Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
Tab. 21. De viktigaste varuslagen i USA:s handelsomsättning 1937.
Export
Varuslag Värde
i % av i mill. S | hela
ex-| porten
Import
Varuslag Värde
i mill. S i % av hela
importen
Hela exporten ..................... 3,349>1 100
Maskiner ............................. 479,1 14,0
Elektriska maskiner ................... 112,5’ 3,4
Jordbruksmaskiner ................... 75,s 2,3
Industrimaskiner ....................... 240,5 7,2
Petroleum och produkter därav ........ 376,2 11,2
Raffinerade oljor....................... 253,4 7,5
Bomull .............................. 368,7 11,0
Automobiler och bildelar.............. 346,9 10,4
Järn och stål ........................ 300,1 9,1
Tobak ................................ 134,5 4,0
Koppar och produkter därav ............ 93,5 2,8
Kemikalier ............................ 87,9 2,6
Frukt och nötter ...................... 82,2 2,5
Kol och koks .......................... 67,4 2,0
Spannmål och produkter därav....... 64,0 1,9
Vete och vetemjöl ....................... 38,7 1,2
Trävaror, sågade....................... 53,7 1,5
Järn- och stålvaror ................... 52,1 i,«
Bomullsvaror (även garn) .............. 43,6 1,3
Gummi och produkter därav ............. 32,1 1,0
Animaliska oljor och fetter ........... 22,3 0,7
Atlanten, dels Stora sjöarna med Ohio och
Mississippi. Genom Eriekanalens tillkomst 1825
förbands Eriesjön med Hudsonfloden. Pennsylvania,
Maryland och Virginia byggde kanaler västerut,
men ingen av dessa kanaler kunde på gr. av
terrängförhållandena komma i förbindelse med
Ohios flodsystem. Eriekanalen gjorde New York
till F:s största hamnstad, samtidigt som den
befrämjade bebyggelsen och näringslivets utveckling
v. om Appalacherna. Denna betydelse ökades, när
Eriesjön genom Ohio- och Miamikanalernas
öppnande 1835 förenades med Ohiofloden. Genom
Illinois—Michigankanalen åstadkoms förbindelse
mellan Michigansjön och Mississippis biflod Illinois
River. Många andra kanaler byggdes, och floder
reglerades och fördjupades, men under senare
hälften av 1800-talet gick flod- och kanaltrafiken
mycket tillbaka, dels därför att den ej kunde fylla
trafikbehoven, dels på gr. av illojal konkurrens
från järnvägarnas sida. Under de senaste
årtiondena har man försökt upphjälpa den inre sjöfarten,
bl.a. genom att 1914 förbjuda järnvägsbolagen att
äga, arrendera el. på annat sätt kontrollera
passagerar- och fraktlinjer, som kunde konkurrera med
järnvägarna.
Som den amerikanska järnindustriens pulsåder
(jfr sp. 1193) har trafiken på Stora sjöarna en
enorm omfattning. Den varumängd, som 1940
passerade hamnarna vid detta sjösystem, var 274
mill. t (78% av den varumängd, som s.å.
passerade F:s hamnar).
Järnvägar började byggas i F. 1830, och
redan 1840 hade de en längd av 4,534 km (Europa
2,925). De flesta av dessa järnvägar voro relativt
korta och ägdes av en mängd olika bolag.
Allteftersom järnvägsnätet utbyggdes, gingo de små
järnvägsbolagen upp i större sammanslutningar,
och 1860, då järnvägarna hade en sammanlagd
längd av 49,277 km och nådde fram till el. något
v. om Mississippi (en t.o.m. fram till Missouri
vid S:t Joseph), voro huvudlinjerna i de stora
järnvägssystem, som behärska n.ö. F. färdiga.
Hela importen........................ 3,083,7 100
Kautschuk ............................. 247,5 8,0
Rörsocker ............................. 166,2 5,4
Kaffe ................................. 150,9 4,9
Papper .............................. 137,1 4,s
Vegetabiliska oljor och fetter ........ 112,0 3,6
Råsilke ............................... 106,9 3,5
Tenn .................................. 104,3 3,4
Pappersmassa ........................... 98,3 3,2
Ull .................................... 96,3 3,1
Pälsverk ............................... 86,2 2,8
Hudar och skinn ........................ 71,1 2,3
Koppar och produkter därav............. 52,9 1,7
Kakao .................................. 52,3 1,7
Bomullsvaror ............................. 51,7 1,7
Kemikalier ............................. 49,7 1,9
Gödningsämnen ......................! 46,7 1,5
Petroleum och produkter därav .......... 44,9 1,4
Diamanter .............................. 44,1 1,4
Yllevaror (även garn m.m.) ............. 24,5 o,s
Te ..................................... 21,4 0,7
Bomull ............................... 16,9 0,5
Huvudlinjen i New York Central-systemet följer
Hudsonfloden och Mohawksänkan samt går vidare
västerut till Chicago. New York Central Railroad
omfattade 1939 18,257 km. Det näst största
järn-vägssystemet i n.ö. F. är Pennsylvania Railroad,
som omfattar 17,453 km och vars sträckning kan
angivas med New York, Philadelphia, Pittsburgh,
Chicago och S:t Louis. F:s äldsta järnväg är
Baltimore and Ohio Railroad, som nu är 9,118
km lång och vars huvudlinje går genom
Potomac-dalen västerut till S:t Louis. Längre söderut
övertvärar Chesapeake and Ohio Railroad
Appalacherna. Alla dessa järnvägar följa genom
Appalacherna de gamla kanallederna, varför det är
naturligt, att trafiken på de senare skulle gå tillbaka
efter järnvägarnas tillkomst. Mellan Pennsylvania
och New York Central ligger Erie
Railroad-syste-met. Redan 1860 var huvudlinjen i det största
järnvägssystemet i Mississippi-dalen, Illinois
Central (Chicago—New Orleans), färdig.
Nästa stora uppgift inom järnvägsbyggandet blev
att förena ö. F. med Stillahavsstaterna. 1862
er-höllo två bolag koncession på byggandet av en
järnväg genom v. F., dessutom ett räntefritt lån
på över 49 mill. $ och över 10,000 km2 land.
Det ena bolaget byggde den v. hälften, Central
Pacific, från Sacramento till Ogden, och det andra
den ö. delen, Union Pacific (Omaha—Ogden).
Denna första järnväg genom v. F. blev färdig
1869. Central Pacific ingår numera i Southern
Pacific, F:s största järnvägssystem, 22,802 km.
Huvudlinjen New Orleans—Los Angeles—San Francisco
blev färdig 1883. Southern Pacific sträcker sig
norrut till Portland och söderut in i Mexico. S.å.
fullbordades huvudlinjerna i två andra stora
järnvägssystem: (Atchison, Topeka and) Santa Fé och
Northern Pacific. Santa Fé, som har en omfattning
av 15,295 km, sträcker sig numera från Chicago
över Kansas City, genom New Mexico och Arizona
till Los Angeles och San Francisco. Northern
Paci-fics (10,927 km) ändpunkter äro Duluth och
Ta-coma vid Puget Sound. Ett årtionde senare
till
— 1201 —
— 1202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
