Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
mer sedan dess under namnet ”New York Herald
Tribune”. 1851 startades i New York ännu ett
”pennyblad”, ”Daily Times”, från 1857 kallat
”Times”, som fortfarande utkommer under titeln
”New York Times” och som alltifrån början
främst har varit inriktat på utrikespolitiska
frågor. Redan 1796 uppstodo särskilda söndagstidn.
i F., men först 1841 slog denna tidningstyp
igenom med ”New York Sunday Herald”, som fick
flera efterföljare. Redan 1741 hade det börjat
komma ut en tidskr. i F. av ”magasins”-typ, men
den upphörde efter tre nr. Från o. 1820 blev det
vanligt med religiösa och litterära tidskr.; 1860
utkommo ung. 600 tidskr., av vilka de flesta
specialiserat sig med hänsyn till olika slags läsare,
barn, kvinnor, studenter, forskare av olika slag,
läkare och jurister. Av vikt voro de tidskr., som
drevo propaganda mot negerslaveriet, främst
”Li-berator”, utg. 1831—65 av W. Lloyd Garrison.
Fr.o.m. inbördeskriget har pressen i F.
undergått stora förändringar i fråga om innehåll,
teknik, spridning och pris. Viktiga förutsättningar
för utformningen av den moderna amerikanska
pressen äro en rad uppfinningar inom
tryckeritekniken och papperstillverkningen,
illustrations-konsten och kommunikationerna, främst telefonen
och skilda former av trådlös nyhetsförmedling
(teletypewriter, teletypesetter) samt
bildöverföring (telefoto). — Antalet tidn. växte våldsamt
från 1860 till 1914, då det utkom 17,040 tidn. av
olika slag, därav 2,580 dagliga och 571
söndagstidn. Under 1 :a världskriget gick antalet tidn.
tillbaka med ung. %, och denna minskning i
antal, som särsk. gått ut över de dagliga
tidningarnas veckoblad, har fortsatt. Särsk. under
2:a världskriget minskades antalet tidn. i F. Å
andra sidan ha upplagorna stigit. 1860 var den
samlade uppl. av samtliga dagliga tidn. 1,478,453
ex., 1914 28,777,454 och 1944 45,954,838;
söndagstidn. ökade i samma takt. Samtidigt har priset på
tidn. stigit; det är numera i allm. 5 cent pr nr.
Å andra sidan ha tidn., bortsett från krigstider,
ökat i format och antal sidor; ”New York Times”
t.ex. hade 1939 i medeltal 42 sidor i ett
vardags-nummer och 202 i söndagsnumren; 1944 voro
motsv. siffror 33 och 171.
Från inbördeskriget har annonseringen spelat
en ständigt ökad roll för tidn. i F.; hänsynen till
annonsörer har återverkat på redigeringen av
tidn. Från skilda håll, tidningsutgivare,
annonsörer och allmänheten, ha försök gjorts att skapa
kontroll över annonserandet, som stundom
utnyttjats för tvivelaktiga syften. Den väldiga
utveckling, som de stora tidn. i F. genomgingo
under tiden efter inbördeskriget, medförde ständigt
stegrad investering; kolossala belopp behövas för
att sätta upp el. upprätthålla en stor tidn.
Redan på 1700-talet förekom det, att samma person
hade ekonomiska intressen i flera tidn., och från
mitten av 1800-talet blev det ett karakteristiskt
drag i amerikansk press, att vissa enskilda lade
under sig en rad tidn. Den första moderna
”tid-ningskedjan” (newspaper chain) bildades mot
slutet av 1800-talet av bröderna Scripps. 1910 fanns
det i F. 13 tidningskedjor, som bestämde över
62 tidn., 1945 fanns det 56, och dessa kontrollerade
o. 300 tidn. Det säger sig självt, att dessa
tid
ningskoncerner utöva ett mäktigt inflytande på
den allmänna opinionen; deras inställning har från
skilda håll blivit föremål för kritik och opposition.
Det finns f.n. tre stora grupper: Hearst-gruppen,
som 1945 omfattade 17 dagliga tidn.,
Scripps-Ho-ward-gruppen, som s.å. utgav 19 tidn., och Frank
E. Gannett-gruppen, som s.å. publicerade 19 tidn.
Alla de tidn., som de kontrollera, äro politiskt
oavhängiga. Ytterligare finnas ett 15-tal mindre
grupper. Stora
nyhetsförmedlingsbyrå-er tillhöra också detta koncentrationssystem, ss.
den fristående Associated Press, grundad 1848,
som har korrespondenter över hela världen,
världens största pressbyrå, United Press, en
Scripps-Howard-sammanslutning, grundad 1907, och
International News Service, grundad 1909, som hör
samman med Hearst-gruppen. Även annonsörerna
ha bildat organisationer. Tidn. ha skyldighet att
publicera korrekta uppgifter om sina uppl:s
storlek, och förhållandet mellan annonsörer och press
kontrolleras av Audit Bureau of Circulations,
grundad 1914.
Det var icke endast i tekniskt och ekonomiskt
avseende, som pressen i F. undergick
genomgripande förändringar från mitten av 1800-talet, utan
också i fråga om innehållet. Den starkt politiska
prägel, som tidn. i F. hade fram t.o.m.
inbördeskriget, försvagades rätt snabbt under slutet av
1800-talet, och innehållet utformades främst med syfte
att skapa så stor läsekrets som möjligt. Man
gav vid sidan av nyheterna främst plats åt
underhållande stoff, humoresker och skämtserier,
inrättade specialavd. för affärslivet och sporten
samt hemmet och kvinnan. Ett karakteristiskt
drag i amerikansk press äro de konsortier, som
till skilda tidn. förmedla material av de mest olika
slag, från litterärt stoff av kända förf, till
skämtserier och bilder. Dessa s.k. feature syndicates
göra det möjligt för de minsta tidn. att för en
låg avgift erhålla samma material som de stora
tidn. De äro nära förknippade med de ledande
pressbyråerna och de stora tidn. En stor roll i
modern amerikansk press spela de kommenterande
artiklar, som svara mot den europeiska pressens
ledare och som skrivas av bemärkta journalister,
s.k. columnists (av eng. column, spalt), vilka till
en början lade an på en humoristisk stil men
som snart övergingo till en allvarlig stil; av mera
kända kommentatorer kunna nämnas Walter
Lipp-mann, Raymond Clapper, Samuel Grafton och
Dorothy Thompson, specialister på utrikespolitik,
samt Westbrook Pegler och Eleanor Roosevelt,
som ta upp allmänna ämnen. I och med att tidn.
i F. alltmer avpolitiserades, kom nyhetsavd. att
få ökad roll. Den blev starkt inriktad på det
sensationella genom Joseph Pulitzer, vilken 1883
förvärvade ”New York World” och skapade den
s.k. new journalism, som eggade osunda känslor
hos genomsnittsläsaren. Detta vädjande till de
lägre känslorna hos läsaren genom att ge stor
plats åt nyheter om brott, skandaler, olyckor,
skilsmässor o.d. var karakteristiskt för the yellow
press (”gula pressen”), som hade sin högperiod
vid sekelskiftet och mötte motstånd från
pressorgan som ”New York Times” under ledning av
A. S. Ochs. Karakteristiska för modern
amerikansk press äro de s.k. tabloids, nyhetstidn. i litet
— 1213 —
— 1214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
