Tintic, Park City ö.
om Salt Lake City, Bingham Canyon), Montana
(Butte), Wisconsin och New Mexico.
Guld och silver förekomma i F. dels
tillsammans med andra metaller, dels i kvartsgångar,
dels i sand- och grusavlagringar, s.k. placers.
Placerguld förekommer särsk. i Kalifornien, som
är F:s näst största guldproducent med 4,600 kg
1945, varav ung. hälften placerguld. Den andra
hälften kommer från Mother Lode- och Grass
Valley-distrikten, där guldet förekommer i
kvartsgångar. F:s största guldgruva är
Homestake-gruvan vid Lead i Black Hills, South Dakota.
Denna stat producerade 1945 1,275 kg guld. Den
främsta guldstaten var 1945 Utah, 8,428 kg, och
efter Kalifornien följa sedan Colorado (Cripple
Creek), 3,732 kg, Nevada (Jarbridge, Goldfield),
2,830 kg, och Arizona, 2,426 kg. — 1945
producerade Idaho 256 t silver, Utah 194, Montana 171,
Arizona 106, Colorado 75 och Kalifornien 30 t.
B a u x i t, som är den förnämsta råvaran för
aluminiumframställningen, brytes i stor skala i
Sydstaterna, främst i Arkansas, som svarar för
mellan 90 och 97% av F:s årliga produktion.
Tack vare den enorma ökningen av
aluminiumindustrien under krigsåren har bauxitproduktioncn
i det närmaste fyrdubblats sedan 1939, men ändå
täckes ung. hälften av F :s bauxitbehov genom
import. 1946 producerades i Arkansas 1,7 mill. t
(94% av hela produktionen).
1940 voro 1,109,860 el. 2,1 °/o av F:s
yrkesräk-nade personer sysselsatta inom bergsbruket.
Industri. Den industriella utvecklingen i F.
tog riktig fart först efter inbördeskriget.
Råmaterial fanns i överflöd, invandringsströmmen
från Europa tillförde relativt billig och ofta
fack-utbildad arbetskraft, höga tullmurar skyddade
industrien mot europeisk konkurrens, folkmäng-
Tab. 18. De olika industrigrupperna i USA 1939.
Industrigrupper Antal
arbetsställen Antal arbetare Produktionens värde
i mill. S i % av hela
produktionen
Livsmedelsindustri .... 51,448 823,693 10,618 18,s
Textil- och
beklädnadsindustri ................ 26,652 1,833,979 7,256 12,7
Träindustri ........... 19,977 654,183 2,390 4,3
Pappersmasse- och
pappersindustri ............. 3,279 264,716 2,070 3,5
Tryckeri- och grafisk
industri .............. 24,878 324,535 2,578 4,5
Kemisk-teknisk industri 9,203 287,136 3,734 6,5
Gummiindustri ................................ 595 120,740 902 i,s
Läder- och skoindustri 3,508 327,663 i,39° 2,4
Jord-, sten- och
glasindustri ................. 7,021 287,522 1,440 2,6
Järn- och stålindustri.. 8,994 966,367 6,592 11,4
Annan metallindustri .. 5,600 228,753 2,573 4,6
Maskinindustri ............................ 11,520 779,457 4,982 8,7
T
ransportmedelsindu-stri *) .................. 2,101 556,040 4,931 8,s
Petroleum- och
leksaks-dustri ..................... 989 105,428 2,954 5,3
Övriga industrier .... 8,462 326,355 2,483 4,5
Summa 184,230 ! 7,886,567 ; 56,843 100,0
l) Omfattar tillverkning av järnvägsvagnar, automobiler,
fartyg, flygmaskiner m.m.
Tab. 19. Den geografiska fördelningen av industrien
1939-
Geografiska områden Antal
arbetsställen Antal arbetare Produktionens värde
i mill. § i % av hela
produktionen
New Englandstaterna 16,136 953,670 4,892 8,3
Mellanatlantiska- sta-
terna .................. 56,291 2,249,621 16,039 28,2
Nordöstra Central-
staterna ............... 40,415 2,195,479 17,560 30,s
Nordvästra Centralsta;
terna .................. 14,947 382,201 3,815 6,7
Södra Atlantstaterna .. 17,317 986,521 5,390 9,5
Sydöstra Centralsta-
terna .................... 7,275 357,827 1,959 3,5
Sydvästra Centralsta-
terna ................... 10,821 262,580 2,568 4,3
Bergsstaterna .......... 4,011 69,245 820 1,4
Stillahavsstaterna .... 17,817 429,423 3,800 6,7
USA .................. 184,230 7,886,567 56,843 100,0
den ökades starkt och därmed den inhemska
marknaden för industrivaror av alla slag. I
slutet av 1800-talet hade industrien vuxit så starkt,
att behovet av utländska marknader gjorde sig
gällande. Redan före 1 :a världskriget översteg
exportvärdet på industrivaror exportvärdet på
jordbruksprodukter, som tidigare varit
dominerande. Om förhållandet nu se tab. 21. Eftersom
de flesta för industrien nödvändiga råvaror (med
undantag av kautschuk o.a. tropiska varor)
finnas inom landet, är den amerikanska industrien
präglad av stor mångsidighet. Den bearbetar
huvudsaki. inhemska råvaror och tillfredsställer
i första hand det egna landets behov, även om
den numera avsätter en stor del av sina
produkter på utländska marknader. De olika
industrigrenarnas storlek är därför väsentligen beroende
av de inhemska råvarornas mängd och den
inhemska marknaden.
Det sammanlagda värdet på alla
industriprodukter uppgick 1849 till c:a 1,000 mill. $, 1899
till 11,407, 1914 till 24,246, 1919 till 62,418, 1927
till 62,718 och 1939 till 56,843 mill. $. (Värdet
av jordbruksprodukterna uppgick sistn. år till
14,549 mill. $■) Hur detta värde fördelade sig
på de olika industrigrupperna, framgår av tab. 18.
De flesta industrierna äro förlagda till New
England- och Mellanatlantiska staterna samt n.ö.
Centralstaterna, vilket framgår av tab. 19.
Emellertid har under krigsåren förmärkts en kraftig
förskjutning västerut av industriproduktionen. Till
Kalifornien ha sedan gammalt filmproduktionen
och flygplanstillverkningen varit koncentrerade,
men nu har även en del av den tunga industrien
flyttat dit.
Under 2:a världskriget utsattes F:s industri för
våldsamma påfrestningar. Samtidigt som den
skulle möjliggöra världshistoriens hittills
kraftigaste upprustning inom loppet av några få år,
skulle den mätta den inhemska civila marknaden
i nästan fredsmässig omfattning och dessutom
de allierade ländernas behov av industrivaror. Att
den uppgiften klarades, ger ett gott bevis för F:s
enorma industriella kapacitet. Huvuddelen av
denna produktion kom från det stora
industriom
— 1195 —
— 1196 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
