Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRGIFTNING
skiljer mellan akuta och kroniska f. En akut
f. vållas i regel av en enstaka, tillräckligt stor
giftdos. Verkan av denna kan inträda mer el. mindre
snabbt. Så inträder t.ex. efter tillförsel av en
större dos cyankalium (c:a i g) verkan oerhört
hastigt. Efter få sekunder faller den förgiftade med
ett skri samman, förlorar medvetandet, kramper
inställa sig, och inom några minuter är han död. I
de flesta fall utveckla sig emellertid
förgiftnings-symtomen först under loppet av timmar el. dagar.
Vanliga förgiftningssymtom äro
huvudvärk, illamående, kräkningar, kolik, diarré.
Påverkan av nervsystemet kan ge sig tillkänna ant. i
form av förlamningsfenomen (efter sömnmedel,
morfin m.fl.), ss. muskelslapphet, slöhet, dvala,
andningsförlamning (vilken senare är den
omedelbara dödsorsaken vid många f.), el. genom
ret-ningsfenomen (t.ex. efter koffein, kamfer), ss.
yrsel, delirier, motorisk oro, muskelryckningar,
kramper; ibland uppträda förlamnings- och
ret-ningsfenomen sida vid sida, t.ex. kramper under
medvetslöshet (bl.a. vid atropinförgiftning). Vid
många f. framträda förändringar i fråga om
blodomloppet, enkannerligen hjärtat — ofta är pulsen
mjuk och hastig (t.ex. vid atropin-, morfin- och
kininförgiftning), i vissa fall emellertid till att
börja med förlångsammad (digitalis, pilokarpin
m.fl.). På gr. av kontraktion av hudkärlen är
hudfärgen vid en del f. mycket blek (t.ex. efter
kokain, nikotin), i andra fall åter åtm. i början röd
på gr. av kärlutvidgning (morfin, atropin m.fl.).
Utbredda hudblödningar iakttagas bl.a. vid f.
genom ormgift, koloxid, fosfor. Nedsättning i
synförmågan ända till blindhet förekommer t.ex. vid
f. genom kinin, salicylater, metylalkohol, arsenik,
svavelväte m.fl., vid de tre förstn. även
öronsus-ningar, lomhördhet, dövhet. Ej sällan är
pupillernas storlek karakteristiskt förändrad: mycket
små pupiller t.ex. efter morfin, nikotin,
fysostig-min, starkt vidgade pupiller t.ex. efter atropin,
kokain, oftast vid flugsvampförgiftning. Tecken
på njurretning äro äggvita och blod i urinen. Vid
svår njurskada upphör urinavsöndringen, varvid
urinförgiftning uppstår (t.ex. efter sublimat).
Urinen är vid en del f. karakteristiskt färgad, t.ex.
vid f. med kaliumklorat, karbolsyra o.a. fenoler,
anilinderivat, santonin (maskfröh Vid vissa f. (t.ex.
pilokarpin, morfin, nikotin, antimon) förefinnes
ökad körtelsekretion (spottflöde, fuktig hud,
svett-ning), vid andra, t.ex. atropin (belladonna,
spikklubba), motsatsen, d.v.s. torr hud och torra
slemhinnor. Mer el. mindre utbredd etsning av hud,
resp, slemhinnor (mun, svalg etc.) iakttages vid f.
med starka syror, alkalier el. andra frätande
ämnen. Kroppstemp. är vid de flesta icke bakteriella
f. åtm. i de tidigare stadierna (innan
komplikationer som t.ex. lunginflammation inträtt) normal el.
blott obetydligt förhöjd. Hög feber kan man få se
vid akut f. med kokain, resp, zink (gjutarfeber hos
zinkgjutare). Hos havande kvinnor inträder vid
svår f. ofta abort. — Kronisk f. kan
uppkomma, då små giftdoser under längre tid tillföras
organismen. Om giftets urskiljande från kroppen
sker långsammare än dess upptagande, sker en
anhopning av detsamma (kumulation), som förr el.
senare leder till f. (t.ex. stryknin- el.
digitalisme-dikation under längre tid). I regel komma dock
de kroniska f. till stånd därigenom, att den i och
för sig omärkliga skadegörelsen genom en var
liten giftdos ej hinner att repareras, förrän nästa
giftdos framkallar sin skadegörelse. På så sätt
sker en summation av skadegörelserna, som
småningom ger sig till känna i den kroniska f:s
symtom (ex.: bly, kvicksilver, morfin, kokain och
alkohol). Symtombilden avviker i regel väsentligt
från den vid akut f. med samma gift (jfr t.ex.
kronisk alkoholism och akut rus).
