Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förspänd betong, initialspänd betong - Förstadagsbrev - Första fiolen - Första förband - Förstagad - Första internationalen - Första kammaren - Första kammarens moderata parti - Första kammarens nationella parti - Första kammarens protektionistiska parti - Första livgrenadjärregementet - Första maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTADAGSBREV
de frigjorda inre dragkrafterna. En dylik balk
uthärdar utan sprickbildning i underkanten
kraftigare belastning och nedböjning än en balk,
som armeras på vanligt sätt. Viktsbesparingen
genom f. kan uppgå till 50—65 °/o. — Jfr Betong,
sp. 964. A.Lg.
Förstadagsbrev (eng. first day cover), frankerat
brev, avstämplat med särskild stämpel, utvisande
att avstämplingen skett på frimärkets
utgivningsdag.
Första fiolen, da. Förste Violin, komedi av
Gustav Wied och Jens Petersen.
Första förband, med., se Förband.
Fö’rstagad, sjöv., om mast el. stång, som lutar
föröver.
Första internationalen, se International.
Första kammaren, benämning på den av en
folkrepresentations båda kamrar, som ej i samma
utsträckning som medkammaren återspeglar den
för tillfället härskande politiska opinionen i
landet. Den officiella termen F. förekommer
endast i Sverige och Nederländerna. Den vanligaste
benämningen torde vara ”senat”; i England möta
vi benämningen House of Lords, i Danmark
Landstinget, i Schweiz Ständerrat o.s.v. Se
Två-kammarsystem, Riksdag, Sverige, författning, och
överhus. F.Lth.
Första kammarens moderata parti bildades 1905
och är att betrakta som en fortsättning av det
gamla frihandelspartiet. Tullfrågan hade alltmera
trängts i bakgrunden, och i densamma
deklarerades neutralitet. Partiet var närmast en personlig
sammanslutning och kan icke betraktas som
politiskt parti i egentlig mening. Utan partidisciplin
kunde samstämmighet ernås i de flesta frågor. För
förberedande av val o.d. fanns ett förtroenderåd,
vars ordf, var friherre Gustaf Tamm. Som den
i riksdagen mest framträdande av partiets medl.
framstår Hugo Tamm. Bland öviga mera
betydande medl. kunna nämnas Aug. Wijkander, H.
Fahlén, I. Afzelius och C. Swartz. Partiets
numerära styrka var o. 40 och steg till något
därutöver. 1912 uppgick partiet i Första kammarens
nationella parti. Det moderata partiet verkade i
allm. för en medlingspolitik mellan F.k:s
majoritetsparti och A.k. I unionsfrågan valde partiet
förlikningslinjen och i rösträttsfrågan
dubbelpro-portionalismen. A.Ön.
Första kammarens nationella parti, högerns
riksdagsparti i F.k. 1912—35, bildades 15/i 1912 genom
en sammanslutning av Förenade högerpartiet och
Första kammarens moderata parti.
Sammanslagningen av de båda högerpartierna till ett
gemensamt var möjlig, då tullfrågan icke längre
framstod som splittrande programpunkt, och var
förestavad av önskan om och behovet av enhetligt
uppträdande mot övriga partier i kammaren.
Denna konsolidering av högern i F.k. skedde samtidigt
med en liknande företeelse i A.k., då
Lantmanna-och borgarepartiet bildades. Nationella partiets
förste ordf, var biskop G. Billing. Vid dennes
avgång från riksdagen 1913 övertogs ordf.-skapet
av f. justitierådet E. Trygger, som förut formellt
stått utanför partiet. Trygger innehade därefter
till 1933 presidiet med undantag för åren 1923—24,
då han var statsminister; 1923 var Johan Nilsson
i Skottlandshus och 1924 A. Vennersten ordf, i
— 35 —
partiet; 1934 blev J. B. Johansson i Fredrikslund
ordf., G. Bagge v. ordf.; det uppgick 1935 i
Riks-dagshögern. Partiets numerära styrka växlade
mellan 88 (1915) och 36 (1921—22). [A.Ön]B.
Första kammarens protektionistiska parti
bildades 1888 i samband med tullstriden med
upprätthållande av det genomförda tullsystemet som
främsta programpunkt. Partiet gick först under
benämningen hovmarskalkspartiet efter dess
ledare, hovmarskalken P. Reuterswärd. Efter denne
övertogs ledningen av Chr. Lundeberg, som vid
sin utnämning till talman 1909 efterträddes av E.
Trygger. F. fick 1910 sin direkta fortsättning i
Förenade högerpartiet.
Första livgrenadjärregementet ledde sitt
ursprung från Östgöta fotfolk, varav på 1500-talet
funnos de 2 Västanstångs- och
östanstångsfänikor-na. 1619 organiserade Gustav II Adolf ett landsreg.
inom Östergötland och Jönköpings län. Det ena av
de av landsreg. organiserade fältreg. blev 1628
Östgöta reg.; 1685 blev reg. indelt med namnet Östgöta
inf.-reg. 1791 förenades reg. med Östgöta då
avsuttna kav.-reg. till en Livgrenadjärbrigad, vars
ro-tehållsfördelning det utgjorde. 1816 skedde en
uppdelning i Första och Andra livgrenadjärreg., och
fr.o.m. 1928 äro de båda reg. ånyo sammanslagna till
Livgrenadjärreg. F. har under sin tillvaro deltagit
i flertalet svenska krig, och dess fana upptog
segernamnen Lützen 1632, Leipzig 1642, Hälsingborg
1710, Gadebusch 1712, Walkiala 1790. — Sedan
urminnes tider samlades östgötar till krigståg och
övning på Malmen, 5 km v. om Linköping, och här
hade F. sin mötes- och lägerplats till 1922, då reg.
inflyttade i nya kaserner i Linköping. F. erhöll
sina värnpliktiga från v. delen av Östergötlands
län samt Vimmerbytrakten. [E.O.B.lS.Bn.
Första maj. Sedan medeltiden el. ännu längre
tillbaka har f. firats som den första vårdagen
med folkfester av olika slag (se Maj). Med
anknytning till detta gamla bruk beslöts på 2:a
internationalens första kongress i Paris 1889, att
f. fr.o.m. 1890 skulle firas som arbetarrörelsens
internationella mönstringsdag. Närmaste
anledningen till att just denna dag valdes torde också
ha varit, att den amerikanska arbetarrörelsen
sedan några år på f. hade anordnat
demonstrationer och strejker för 8-timmars arbetsdag.
Kravet på förkortad arbetstid blev också under de
närmaste årtiondena det mest framträdande
draget vid f.-demonstrationerna. Sådana ha
regelbundet anordnats i så gott som alla länder med
någon arbetarrörelse av nämnvärd betydelse.
Sedan 8-timmarsdagen på de flesta håll genomförts,
ha de numera övervägande karaktären av en
allmän politisk manifestation för att visa
uppslutning kring arbetarrörelsens idéer och ge de
politiska ledarna tillfälle att offentligt deklarera
sin inställhing till aktuella frågor. Under de
senaste årtiondena ha socialdemokrater och
kommunister i regel anordnat skilda f.-demonstrationer.
— Under tidigare år förekommo ofta
arbetskonflik-ter el. politiska oroligheter i samband med f., och
sådana ha även senare förekommit i de fascistiska
staterna. I Tyskland proklamerades dagen under
Hitler-regimen som en nazistisk festdag. I
Ryssland har den sedan revolutionen 1917 närmast
karaktären av nationaldag. På senare år har f.
— 36 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
