Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna, Amerikas förenta stater (U.S.A., USA) - Rundradio - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA
visst jäkt, som betingas av att de betalda
programpunkterna i regel äro täml. korta, ofta endast
15 min och sällan över 1 tim, samt av att pauser
mellan dem saknas. Å andra sidan äro lyssnarna
helt befriade från det intryck av programnöd och
slöseri med sändningstiden, som ofta kännetecknar
den europeiska statsägda radion. — Till de
amerikanska rundradionäten länkas understundom
motsv. nät i Canada, Mellanamerika och
Sydamerika, bl.a. genom det s.k. Pan American Network.
■—• I F. uppskattas antalet i bruk varande
radioapparater till 66 mill., fördelade på 37 mill.
”radiofamiljer” och representerande c:a 95% av
befolkningen. Av mottagarna äro c:a 10 mill.
installerade i bilar. — Belysande för rundradions
betydelse som nyhetsförmedlare är en
undersökning, som 1946 utfördes av National Opinion
Research Center, enl. vilken c:a 52% av
befolkningen anse sig hämta mera konkret
nyhetsmaterial via radion än genom tidningarna.
Televisionen (TV) gjorde i F. intill och
under 2:a världskriget endast obetydliga
framsteg kommersiellt sett; ännu 1946 tillverkades
endast o. 6,500 TV-mottagare. En markerad
omsvängning ägde dock rum 1947 och stod i
samband med ett då stadfäst beslut av FCC att
vägra Columbiabolaget tilldelning av
våglängds-band för television i färg. Så länge frågan om
ett el. två sändningssystem var svävande, var
näml. TV-industrien ej beredd att investera
alltför stora summor på utrustning för
apparatfabrikation. Sedan tvisten avgjorts till förmån för
den ofärgade televisionsbilden, steg produktion
och försäljning av TV-apparater utomordentligt
snabbt; redan i mars 1948 hade inalles 280,000
apparater installerats. Vid slutet av 1948
beräknades antalet i bruk varande TV-apparater till
870,000; för 1952 förutsäges, att inalles 12 å 13
mill. apparater skola ha installerats. — Medelpriset
på TV-apparater i F. var 1947 c:a 600 $, 1948
c:a 400 S; för 1952 anses medelpriset komma att
sjunka till 150 å 200 $.
TV-sändningen är på väg att organiseras på
liknande sätt som rundradion och domineras f.ö.
av samma företag. Tendensen är att förena
stationerna i nätverk, varvid förbindelselänkarna i
regel utgöras av koaxialkablar, byggda för de
exceptionellt höga frekvenser, som här komma i
fråga. Ännu har dock ej överföringstekniken
hunnit därhän, att TV-näten sträcka sig över
hela kontinenten; likväl bedömer man denna
utveckling som tekniskt och ekonomiskt
genomförbar. I själva verket har det vid TV visat sig
ännu mera nödvändigt än vid rundradio att
sammanlänka ett stort antal stationer, detta av den
anledningen, att TV-program äro betydligt
kostsammare att producera än radioprogrammen;
genom hoplänkningen kunna sålunda avsevärda
kostnadsbesparingar göras. Antalet
TV-statio-ner inom F. har av FCC bestämts till max.
400, att fördelas på 140 städer, varvid högst 7
våglängdsband av tillgängliga 180 kunna tilldelas
någon region (New York och Los Angeles). De
flesta sändningslicenserna ha redan fördelats,
ehuru vid 1948 års utgång endast ett 60-tal
stationer hunnit sättas i drift. A.Lg.
Litteratur. Den konstfientliga puritanismen, som
härskade i de engelska kolonierna i Amerika, och
det hårda livet härute medförde, att en amerikansk
litteratur uppstod ganska sent. Fram till mitten
av 1700-talet frambragtes knappast annat än
predikningar och dagböcker, skrivna av arbetets män.
Två typiska gestalter framträda bland de övriga:
de puritanska prästerna Cotton Mather (1663
—1728) och Jonathan Edwards (1703—58),
förf, till ”Freedom of the will”, en mycket
vederhäftig framställning av den amerikanska
kalvinis-men. Kväkaren John Wool man s (1720—72)
”Journal” med sitt fromt introspektiva innehåll
närmar sig mera verklig litteratur. Den växande
motsättningen till moderlandet markerade en
allmän förändring: den drivande kraften blev nu i
stället av politisk natur. Den europeiska
upplysningens idéer trängde in. Benjamin
Franklin (1706—90) gav uttryck åt amerikanskt
självmedvetande och åt den amerikanska klokhets- och
strävsamhetsfilosofien. Thomas Paine (1737
—1809) gav i ”Common sense” en sammanfattning
av den revolutionära rörelsen; ”Connecticut wits”
bidrog med den satiriska kommentaren. Under
inflytande av nya politiska åskådningar och
rous-seauansk känslosamhet närmade sig litteraturen
regionalismen. Landskapspoesien hos Philip
F rene au (1752—1832) och William Cullen
Bryant (1794—1878), en puritan i Wordsworths
anda och en medveten konstnär, dock av föga djup,
förkroppsligar den nya känslan. Romanen gick
samma väg under inflytande av den engelska.
Charles Brockden Brown (1771—1810)
var den förste, som skrev om indianer, men F
e-nimore Cooper (1789—1851) gav denna sida
av Amerika dess slutgiltiga uttryck (”The last of
the Mohicans”, ”The prairie”).
Efter denna första, mera på Amerikas egna
förhållanden inriktade period följde en ny, då i stället
anknytning söktes till Europas litteratur; den
sträcker sig fram till inbördeskriget 1860.
Washington Irving (1783—1859) europeiserade
amerikansk historia och miljö på ett fantasifullt sätt
och standardiserade den amerikanska uppfattningen
av Europa (”Knickerbocker’s History of New
York”, ”Sketch book”). I New England ersatte
en unitarisk väckelse predestination med
perfek-tibilitet, tillägnade sig Kant genom Coleridge och
Carlyle och frambragte transcendentalismen, en
kunskapsfilosofi, baserad på intuitiva sanningar.
”The Dial”, som 1840—44 stod under ledning av
Emerson och Thoreau, var denna rörelses organ.
Ralph Waldo Emerson (1803—82)
lämnade i en mystisk optimism, baserad på individuell
erfarenhet (”Nature”, 1836), det förnämsta bidraget
till transcendentalismen. Hans tänkande lider
emellertid liksom Carlyles av brist på system, och
denna brist avspeglas i hans stil. Henry D.
Thoreau (1817—62) försökte tillämpa
transcen-dentala idéer på ”vardagslivet” (”Walden”). N
a-thaniel Hawthorne (1804—64) var till
temperamentet puritan med en stark känsla för synden
och det onda (”The scarlet letter”, 1850), men
transcendentalismen framträder i hans symboliska
metod, liksom den gör hos Herman M e 1 v i 11 e
(1819—91). Melville började med att idealisera
Söderhavets primitiva liv (”Typee”) och skrev
sedan om den vita rasens förfall i ”Moby Dick”
— 1219 —
— 1220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
