Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förpackning - Förpakta - Förpantning - Förparlamentet - Förpassning - Förpassningsinspektor - Förpatrull - Förpik - Förplägnad - Förposttjänst - Förpubertet el. prepubertet - Förpuffning - Förpuppning - Förreglingsanordning - Förridare - Förr och nu - Förromantik - Förruttnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRPAKTA
tionsleden underlättar den försäljnings- och
ex-peditionsarbetet, sparar lagringsutrymme och
medför mindre svinnförluster. De vanligaste
förpackningsmaterialen äro plåt, papp och papper, glas
samt konstmassor (cellofan, pliofilm o.d.). —
Den svenska förpackningsindustrien har
utvecklats snabbt under de senaste decennierna och
har nu en mycket god internationell ställning.
Pås-, kuvert- och
kartongförpackningsindustrierna sysselsatte 1945 c:a 5,000 arb. och hade ett
tillverkningsvärde på c:a 95 mkr.
Konservemballage av plåt tillverkades s.å. för c:a 11 mkr
samt buteljer, flaskor och burkar för c:a 22
mkr. Liksom ett varumärke kan en f. genom
inregistrering skyddas mot illojalt utnyttjande. —
I överförd bemärkelse användes f. för att
beteckna den mängd (volym, vikt, antal), i vilken
en konsumentförpackad vara säljes, t.ex. V4, V2
och Vi kg-förpackning av hårt bröd. — Litt.:
”Industriens varudistribution i praktisk
belysning” (1946); ”Kommersiell handbok”, red.
av G. Borgström m.fl., 1 (1947); T. Björklund &
C. Brockman, ”Handbok i försäljning och
reklam” (3 uppl. s.å.). H.Rbg.
Förpak’ta (ty. verpachten), arrendera bort;
övertaga på arrende.
Förpantning, i fråga om äldre förhållanden:
pantsättning genom överlåtelse till besittning av
fast el. lös egendom, införsel; särsk. om Kronans
pantsättningar av landområden, gods, räntor,
tullar o.d. I privata förhållanden var f. av smärre
lägenheter en förr vanlig form att kringgå förbudet
mot hemmans styckning.
Förparlamentet, ty. das V or parlament,
sammanträdde i Frankfurt a.M. på kallelse av ett
7-mannautskott inom en revolutionär församling i
Heidelberg 31/s 1848. Dess medl. voro
förtroendemän från skilda tyska stater, till antalet 500,
varav 141 från Preussen. F:s uppgift var att
förbereda den senare nationalförsamlingen i
Frankfurt (se Frankfurtparlamentet); det
hän-sköt de brännande författningsfrågorna till denna
församling. F:s verksamhet varade till 3/4 1848.
Förpassning. 1) Fångvårdsv., en persons
försändande tvångsvis under bevakning el. kontroll från
en ort till en annan, därvid vederbörande i regel
förses med handling (pass), utvisande anledningen
till och målet för f. Bestämmelser om f. finnas
i instr. för fånggevaldiger, lag ang. lösdrivares
behandling, lag om utlännings rätt att vistas här i
riket m.fl.
2) Tullv., se Tullförpassning.
Förpassningsinspektor, se Tullbevakning.
Förpatrull, krigsv., den främsta
marschbevak-ningsavd. inom förtrupp* vid frammarsch mot
fienden.
Förpik, utrymmet mellan ett fartygs
kollisions-skott och förstäv. F. användes ofta för
vattenbarlast (piktank) för åstadkommande av lämplig trim.
Förplägnad, krigsv., kallas förbands förseende
med livsförnödenheter (jämväl till hästar och
hundar). På grundvalen av uppgjorda
normalportions-och rationsstater upphandlas vissa artiklar centralt,
andra genom förbandens förvaltning. F. tillredes i
förbandens kokinrättningar, och utspisningen sker
individuellt. Stundom kan kvarter-f. el. kontant
portionsersättning ifrågakomma. Vid trupps
järn
vägstransport sker utspisning vid s. k.
måltids-stationer. Ang. f. i krig se Underhållstjänst.
Förposttjänst, krigsv., ingår numera som del i
skydd*.
Förpubertet el. prepubertet, psykol.,
beteckning på det o. 2-åriga utvecklingsskede, som
hos både pojkar och flickor föregår den
egentliga biologiska puberteten.
Förpuffning, se Explosion, sp. 14.
Förpuppning, insektlarvens övergång i
puppsta-dium, se Insekter.
Förreglingsanordning, järnv., avser att fastlåsa
spårväxel el. signal i visst för tågs säkra
framförande riktigt läge (se Järnväg).
Förridare, ryttare, som vid högtidliga tillfällen
rider framför furstliga ekipage el. (förr) framför
brudparet och brudföljet vid allmogebröllop.
Förr och nu, ”illustrerad läsning för hemmet”, red.
och utg. 1869—77 av B. Wadström, 1877—79 av A.
Stjernstedt, 1886—91 ånyo av B. Wadström. Bland
medarbetare märkas R. Bergström, H. Hofberg,
C. G. Starbäck, Betty Posse, B. Meyer, R. Geete,
A. Strindberg, S. Wieselgren, G. Nordensvan och
F. Vetterlund.
Förromantik, se Romantik.
Förruttnelse, kvävehaltiga ämnens, huvudsaki.
äggviteämnens, nedbrytning genom
mikroorganismer. Motsv. processer i fråga om kolhydrater
kallas jäsning* el. förmultning*. Fettarternas
förändring genom organismer kalläs ofta härskning*,
ehuru denna process ej obetingat är förbunden
med bakterieverkan. F. sker huvudsakligast
genom anaeroba bakterier (BacilVus putrif’icus’) men
kan äga rum även vid närvaro av syrgas. Sålunda
är vår vanligaste förruttnelsebakterie, B. pro’teus
vulga’ris, verksam vid syrgastillträde liksom
Bac-te’rium coli. Utmärkande för de kemiska processer,
som äga rum genom mikroorganismernas
inverkan, är deras reduktiva natur, varigenom f. till
sin natur skiljer sig från förmultningen, som i
övervägande grad är oxidativ. Under det att de vid
förmultningen och jäsningen bildade gaserna som
regel äro luktlösa, utmärka sig de genom f.
bildade kväve- och svavelhaltiga gaserna genom sin
intensiva lukt (ammoniak, merkaptaner,
vätesvav-la), varigenom äggviterika födoämnens
förskäm-ning genom bakterieverksamhet omedelbart ger
sig tillkänna. De kemiska förändringar, som
äggvitan vid f. undergår, äro i första hand en mer el.
mindre regelbunden hydrolys, varigenom bildas
albumoser och peptoner av mycket varierande
sammansättning. Under det att nedbrytningen av
äggvita genom digestionsvätskornas inverkan el.
genom hydrolys med syror stannar vid frigörandet
av de olika aminosyror, som utgöra
äggvitemole-kylens byggnadsstenar, angripa
förruttnelsebakterierna även aminosyrorna och söndersplittra dessa
på olika sätt. De reaktioner, som härvid äga rum,
äro mycket komplicerade och varierande. I stort
sett kunna emellertid följ, tre huvudreaktioner
särskiljas: a) Frigörandet av aminogruppens kväve
i form av ammoniak. I aminosyran ersättes härvid
aminogruppen ant. av hydroxyl (varvid en oxisyra
bildas) el. väte (varvid en kvävefri fettsyra
uppstår). b) Koldioxid avskiljes ur aminosyrans
kar-boxyl (dekarboxylering). Härvid uppstå enkla
aminer, c) Kolkedjan spränges. I sht förkortas
— 19 —
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