Många f. äro avsiktliga. En icke obetydlig del av
självmorden äger rum genom f. och oftare hos
kvinnor än män (vanligaste gifter härvidlag äro lysgas,
lysol, cyankalium, morfin, sömnmedel, frätande
syror, sublimat). Giftmord äro numera relativt
sällsynta. I fosterfördrivningssyfte intagna gifter (t.ex.
bly, fosfor, mjöldryga, salicylsyra, sävenbomolja,
fysostigmin, pilokarpin) framkalla ofta livsfarliga f.
— De flesta f. äro dock oavsiktliga. Risk för f.
föreligger på de mest skilda områden av mänskligt liv.
Så kan f. uppstå genom bett el. styng av giftiga djur,
liksom genom förtäring av giftiga svampar el.
växtdelar. I hem och hushåll finnas åtskilliga
förgiftningsmöjligheter, bl.a. genom lysgas, kolos,
giftiga tapeter och färger (arsenik, bly),
förväxling av drycker med lut, syror m.m. Kosmetiska
preparat innehålla ej sällan farliga tillsatser av
giftämnen. Missbruk av njutningsmedel (alkohol,
nikotin m.fl.) leder till f. Många människor äro
vid sin yrkesutövning utsatta för
förgiftningsris-ker (bly, kvicksilver, anilinföreningar, koloxid,
bensin etc.); en särställning intar
koloxidförgiftningar i garage (både vid bensin och gengas). Ett
ej ringa antal f. beror på förväxling, felaktig
dosering el. på annat sätt oriktigt handhavande av
läkemedel. Vissa individer förete en abnorm
känslighet (idiosynkrasi) för visst ämne (t.ex. kinin,
jod). De bli förgiftade genom doser, som eljest
ej framkalla förgiftningssymtom. — En särskild
klass av f. äro de, som uppstå vid bruket av
narkotiska ämnen (opium, morfin, kokain m.fl.) som
njutningsmedel. — F. kunna uppträda som
mass-förgiftning. Hit höra krigsgasförgiftning,
ergo-tismepidemier, f. genom blyhaltigt
vattenledningsvatten, arsenikhaltigt öl (en epidemi om mer än
3,000 fall i England 1900).
Till belysning av f:s frekvens föreligga ej andra
siffror än de, som stamma från sjukhusens
rapporter om där vårdade förgiftningsfall. Dessa siffror
äro av många skäl missvisande: den vanligaste f.
är säkerligen koloxidförgiftning; blyförgiftning
är icke ovanlig, sömnmedelsförgiftning rätt vanlig.
F. äro ofta allvarliga sjukdomstillstånd, som
kräva snar läkarhjälp. Behandlingen går
i akuta fall vanl. i första hand ut på att i
möjligaste mån oskadliggöra giftet. I matsmältningskanalen
befintligt sådant undanskaffas genom
framkallande av kräkning (kräkmedel, svalgretning) el.
mag-sköljning samt laxering; vid gasförgiftning frisk
luft, ev. konstgjord andning; vidare kan i många
fall lämpligt motgift* givas. Hotande
förlamning av andning el. blodomlopp behandlas med
stimulerande medel (kamfer, koffein o.d.);
kramper, smärtor o.a. retningssymtom dämpas med
lämpliga medikament. Av fundamental betydelse
hos dessa ofta medvetslösa patienter är att sörja
för att de få luft och att vätska i tillräcklig mängd
— 1267 —
— 1268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
