- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
1279-1280

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förkolning - Förkommen handling, dödande av - Förkopplingsmotstånd - Förkoppring - Förkorkning - Förkortning - Förkromning - Förkroppning - Förkylning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRKOMMEN HANDLING

Stadium Kol °/o Väte °/o i Syre %

Ved ...................... 50 6 43

Torv ..................... 58 l 5,5 34,5

Brunkol ................. 70 1 5 24

Stenkol .................. 82 | 5 12

Antracit ............I 94 3 3

Grafit ..............| 100 l — —

ökade temp.- och tryckförhållanden påskynda
processerna och föra ev. vidare till bildning av
det rena kristalliserade kolet, grafit. — Litt.: K.
A. Jurasky, ”Kohle” (1940). Mhn.

Förkommen handling. Dödande av f., se
Mortifikation.

Förkopplingsmotstånd, ett elektriskt motstånd,
som kopplas i serie med elektriska instrument,
apparater el. maskiner, för att dessa icke skola
bli utsatta för hela den tillförda spänningen utan
blott för en viss del därav. F. kan vara
reglerbart, varvid den tillförda delspänningen kan
varieras genom inkoppling av större el. mindre
motstånd.

Förkoppring. 1) Krigsv., vid art.-pjäser
avlagring i loppet av från projektilgördeln lösslitna
kopparpartiklar; försämrar vapnets precision,
minskar dess skottvidd o.s.v. Jfr Avkoppring.

2) Tekn., beläggning av ett föremål med
koppar. F. sker ant. på elektrolytisk väg i sura
kopparbad, t.ex. koppargalvanoplastik, el. med
tillhjälp av kopparcyankaliumbad, om man
önskar ha en f. som underlag vid en senare
för-nickling, försilvring el. förgyllning. F. kan också
ske utan elektrisk ström genom att föremålet
doppas i ett bad, bestående av kopparvitriol och
något svavelsyra. Järnföremål kunna också
för-koppras genom att gnidas med en polerduk,
doppad i en blandning av mättad zinkkloridlösning,
tillsatt med litet kopparsulfat. C.A.N.

Förkorkning, bot., se Cellvägg.

Förkortning. 1) Konsttekn., se Perspektivisk
förkortning.

2) Matem. Om nämnare och täljare i ett bråk
ha en gemensam faktor, kan denna förkortas bort,

U 3 a2—b2 a + b .. ..

t.ex.— =-, —––– =–––. — Forlangning:

25 5 a2—ab a 66

multipliceras både nämnare och täljare med
samma tal. kallas detta förlängning, vilket användes
vid addition av bråk för att bringa alla termer på
samma nämnare (”minsta gemensamma nämnare”),
t.ex.3 + | = i+“ = 2

4 O 12 12 12

Förkromning, beläggning av metallföremål med
krom, har fått stor användning, bl.a. inom
auto-mobilindustrien och som rostskydd å för
inverkan av fuktig luft starkt utsatta järnföremål.
Tekniken vid f. är komplicerad. Vid galvanisk
f., vilket är det vanliga förfaringssättet, användes
som elektrolyt lösningar, i vilka krom huvudsaki.
ingår som kromat, i mindre mängd även som
kromsalter och kromoxider, delvis i kolloidal
form. På grundmetallen lägges före f. ofta en
tunn beläggning av annan metall, t.ex. koppar,
nickel el. kadmium. Särsk. vid tunna skikt, ned
mot 0,01 mm., besitter beläggningen hög och
varaktig glans. F. av järn kan även ske genom
överdragning med krompulver och upphettning
till c:a i,ooo° el. däröver, då krom genom diffu-

sion intränger i järnet. En tredje metod består
däri, att den metall, som skall förkromas,
utsät-tes för inverkan av kromklorid vid 8oo° utan
lufttillträde. I.S.

Förkroppning, ett utskjutande murparti med
ge-sims el. listverk, stundom vilande på en mer el.
mindre fristående kolonn.

Förkylning. Avkylning genom drag, kall luft,
kallt, fuktigt väder etc. spelar i det allmänna
medvetandet sedan årh. tillbaka en viktig roll för
uppkomsten av sjukdomar. Som
förkylningssjukdo-mar uppfattas i främsta rummet katarrala
infektioner i svalg, näsa och de övre lungvägarna,
hals-fluss, snuva, strupkatarr, heshet, hosta,
luftrörskatarr (bronkit) men även tarm- och biåskatarr,
reumatism o.s.v. Den medicinska vetenskapen har
haft stora svårigheter att klargöra
avkylningsmo-mentets roll för uppkomsten av sjukdomar.
För-kylningssjukdomar förekomma t.ex. icke i de
arktiska länderna. Polarfarare få icke
förkylnings-sjukdomar, förrän de t.ex. packa upp sina från
hemlandet medförda kläder, som innehålla
smittämnen. Vid vissa gruvolyckor har det hänt, att
människor fått ligga i kallt vatten under flera dygn
utan att bli förkylda. Särsk. i skyttegravarna
under i:a världskriget kunde man emellertid göra
massiakttagelser, som visade, att avkylningen
spelar en mycket stor roll för uppkomsten av
allehanda sjukdomar. Hur avkylningen verkar, är icke
fullständigt utrett. Köld åstadkommer i blodkärlen
en sammandragning med efterföljande stark
utvidgning. Den inverkar sålunda störande på
blodförsörjningen i slemhinnorna el. kanske direkt på
vävnaderna, vilket föranleder ökad aktivitet hos
de smittämnen, som den friska människan alltid bär
i sina slemhinnor och som under normala
förhållanden icke störa henne. Så kan f. ofta vara
uttryck för ett uppblossande av en latent infektion.
I f. ingår alltid ett infektiöst moment. Nyare
forskningar ha visat, att filtrerbara virus oftare än
bakterier orsaka f. En avkylning kan också göra
en frisk människa mera mottaglig för smitta från
omgivningen. I många fall missuppfattas en genom
smitta ådragen katarr som orsakad av en
avkylning, trots att en sådan säkerligen icke ägt rum.
Statistiska iakttagelser, särsk. från 1 :a världskriget,
ha fastställt, att lunginflammationens uppkomst i
hög grad befrämjas genom avkylning.
”Titanic”-olyckans offer simmade under många timmar
omkring i havet men fingo dock icke
lunginflammation. Avkylning av kroppsdel kan sannolikt via
nervsystemet åstadkomma förändringar av
blodförsörjningen i kroppens inre, som förorsaka
reumatiska smärtor (neuralgier) el. också förlamning
(an-siktsförlamning). Människor, som ha anlag att ofta
bli förkylda, ha en konstitutionellt nedsatt
motståndskraft i sina slemhinnor, i andra fall en
överkänslighet el. allergi mot infektioner, då
avkylning endast betyder aktiverandet av en kronisk
process. Nedsatt allmäntillstånd, svår allmän
nervositet, överansträngning kunna stegra anlaget för
f. För att hindra f:s utbredning böra alla
förkylda, katarrala personer avhålla sig från beröring
med sina medmänniskor. Den akuta f. behandlas
lämpligast med sängläge, ren luft och
värmebehandling* av olika slag. Verksam medicin mot f.
existerar icke annat än i form av medel, som däm-

— 1279 —

— 1280 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free