Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Tidningar - Rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
format, överfyllda med bilder, åtföljda av kort,
snärtig text, och skämtserier, allt inriktat på det
sensationsväckande. Den första egentliga
tabloi-den var ”New York Illustrated Daily News”
(”Daily News”), grundad 1919, som 1924 med en
uppl. på 750,000 ex. var den största dagliga tidn.
i F.; 1945 utkommo 45 tabloids. Bilden har över
huvud taget fått ständigt ökat utrymme i
amerikansk press, varvid även färgbilden utnyttjats
i stor utsträckning. Även om tidn. icke längre
engagerade sig i partistriderna på samma sätt som
tidigare, kunde flera av dem ofta ingripa mot
lokala och centrala missförhållanden, särsk.
korruption av skilda slag (”muckraking”), och
understödja sociala reformer och välfärdsåtgärder. Även
om tidn. i F. i allm. icke klart visa politisk färg,
äro de ofta knutna till något parti, vilket tydligt
kommer fram i samband med val, t.ex. av
president. Klart politiska äro några radikala
vänsterblad, bl.a. den kommunistiska ”Daily Worker”.
De första dagliga tidn. i F. utkommo som
aftontidn. men ändrades snart allmänt om till
morgontidn. Under inbördeskriget, då
allmänheten önskade få sena nyheter, blev det vanligt med
aftontidn., och numera äro mer än hälften av
tidn. i F. aftontidn. Vid sidan av de väldiga
storstadstidn., som spridas över stora delar av
landet, finns det tusentals småstadstidn., vanl.
veckotidn. Det finns vidare i F. en mängd
spe-cialtidn. av de mest skilda slag, ss. negertidn. och
arbetarblad av skilda typer. De många
immigranterna från olika länder ha framkallat en
kraftig press på utländska språk, som dock sedan
1914 synes vara stadd på retur; 1943 utkommo
tidn. på 39 olika språk, därav 91 dagliga med en
sammanlagd uppl. på 1,8 mill. ex. och 498
veckotidn. med en uppl. på över 4 mill. ex. Under
2:a världskriget utkommo de två armétidn. ”Stars
and Stripes”, daglig, och ”Yank”, veckotidn.
Tid-skriftslitt. i F. har under de sista 50 åren
utvecklats enormt, framför allt den s.k. magasinstypen,
som blivit genomsnittsamerikanens huvudlektyr.
1943 utkommo 6,345 tidskr., av vilka några hade
millionuppl. Deras utformning och inflytande
ha ofta blivit livligt diskuterade, främst från
politiskt radikalt håll. En för landets politiska och
kulturella liv utomordentligt betydelsefull grupp
bland tidskr. i F. bilda en del veckotidn., som ge
översikter över dagshändelserna och den aktuella
debatten, kulturradikala idétidskr., ss. ”The New
Republic” och ”The Nation”, samt några
högtstående politisk-kulturella månadsmagasin, ss. ”The
Harper’s Monthly” och ”Atlantic Monthly”.
Pressfriheten är lagfäst i alla delstaternas
konstitutioner, men det finns inskränkningar av skilda
slag. I stort sett har utvecklingen gått mot
vidgad frihet, varvid F:s högsta domstol spelat en
viktig roll genom att upphäva delstaternas
inskränkande förordningar. Som ett bevis på
pressens frihet i F. uppfattas de presskonferenser med
presidenten, som skapades av W. H. Taft och
som på ett personligt sätt utformades av Franklin
D. Roosevelt. Pressen i F. har under snart ett
sekel spelat en utomordentlig roll som förebild
för tidningsväsendet utomlands, icke minst i
Europa. E.
Rundradio. De för F. kännetecknande
ekonomiska, politiska, ideologiska och geografiska
faktorerna reflekteras på ett följdriktigt sätt av dess
rundradios organisation. Till skillnad mot vad
fallet är i praktiskt taget hela den övriga världen
är rundradioverksamheten helt förbehållen den fria
och konkurrerande företagsamheten och regleras
statligt endast i så måtto, att en federal byrå,
Federal Communications C ommission (FCC),
fördelar våglängder samt bestämmer stationseffekter
och sändningstid. Rundradioföretagen finansiera
sig själva väsentligen på så sätt, att privata
fabriks-och affärsföretag av dem köpa sändning
s-t i d, detta som ett led i sin reklamverksamhet.
Till följd härav erlägga radiolyssnarna icke några
licensavgifter; dyl. utgå ej heller för
televisions-apparater. — Bortsett från några sporadiska
utsändningar från Eiffeltornet 1909, leder den
moderna rundradion sitt ursprung just från F.
Dess uppgifter och möjligheter utvecklades 1916
ingående av David Sarnoff, sedermera president i
Radio Corporation of America. Det kom på gr. av
kriget att dröja några år, innan tanken blev
praktiskt realiserad, och då genom dr Frank Conrad
vid Westinghouse-koncernen. I sitt privata garage
i Pittsburgh installerade han 1920 den första
egentliga, ehuru mycket primitiva rundradiostationen
KDKA, vars sändningseffekt utgjorde 75 W.
Tanken var vid denna tidpunkt, att
sändningskostnaderna skulle kunna finansieras genom
försäljning av radioapparater; antalet i F. vid slutet
av 1920 försålda mottagare har uppskattats till
10,000. — Antalet rundradiosändare växte under
de närmast följande åren så hastigt, att c:a 1,400
stationer på mellanvåg voro i gång 1924.
Eftersom mellanvågsbandet enl. amerikansk praxis
sträcker sig från 550 till 1,600 kilocykler pr sek
(khz) och stationsavståndet enl. nu gällande
bestämmelser skall utgöra 10 khz, finns teoretiskt
sett utrymme endast för 106 sändare, varför
situationen i etern blev kaotisk. En vädjan från dåv.
handelsminister H. Etoover till sändningsbolagen
att genom frivilliga överenskommelser reglera
förhållandena sinsemellan ledde icke till önskat
resultat, allra minst som enl. ett beslut av högsta
domstolen varje konstitutionell grund för
beivrande av överträdelser saknades. En ändring kom
likväl till stånd 1927, då enl. ett beslut av
kongressen tilldelning av radiovåglängder skulle
regleras genom en Federal Radio Commission, en inst.,
som 1934 omorganiserades och uppgick i Federal
Communications Commission. Denna institution,
som samarbetar med motsv. myndigheter i Canada
och Mellanamerika, hade t.o.m. 1934 sanktionerat
591 rundradiosändare på mellanvågsbandet, ett
antal, som 1944 hade stigit till 917 och 1948 till
över 1,600. Att så många stationer kunnat
inpassas på de tillgängliga 106 vågbanden, beror på
att antalet storstationer ej uppgår till mer än ett
50-tal, varvid sändningseffekten i regel är
begränsad till 50 kW. Stationer på upp till 150 kW
finnas dock. I övrigt användas små sändare med
endast regional, resp, lokal räckvidd, från 20 kW
och ned till 100 W, varjämte sändningstiderna för
lokalstationerna äro så lagda, att interferens så
långt som möjligt undvikes. — På
kortvågsom-rådet, där antalet disponibla våglängder är mindre
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
