Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Ekonomisk geografi - Kommunikationer - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
kom Great Northern (13,500 km) mellan S:t Paul
(Duluth) och Seattle. F:s näst största
järnvägs-system är Chicago, Milwaukee, S:t Paul and
Pacific Railroad (18,102 km) med huvudlinjen mellan
Chicago och Seattle. Chicago är mer el. mindre
direkt ändpunkt och utgångspunkt för de flesta
viktigare järnvägslinjerna i F. (jfr Chicago, sp. 46).
Järnvägsnätets längd var 1890 269,063 km, 1929
419,218 km och 1945 386,651 km (enkelt
huvudspår). Antalet resande uppgick 1945 till 897 mill.
och vikten av fraktat gods till 1,517 mill t.
Linjernas längd i km pr 1,000 inv. var 1940 2,9 och pr
1,000 km2 49,3. (Motsv. siffror för Sverige voro
2,4 och 37,3.) 1920 kommo c:a 26% av linjernas
längd och 46°/o av trafiken på n.ö. F., n. och ö.
om linjen Washington—Cincinnati—Chicago, 57,
resp. 40 °/o på v. F., v. om Chicago—Mississippi,
17, resp. 14% på den återstående s.ö. delen.
Järnvägarna i F. äro nästan helt och hållet
privata företag, men unionen och de olika staterna
ha på ett el. annat sätt underlättat
järnvägs-byggandet. Sålunda var det vanligt, att staterna
på 1830- och 1840-talen inköpte järnvägsaktier
el. obligationer el. lämnade direkta anslag utan
återbetalningsskyldighet. Från 1850 utdelade
kongressen stora landområden till de bolag, som
byggde sådana järnvägar, som ansågos vara
politiskt och ekonomiskt nödvändiga för landet men
vilkas anläggningskostnader antogos vara för höga
i förh. till det ev. utbytet. De flesta järnvägarna
v. om Mississippi ha fått sig tilldelade mycket
stora landområden längs järnvägslinjerna. Man
har beräknat, att kongressen på så sätt skänkt bort
c:a 630,000 km2. I början av 1870-talet måste staten
på gr. av stark folkopinion mot järnvägarna
upphöra med att utdela jord till dessa. Genom att
järnvägarna besutto så stora landområden, kommo
de att spela en framträdande roll i
jordspekulationerna och utöva ett stort inflytande på
koloniseringen av landet v. om Mississippi. Under de
senaste åren ha järnvägarna varit utsatta för en
allt hårdare konkurrens från biltrafikens sida, men
de ha också tagit detta nya trafikmedel i sin tjänst
och därmed utvidgat sina trafikområden.
Landsvägarna hade 1945 en längd av
4,838,172 km, därav 2,301,749 km permanentade.
Inom tätbefolkade områden äro vägarna i allm.
goda, likaså de stora huvudvägarna i glest
befolkade trakter, där vägarna annars äro relativt
dåliga. På gr. av biltrafikens oerhörda omfattning
nedläggas stora summor på förbättringar av
vägnätet. 1947 funnos i F. 28,213,336 personbilar (79%
av alla personbilar i världen), 5,986,081
lastbilar (57%) och 173,585 bussar (40%).
Postväsendet är ett unionellt,
telegraf-och telefonväsendet däremot enskilda
företag. Telegrafen behärskades av Western Union
Telegraph Company, telefonen av American
Tele-phon and Telegraph Company. 1945 funnos c:a 28
mill. telefoner i F. Ang. rundradion se sp.
1216.
Lufttrafiken har genomgått en kolossal
expansion under de senaste decennierna. 1946 hade
flygnätet i F. en längd av 97,605 km, vilken sträcka
trafikerades av 672 flygplan. Dessutom
upprätthållas regelbundna flygförbindelser med Canada,
Europa, Syd- och Mellanamerika samt med övriga
stillahavsländer. Det totala flygnät, som 1946
trafikerades av amerikanska flygbolag, hade en
längd av 213,143 km. Antalet passagerare, som
s.å. transporterades, var 16,3 mill.
