Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgiftning - Förgrav - Förgrening - Förgrodd - Förgroning - Förgrund - Förgyllning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRGYLLNING
tillföres (genom injektion el. ingjutning i
stolgången: en medvetslös människa får aldrig
tillföras vätska genom munnen). I övrigt hänvisas
beträffande behandlingen av de olika f. till resp,
uppslagsord (stryknin, morfin etc.). — Litt.: H.
Glaser, ”Gift” (1939); A. Josefsson, ”Gifter och
f.” (1945). [J.G.A.1A-U.
3) Veter. Förutom f., orsakade av på skilda
sätt skadat foder (se Foderförgiftning), inträffa
ofta f. på husdjuren av olika anledningar. F.
kan sålunda inträffa genom överdosering av
medicin el. förväxling av medicin och gifter, till
följd av gifter, som utläggas för bekämpande av
rovdjur och råttor, genom konstgödsel, förtäring
av målarfärg, genom spannmål, som behandlats
med betningsmedel, efter besprutning av fruktträd
och buskar med parasitdödande medel, i samband
med bekämpande av berberisbusken med
natrium-klorat. S.k. industriförgiftningar, vanl. genom rök
el. gaser, äro mera sällsynta i Sverige. Täml.
vanliga äro f., orsakade av koksalt, bly,
kvicksilver och salpeter. Behandlingen vid f.
går i första hand ut på att snarast möjligt
tillföra lämpligt giftbindande läkemedel, ss. kol.
Kräkmedel, avförande medel och hjärtmedel
användas även. Dhl.
Förgrav, krigsv., en framför yttergraven anlagd
grav, vanl. av trekantig profil; användes förr
särsk. för att dölja hinder.
Förgrening sker hos växter på olika sätt, genom
gaffelgrening, d i k o t o m i, då de genom
delning av den ursprungliga vegetationspunkten
bildade grenarna äro likvärdiga sinsemellan och med
den ursprungliga växtdelen (alger, levermossor,
lummerväxter), genom m o n o p o d i a 1 f., då vid
sidan av den förblivande terminala uppstå nya
ve-getationspunkter, vilka växa ut i akropetal följd
(fräkenväxter, barrträd, lövträd m.fl.), el. genom
s y m p o d i a 1 f., då en nedom skottspetsen
anlagd sidogren växer ut i moderaxelns riktning och
tränger den förra åt sidan (jordstammar hos många
enhjärtbladiga växter, skott hos vinrankan,
blombärande skott hos potatisväxterna, många
blomställningar m.m.). Hos högre växter är f. no
r-m a 1, då en ny gren uppstår i ett bladveck, a n
o-m a 1, då en sådan, t.ex. vid bildningen av vissa
adventivskott, uppkommer oberoende av detta; vid
s e r i a 1 f. bildas flera skottaxlar ovanför
varandra (ss. hos LoniceNd), vid kol later al vid
sidan av varandra (flera liljeväxter). G.
Förgrodd, bot. a) F., prothall’ium, den könliga
generationen, gametofyten, hos kärlkryptogamerna.
Ang. f:s byggnad, som hos de skilda grupperna
är något växlande, se Ormbunkar, Fräkenväxter
och Lummerväxter. — b) F., protone’ma,
gronings-stadiet av den ur sporen bildade könliga
generationen, gametofyten, hos mossorna. Ur f. framgår
genom bildning av en sidoknopp den egentliga
moss-plantan. Hos levermossorna är f. svagt utvecklad och
består av en enda el. ett fåtal celler. Hos
bladmossorna är den städse flercellig och uppträder
med skilda typer, ss. i form av bladartade
bildningar (bladprotonema), i regel dock som
ett system förgrenade, Confer’va-liknande trådar
(t r å d p r o t o n e m a). F. utvecklar i sin ovan jord
befintliga, belysta del riktigt klorofyll och är
assimilerande (chloronema) samt hämtar ur
Förgrodd av bladmossan Funaria hygrometrica.
A groende spor.
kn knopp, r rhizoid, s spor.
jorden oorganisk näring genom där insänkta, som
rhizoider utbildade celler, vilka därjämte tjäna
som vidfästningsorgan. En f. kan även utvecklas
från vegetativa organ hos mossväxten
(sekundärt protonerna) samt ur vävnadsstycken
från sporogoniet. — Jfr Generationsväxling. G.
Förgroning. För att påskynda plantornas
utveckling el. trygga utsädets groning brukas i vissa
fall att låta utsädet gro före sådden (el.
sättningen). För potatisodlingen är f. i ljust och något
uppvärmt rum av mycket stor betydelse, särsk.
vid odling av tidig potatis, men ökar även skörden
vid vanlig potatisodling. F. sker lämpligen i
särskilda groningslådor, där potatisen ligger i ett tunt
lager. I Holland, där f. allmänt tillämpas, sker
denna i för ändamålet uppförda glashus. Morots- och
betfrö förgroddes förr här och var. [Hj.P.]Eo.
Förgrund, den del av bildfältet i en målning,
vilken tänkes vara närmast åskådaren och som faller
inom gränsen för det tydliga seendet. I
figurbil-bilder försiggår huvudscenen vanl. i f., medan
bifigurer skjutas in mot mellanplan* och bakgrund*.
Förgyllning, beläggning av ett föremål med
guld. F. sker genom beläggning med bladguld,
plätering, kall-f., bränn-f. el. medelst våt- och
galvanisk f. Föremål av trä, skinn m.m.
förgyllas genom beläggning med b 1 a d g u 1 d. Vid
plätering sammanpressas en tunn guldplåt
med en tjockare plåt av t.ex. koppar el. mässing
vid hög temp. Materialet utvalsas och formas
genom pressning. Arbeten av pläterat guld
benämnas stundom tal m i guld* el. tal loi sguld.
Vid kallförgyllning ingnides en blandning
av guldstoft och finfördelat kol i form av en
aska, som erhållits genom att förbränna
linnelappar, doppade i guldkloridlösning. Askan
ingnides med en kork, som fuktats i utspädd saltsyra.
Vid brännförgyllning behandlas föremålen
först med salpetersyra, tillsatt med något
kvicksilver, varefter de bestrykas med guldamalgam
samt upphettas, då kvicksilvret och salterna
förflyktigas. Våtförgyllning sker genom
kokning i en lösning av guldklorid och soda el.
pottaska. Vid galvanisk f. utfälles guld på
föremålet ur ett elektrolytiskt bad, vanl. bestå-
— 1269 —
— 1270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
