Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlossning - Förlossningsgasbrand - Förlossningskramp - Förlossningslamhet, kalvningslamhet, mjölkfeber - Förlossningsreligion, frälsningsreligion - Förlossningstång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRLOSSNINGSTÅNG
raste företeelserna i naturen. Den är både för mor
och foster förenad med ansträngningar och risker,
men naturen har även omgärdat den med de
märkvärdigaste skyddsanordningar, som åstadkomma,
att faktiskt det stora antalet f. förlöper lyckligt.
Därtill bidraga även andra omständigheter, framför
allt förlossningskonstens framsteg, en grundlig
läkare- och barnmorskeutbildning samt noggrann
till-lämpning av alla åtgärder, som förebygga
barn-sängsfeber. Sverige kan i detta avseende uppvisa
resultat, som knappast överträffas av något annat
land i världen, i det barnsängsdödligheten hos oss
utgör endast 2 å 3 på 1,000 fall. Varje svensk
kvinna, som genom undersökning under
havandeskapet förvissat sig om att allt är normalt, el. som
vid förefintlig komplikation, t.ex. trångt bäcken,
äggvita e.d. (jfr Eklampsi), i tid sökt hjälp å ett
barnbördshus, kan därför med trygghet motse sitt
barns födelse. Se Förlossningsvård.
Barns födelse skall skyndsamt och senast inom
6 veckor av föräldrar el. vårdare anmälas på
pas-torsexp. el. hos församlingsföreståndare, där ej
barnet tidigare blivit döpt och av dopförrättaren
anmält. Barnmorska, som biträtt vid f., åligger
anmäla födelsen inom 3 dagar. — Jfr Enslighet
vid födsel. E.E-M.;K.
Veter. F. skiljer sig till tidsutdräkt och
intensitet från ett djurslag till ett annat. F. kan delas
i öppningsstadiet, utdrivningsstadiet och
efter-bördsstadiet. I öppningsstadiet pressas
de vätskefyllda fosterhinnorna genom värkarna
ut i fostervägarna för att vidga dessa och
förbereda fostrets el. fostrens passage. När
”foster-blåsan” nått ut i blygden, brister den, och u
t-drivningsstadiet vidtar. Under mycket
kraftiga krystningar av bukpress och
livmodersammandragningar pressas fostret ut genom
fostervägarna. Utdrivningsstadiet är kort men mycket
intensivt hos sto, 10—30 min, hos ko ofta betydligt
mera utdraget, upp till 6 tim och mera. Hos de
multipara djuren, sugga, tik, katta, är
utdrivnings-fasen för varje foster kort med en kortare el.
längre vilopaus mellan varje foster. Omedelbart
efter utdrivningsstadiet vidtar hos stoet
efter-b ö r d s s t a d i e t, som ej bör vara längre än
några få tim. Hos ko är detta stadium längre och
kan sträcka sig upp till 6—8 tim efter f.
Efter-börden avstötes genom de s.k. eftervärkarna. Om
förlossningshinder av något slag ej föreligga, går
f. bäst utan hjälp av människohand. Genom att
förlossningshinder, ss. för trånga bäcken, för
tidigt brusten fosterblåsa, för stora foster,
livmoder-omvridning, abnorma fosterlägen, tvillingbörd och
missbildningar, ej äro sällsynta hos djuren, böra
f. alltid övervakas. Vid komplikationer måste
veterinär sakkunskap snarast anlitas. Teknik och
instrument för styckning av foster inne i livmodern
(embryotomi*) ha numera fulländats, vilket gör,
att en operation av nu nämnt slag oftast är täml.
riskfri för modern. Även kejsarsnitt komma till
användning, spec. hos sugga och tik.
Förlossningshygien avser alla åtgärder,
som förhindra, att hondjuret vid f. ådrar sig
infektion el. att ett hondjur med någon infektion
i livmodern sprider smitta till andra djur. Mycket
återstår ännu att göra i stallar och ladugårdar,
innan förlossningshygienen kan sägas vara god.
För höjandet av den är det av betydelse, att ett
hondjur före f. ställes på så skyddad plats som
möjligt, helst isolerad i väl rengjord och
desinfekterad förlossningsbox, på en ren och riklig
halmbädd, som ofta tillses och kompletteras.
Bästa förlossningshygienen nås sommartid, då
f. kan ske ute på gräsmatta. Som följd av dålig
förlossningshygien inträffa ofta förlossning
s-infektioner, vanl. med livmodern som säte.
Härvid kan ant. dennas slemhinna el. också hela
väggen och bukhinnan, äggstockar och äggledare
dras med i inflammationen. F. kan vara akut el.
kronisk och orsakar spec. ladugårdsdriften stora
förluster, dels genom dödsfall, dels genom de
rubbningar i fortplantningen, som den för med
sig. F. behandlas numera med
långtidsdesinfek-terande och läkande medel i stav- el. kapselform
samt sulfapreparat. Ang. f ö r 1 o s s ni ng
sgas-brand och förlossningslamhet se dessa
ord. Dhl.
Förlossningsgasbrand, veter., malignt ödem, är
en enzootiskt uppträdande stallinfektion, som har
sitt säte i livmodern hos spec. kor. Gas bildas
i livmodervägg och kvarsittande fosterhinnor,
vilka senare därtill äro blodfyllda och ha en om
surströmming påminnande lukt. F. står vanl. i
samband med dålig förlossningshygien. Ibland
sprider sig infektionen från könsorganen ut i
muskulaturen, spec. i djurets bakkropp, där stora,
vid palpation knastrande ansvällningar bildas.
Dödlighetsprocenten är vid f. i allm. hög, i sht om
fallet ej snabbt kommer under veterinär
behandling. Dhl.
Förlossningskramp, med., se Eklampsi.
Förlossningslamhet, veter.,
kalvningslam-h e t, m j ö 1 k f e b e r, en hos kor förekommande
sjukdom, som uppträder endast i omedelbar
anslutning till förlossning. F. är en typisk
kultursjukdom, som blivit vanligare, allteftersom
nöt-kreatursaveln gått framåt. Sjukdomen drabbar
främst kor med anlag för hög avkastning och i
god kondition. Orsaken till f. är en alltför låg
kalkhalt i blodet. Redan före förlossningen
upplagras kalk i juvret, och då mjölksekretionen efter
förlossningen börjar, tagas för denna stora
kalkkvantiteter ur blodet. Kalkmängden i blodet
sjunker, varigenom kons nervsystem påverkas.
Kon blir först svag i bakdelen, senare förlamad
och slutl., om behandling ej sättes in, medvetslös,
och död inträder. Temp. är vid f. oftast
sub-normal. Behandlingen består i tillförsel av kalk
till blodet el. insufflation av luft i juvret.
Tillfrisknandet sker hastigt efter nyssnämnda
behandling. Full hälsa kan ofta konstateras redan
någon el. några tim efter behandling. — F. kan
drabba även andra djur, spec. sugga och tik. Dhl.
Förlossningsreligion, frälsningsreligion,
se Frälsning.
Förlossningstång, ett instrument, som anlägges
på fostrets huvud och gör det möjligt att utdraga
detta och därmed avsluta förlossningen. Tången
uppfanns av Peter Chamberlen d.ä. (d. 1631) och
bevarades länge som en hemlighet i hans släkt.
Chamberlens tång var kort och rak. André Levret
(d. 1780) införde en krökning av tången efter
bäckenets form, varigenom det blev möjligt att föra den
högre upp och fatta ett huvud, som ännu ej trängt
— 1289 —
— 1290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