Handelsflott a. Efter befrielsekriget
utvec-lade sig F:s handelsflotta mycket hastigt och blev
redan under förra hälften av 1800-talet världens näst
största. Dock var skillnaden i tonnage mellan
Englands och F:s handelsflottor från o. 1875 fram till
1919 mycket stor. Den amerikanska handelsflottans
tonnage uppgick 1913 till 7,9 mill. (Englands till
19,3), 1919 till 12,9 (16,e) och 1921 till 17,0 (19,6)
mill. bruttoton. Den hastiga ökningen var ett
resultat av i:a världskriget och skedde till stor del
genom statens ingripande. Från 1921 minskade
F:s handelsflotta till 11,5 mill. 1939, medan
Englands ökade till 21,0 mill. 1942 omfattade F:s
handelsflotta 10,3 mill. t. För att motverka det tyska
ubåtskriget, som allvarligt hotade F:s förbindelser
med Europa, igångsattes med statligt stöd
serietillverkning av s.k. ”Liberty”- och
”Victory”-far-tyg i nyuppförda varvsanläggningar vid
stillahavs-kusten och Mexikanska bukten. Från Vi 1942 till
31/i2 1946 byggdes 5,686 fartyg om tillsammans
55,058,000 bruttoton. En del av detta tonnage
sänktes och en del överfördes till F :s allierade,
men omkr. hälften ingår nu i den amerikanska
handelsflottan, som med sina 36 mill. bruttoton
är den största i världen. 1947 omfattade den
amerikanska handelsflottan (över 100 bruttoton) 69
segelfartyg om 90,000, 7,335 ång- och motorfartyg
om 34,7 mill. och 5,793 kanalbåtar och pråmar om
2,5 mill. bruttoton. Omkr. 25 °/o av tonnaget går
i inrikes fart. 19,630 fartyg om 22,2 mill. t voro
hemmahörande i hamnarna vid Atlanten och
Mexikanska bukten, 9,109 om 13,1 mill. t vid
stillahavs-kusten och 1,904 om 2,1 mill. t i hamnarna vid
Stora sjöarna. 1913 ombesörjdes endast 11,4%
av den sjöburna importen och 9,1 °/o av exporten
av F:s egna fartyg, 1929 39,3 resp. 39,7% och 1947
63,5, resp. 49,1 °/o. T.Sft;J.C.
Religiösa förhållanden. Den engelska
koloniseringen i Nordamerika förde engelsk kyrka och
teologi över till Nya världen. Detta blev också
avgörande för den kyrkliga utvecklingen i de
områden, som sedan bildade F., även om inslag
från andra länder och kyrkor icke saknades.
Meji kyrkan i England led av inre söndringar
under 1600-talet, och det kyrkliga liv, som
överfördes till Nordamerika under detta sekel, då 12
av de 13 ursprungliga staterna grundades, blev
ingalunda enhetligt. I Virginia, den första
permanenta kolonien, blev moderlandets
statskyrko-form den lagligt erkända kyrkan, och sedan
förblev Virginia från 1607 till frihetskrigets utbrott
huvudfästet för den anglikanska kyrkan i
kolonierna. Den fick sin egentliga utbredning i de
s. kolonierna. Vid Plymouth- och
Massachusetts-koloniernas grundande i n. några år senare var
det män ur den kyrkliga oppositionen i England,
som bestämde den religiösa kursen. Denna blev
därför i New England puritansk-separatistisk. Den
amerikanska kongregationalismen med oberoende
församlingar av bekännande troende grundlädes
därmed. Denna kyrkoform förblev den
dominerande i New England. Som en separation ur
denna kan den spirande baptismen betraktas, vil-
— 1203 —
— 1204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
