Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreställningstyp - Företag - Företagarförsäkring - Företagarvinst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAGARVINST
satt denna i samband med en antagen
utveckling av åskådliga föreställningar ur efterbilder,
medan dessa resultat från andra håll icke anses
bevisade. Hela forskningsområdet är f.n.
synnerligen oklart. Jfr Minne. — Litt.: R. Bärwald, ”Zur
Psychologie der Vorstellungstypen” (1916); A.
Nyman, ”Schema och slutsats” (1928); A. Herrlin,
”Minnet” (3 uppl. 1932). G.A.J.
Företag. Med f. förstår man vanl. en industri,
en grossistfirma e.d. Ur den ekonomiska teoriens
synpunkt är dock även t.ex. varje jordbruk el.
hantverk ett f. och dess innehavare en företagare.
Generellt kan man säga, att ett f. utgör en
kombination av arbetskraft, jord och realkapital. En
person, som startar ett f., riskerar eget (ev.
lånat) kapital i hopp att avkastningen härav skall
överstiga, vad han kunnat erhålla genom att låna
ut kapitalet, resp, vad han får erlägga i ränta
å lånat kapital. Använder han sin arbetskraft i
f., får han vid denna kalkyl från dess
avkastning dra den ersättning han kunnat erhålla för
sin arbetskraft genom att i stället ta anställning.
Härvid får han även ta hänsyn till det värde
han sätter på en självständig ställning. Jfr
Fö-retagarvinst. Främst tas givetvis risker vid
startandet av nya f. och utvidgandet av gamla, men
envar, som driver ett f. och alltså ger ut pengar
till arbetslöner, råmaterialinköp etc., tar risken
av att dessa utlägg ej skola visa sig lönande.
Företagaren är dock ej ensam om att bära den
med f. bundna risken. Driver han f. med lånat
kapital, bär långivaren en del av denna risk och
kan därför även ha medbestämmanderätt över
f. Så kan t.ex. en bank för att bevilja kredit
åt ett f. kräva att vara representerad i dess
styrelse. Vidare dela de anställda risken av att
företagaren nedlägger el. inskränker driften. Detta
utgör en motivering för industriell demokrati* el.
”företagsdemokrati”.
Man kan skilja mellan fyra huvudtyper av f.:
1) Enskilda f., d.v.s. f., som ägas av en
enskild person, och 2) aktiebolag,
handelsbolag m.fl. f., som ägas av juridiska personer.
I ett aktiebolag äro aktieägarna företagare i
egentlig mening, då det är dessa, som riskera
kapital i f:s drift, men ofta ligger den reella
bestämmanderätten hos den tekniska ledningen
e.d. Ovannämnda f. äro i så måtto
privatekonomiska, som de drivas i vinstsyfte. Detta betyder
dock ej, att syftet att ernå största möjliga
nettovinst utgör det enda målet för deras prispolitik,
investeringar etc., utan ledningen kan även vara
intresserad av att hålla en hög teknisk standard,
dominera marknaden e.d. 3) Kooperativa
f. Medan det vid producentkooperationen gäller
att skaffa de anslutna f. bästa pris på deras
produkter el. lägsta möjliga inköpskostnader för
råmaterial o.d., strävar konsumentkooperationen
att reducera medl:s levnadskostnader. Se
Kooperation. 4) Offentliga f. Även dessa kunna
vara inställda på att ge största möjliga vinst
men drivas vanl. även med hänsyn till sociala,
näringspolitiska etc. synpunkter. Se Offentlig
företagsamhet samt Förvaltningsmonopol.
F. intar en central ställning i det ekonomiska
livet genom att det är detta, som anställer och
avlönar produktionsfaktorer samt inom av Staten
l Antal företag, omsättning och sysselsatta personer
enl. foretagsräkningen 1931.
Verksamhetsgrenar Antal företag Därav filialer [-Omsättning-] {+Omsätt- ning+} 1930, 1,000-tal kr [-Sysselsatta personer-] {+Syssel- satta per- soner+}
Trädgårdsodling o.d 4,220 306 48,894 14,405
Skogsbruk ................... 1,030 645 256,731 44,397
Industri och hantverk:
ej i kombination med
annan näring ........... 90,449 8,726 6,104,114 727,397
i kombination med an-
nan näring ................ 17,045 689 1,694,658 125,374
Partihandel och verksam
het av partihandelska
raktär ................ 10,021 1,162 4,570,074 49,231
Detaljhandel, även i kom
bination med
partihandel .................... 55,465 9,745 3A56.33I 144,295
Bankrörelse m.m............. 2,443 1,233 — 12,208
Försäkringsrörelse .......... 3,529 287 11,743 8,315
Transport- och kommu
nikationsväsen ........... 27,784 11,653 1,142,806 149,127
Hotell-, restaurant-, kafé-
och pensionatrörelse .. 9,049 835 323,565 49,957
Enskild sjukvård och an-
nan omvårdnad............. 438 80 19,601 4,589
Fastighetsförvaltning o.d. 4,172 135 124,502 5,001
Förmedlings-, upplys-
nings-, konsulterande
o.d. verksamhet ....... 2,566 195 56,495 6,953
Företag för hygien, ren
hållning o.d............... 6,943 210 64,919 20,821
Nöjes-, idrotts-, o.d. före
tag ..................... 1,428 294 72,264 6,909
Diverse
verksamhetsgrenar .................... 566 5° 36,004 1,203
Ej specificerad verksam-
het ...................... 413I 5i_____3,095 1,108
Summa 237,561 | 36,296 | 17,685,796 1,371,290
uppdragna gränser avgör, vad som skall
produceras och priset på det producerade.
Högkonjunktur inträder, när f. går in för investeringar
och produktionsutvidgningar, medan motsatsen
medför lågkonjunktur. Detta gäller, oavsett vem
som äger f. och vilka motiv som ligga bakom
driften av dessa. Jfr Företagsbudget.
I Sverige har någon företagsräkning* ej ägt
rum sedan 1931, varför uppgifterna i tab. äro
föråldrade. De ge dock en föreställning om f:s
fördelning på olika grenar. Då den svenska
jordbruksstatistiken är rätt omfattande, beslöts av
ekonomiska skäl att utesluta jordbruket från
räkningen (se Sverige). C.Wr.
Företagarförsäkring, se Kombinerad försäkring.
Företagarvinst, i vidsträcktaste mening den
vinst, som tillkommer företaget som sådant utöver
ersättningen åt det däri arbetande kapitalet el.
realkapitalräntan*. Som framhålles i samband
med behandlingen av denna, kan monopolisering
inom en näringsgren öka företagens avkastning,
samtidigt som realkapitalräntan sjunker. En
sådan f. kan ta sig uttryck i att företaget äger en
goodwill utöver värdet av dess reella tillgångar.
När man inom ekonomisk teori talar om f.,
fattar man dock denna i en trängre bemärkelse.
Man förstår ej därmed varje vinst utöver
normal realkapitalränta utan blott de vinster, som
uppkomma genom att företag slå sig på nya
produktionsmetoder el. varor. De första företag,
som utnyttja en ny produktionsmetod, medförande
lägre kostnader, komma att göra en extra vinst,
vilken dock försvinner, när så många företag
tillämpat metoden, att konkurrensen pressat priset
— 1245 —
— 1246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
