Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företagarvinst - Företagsbeskattning - Företagsbudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAGSBESKATTNING
i motsvarande grad. På samma sätt kunna de
första företag, som börja producera en ny vara,
göra extravinster, vilka dock försvinna,
allteftersom flera företag följa deras exempel. Dessa
extravinster, som ej skulle kunna uppkomma i
ett rent jämviktssamhälle, ha alltså en mer el.
mindre tillfällig karaktär. Till stor del erfordras
förväntningarna att erhålla sådana för att
kompensera den risk, som är förbunden med
upptagande av nya produktionsmetoder el.
tillverkningar. I ett privatkapitalistiskt samhälle utgöra
förväntningar om f. den främsta drivkraften för
företagen till ekonomiska framsteg. Det är dock
ej det enda motivet härtill, då även företagarens
verksamhetslust, hans stolthet över att kunna
visa upp ett modernt och rationellt företag etc.
kunna driva honom till att utbygga och förbättra
detta. — Förväntningen om f. varierar starkt
med konjunkturcykeln. Under en högkonjunktur
kan man inom flertalet branscher räkna med att
realkapitalets avkastning överstiger låneräntan,
varför det alltså finns möjlighet att göra f.
Under en lågkonjunktur kan företagens
produktionskapacitet vara så illa utnyttjad, att inom
många branscher ej några nyinvesteringar skulle
ansetts lönande ens om räntenivån föga överstege
noll. Frånvaron av förhoppningar om f. håller
tillbaka realkapitalbildningen och förlänger
därigenom depressionen. Utsikten till sådana,
framkallad av t.ex. nya uppfinningar, kan vara en
förutsättning för en ny högkonjunktur (se vidare
Konjunktur). C.Wr.
Företagsbeskattning, skatt, som lägges å
företag (i st.f. å fysiska personer) och utgår efter
dessas inkomst, kapital, produktvärde etc. F.
kan ant. utgå jämte skatt å företagens ägare,
varvid en dubbelbeskattning äger rum, vilket
t.ex. är fallet vid den svenska
aktiebolagsskatten, el. kan den helt el. delvis ersätta skatten å
enskilda. Den kommunala fastighetsskatten
liksom övriga objektskatter* kunna sålunda
betecknas som f. Syftet med f. kan ant. vara, att
företaget skall övervältra skatten på sina kunder,
varigenom en konsumtionsskatt* föreligger, el.
att skatten skall drabba företaget. Ex. på
kon-sumtionsskatter, lagda å företag, utgöra
malt-drycksskatten, trafikskatten och nöjesskatten. Då
skatter, som reellt vila å företag, träffa
företagsamhet och realkapitalbildning, spela de, bortsett
från aktiebolagsskatten (om vars motivering se
Bolagsbeskattning) och fastighetsskatter, ej större
roll i ett modernt skattesystem. Ett ex. från det
svenska skattesystemet utgör emissionsstämpeln
å aktier. I de romanska länderna vila dock ett
betydligt antal avgifter av olika slag på företagen.
Ofta äro dessa av äldre datum och ha numera
betydelse främst för kommunalbeskattningen. C.Wr.
Företagsbudget, ekonomisk el. finansiell plan för
den framtida verksamheten i ett ekonomiskt
företag. Även om det ligger i sakens natur, att en
företagare mer el. mindre medvetet planerar sitt
handlande, är det dock först på senare tid, som
företagen börjat utarbeta verklig budget. Särsk.
erfarenheterna från i:a världskriget och
mellankrigstidens depressionsperiod ha kommit många
företag att inse värdet av en systematisk
planering. I de stora industriländerna, främst USA, där
f. först lanserades, grunda företagen numera ofta
sina kalkyler på en omsorgsfullt utförd
budgetering; i Sverige är det endast ett fåtal företag,
som hittills slagit in på denna väg, men trol.
kommer man rätt snart att betydligt mera allmänt
följa de amerikanska företagens exempel.
Man bör först och främst skilja mellan
budgetering på längre och på kortare sikt. Vid planering
på lång sikt måste särsk. investeringsproblemet
ägnas uppmärksamhet. Genom en
investeringsbudget kan man då dra upp riktlinjerna
för anskaffning av byggnader, maskiner o.d. under
t.ex. en 5- el. lo-årsperiod. Budget för den
löpande verksamheten måste i allm. omfatta
betydligt kortare tidsperiod, vanl. ett räkenskapsår men
ibland även längre tid. Årsbudgeten uppdelas ofta
på månader el. kvartal. Den löpande budgeten
kan avse olika delar av verksamheten; man talar
sålunda om försäljningsbudget, tillverkningsbudget
och inköpsbudget, där varje budget omfattar en
naturlig del av företagets funktioner. Då
inköps-och tillverkningsvolym i regel äro avhängiga av
försäljningens omfattning, måste i allm.
försälj-ningsbudgeten först uppgöras. Med
utgångspunkt från tidigare vunna erfarenheter om
avsättningen, från försäljarnas uppfattning om
marknadsläget och från prognoser av olika slag söker man
fastställa den för företaget gynnsammaste
försäljningsvolymen, varvid budgeten naturligtvis
måste innehålla specificerade uppgifter betr, olika
varugrupper. Innan försäljningsbudgeten
fastställes, kan det i många fall vara lämpligt att
undersöka, om en ökad reklam kan beräknas medföra
en lönande ökning av omsättningen. Till
försäljningsbudgeten bör sålunda i förekommande fall
en reklambudget ansluta sig. Under det att
försäljningsbudgeten huvudsaki. innehåller
kvan-titetsuppgifter, blir tillverkningsbudgeten
vanl. en kombinerad kvantitets- och
kostnadsbud-get. I vissa fall bli tillverkningsvolym och
försäljningsvolym identiska, men så är ingalunda
alltid förhållandet, enär säsong- el.
konjunkturföreteelser kunna medföra avsevärda variationer
i försäljningen, under det att man i möjligaste
mån söker hålla tillverkningen jämn.
Tillverkningsbudgeten bör sålunda i första hand visa, hur
mycket som skall tillverkas under perioden. Den
bör emellertid också vara en kos tn ad sb
ud-g e t, genom vilken kostnaderna för den planerade
tillverkningen beräknas. Särsk. viktigt är det, att
omkostnaderna, som kunna vara såväl fasta som
rörliga, bli riktigt budgeterade med hänsyn till
väntad sysselsättningsgrad. En rationell
kostnads-budgetering förutsätter ett väl uppbyggt
kalkyla-tionssystem (se Kostnadsberäkning).
Inköps-budgeten har till syfte att utgöra en plan över
vad som skall inköpas av material o.d.
Utgångspunkten blir vanl. tillverkningens materialbehov,
men även andra synpunkter kunna vara
betydelsefulla, ss. väntad prisutveckling, varutillgång och
lagringsmöjligheter. I tider av varuknapphet är
det ibland nödvändigt att ställa upp
inköpsbudget, innan man fastställer tillverkningsbudgeten
och försäljningsbudgeten, enär möjligheten att
skaffa råvaror då blir avgörande för hela
tillverknings- och försäljningsprogrammet.
De här nämnda budgetformerna avse främst
— 1247 —
— 1248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
