Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSBEREDSKAP
svarsförberedelserna i detta avseende omfatta
närmast åtgärder på det personella och materiella
området.
Vid krigsutbrottet hösten 1939 sattes det
tidigare under året fastställda f.-cirkuläret i kraft,
varigenom hela försvaret och en rad civila
myndigheter kommo att verka under förstärkt f.
Beredskapsgraden var emellertid icke likartad för
de olika försvarsgrenarna. Flottan och
flygvapnet voro sålunda operationsdugliga, även om de
kvantitativt voro otillräckliga. Flygvapnets
utrustning var även kvalitativt mindre god. Vad
armén beträffar blottade de rätt begränsade
inkallelser, som företogos i samband med att
förstärkt f. anbefalldes Va, många allvarliga brister.
Armén var såväl kvantitativt som kvalitativt svag.
— Under beredskapsåren intill V7 1945, då den
förstärkta f. upphörde, förbättrades krigsmaktens
effektivitet avsevärt. För att öka den
personella beredskapen igångsattes i sept. 1939
i korta perioder (i regel 6 veckor) s.k.
efterut-bildning av vissa i krigsorganisationen ingående
enheter. Befäl av skilda kategorier utbildades i
särskilda reservofficers- och
reservunderofficers-skolor. 1940 upphävdes kategoriklyvningen och
bestämmelserna om befrielse från
fredstjänstgö-ring. Alla till ersättningsreserven hörande
värnpliktiga överfördes 1941 till linjetjänst. S.å.
bestämdes längden av 1 :a tjänstgöringen
provisoriskt till 360 dagar, kombinerad med 2
repeti-tionsövningar och 1 efterutbildningsövning. Nya
former för utbildning av värnpliktiga officerare
och underofficerare infördes. Gränsen mellan
beväring och landstorm borttogs. Värnpliktsåldern
höjdes t.o.m. 47 år. 1942 genomfördes den
reform på värnpliktsredovisningens område, vilken
möjliggjorde ett rationellt krigsplacerings- och
inkallelseförfarande. Efterutbildningen, som kom
att omfatta nära 400,000 värnpliktiga, fortgick
under hela beredskapstiden. Omskolning av vissa
kategorier äldre värnpliktiga för tjänstgöring bl.a.
vid luftvärnet pågick samtidigt med
efterutbildningen. 99,5 °/o av alla män i åldern 21—47 år
fingo militär utbildning. Hemvärnet organiserades
1940 som en improvisation men fick snart en
planmässig utveckling. Sjövärnskåren bildades
1941 av Frivilliga motorbåtskåren. 1945 fyllde den
personella beredskapen mycket höga krav. I
n-kallelsernas omfattning (se diagram)
under beredskapsåren sammanhängde intimt med
krigslägets snabba växlingar. Vår och försommar
krävde som regel en avsevärd beredskap, medan
vinterhalvåret med snö, kyla och is längs kusterna
innebar minskade inkallelser. Den materiella
beredskapen genomgick 1939—-45 en enorm
utveckling. Huvudparten av den materiella
upprustningen föll på den svenska industrien att
utföra, men stora mängder krigsmateriel inköptes
även från utlandet, bl.a. från Tyskland, Schweiz
och USA. Beväpningen fullständigades i stort
och förnyades för en armé till numerären mer
än fördubblad. Alla soldater förseddes med
uniformer m.m. och utrustning av den bästa sort,
som stod att uppbringa.
Ammunitionsiftrustning-en, som före kriget räckte för några stridsdagars
behov, mångdubblades. Befästningar byggdes längs
landets gränser till en omfattning, som aldrig
förr. Engångskostnaderna för nyanskaffning m.m.
enbart av arméns tygmateriel (pjäser, vapen o.s.v.)
under perioden Vi 1940—V12 1942 uppgick till 1,310
mkr, d.v.s. krigsmateriel för 1 V4 mkr om dagen.
Flottan tillfördes ett antal fartyg, som inköptes
utomlands. Alla upplagda, användbara fartyg
to-gos i bruk efter rustning. För minsvepning,
eskorttjänst m.m. togos c:a 140 handelsfartyg i
anspråk. Nybyggnaderna omfattade 1 större jagare,
6 s.k. stadsjagare (mindre typ), 4 torpedbåtar, 15
kustubåtar, 3 minubåtar, 1 minfartyg samt
ytterligare ett stort antal torped- och minfartyg,
minsve-pare och eskortfartyg — en nyanskaffning utan
motstycke i vår flottas historia. Kustartilleriet
undergick en betydande utökning och
modernisering. Ett stort antal fasta försvarsanstalter med
lätt, medelsvårt och svårt art. byggdes längs alla
delar av kusten. Tunga, motoriserade batterier
anskaffades. Luftvärnet och minvapnet
förstärktes. Flygvapnet utökades från 7 flottiljer 1939 till
16 1947, varvid antalet jaktflottiljer 6-dubblades.
Flygindustrien utvecklades snabbt och kunde efter
hand i takt med flygvapnets utbyggnad i stort
tillföra detta nya flygplantyper.
De totala utgiftssummorna för försvaret
budgetåren 1936—45, angivna i mkr, framgå av
ne-danst. tab.
En jämförelse mellan de totala
försvarsutgif-terna 1936—37 (c:a 154 mkr) och 1942—43 (c:a
2,065 rnkr) utvisar en ökning med nära 14 ggr. De
sammanlagda försvarsutgifterna uppgingo 1942—
43 till c:a 45 °/o av landets beskattningsbara
inkomster.
2) Betr, civilförsvarets i Sverige
utveckling, organisation och uppgifter m.m. se
Civilförsvar. Civilförsvarets allmänna beredskap bör vid
varje tillfälle ligga på samma nivå som den
militära. Befinner sig riket i krig el. krigsfara, äger
Konungen förordna, att inom riket el. del därav
civilförsvaret skall inta förstärkt beredskap
(ci-vil-f.). Härav finnas 3 beredskapsgrader*. Civil-
Försvarsgren m.m. 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 Summa
[-Försvarsdepartementet-]
{+Försvarsdeparte- mentet+} 0,39 0,41 0,42 0,43 0,45 0,46 0,50 0,52 0,46 4,04
Försvarsstaben .... 0,37 0,32 1,98 4,52 6,09 9,18 10,78 4,80 38,04
Lantförsvaret (armén) 89,60 96,99 108,28 690,50 1,257,19 1,126,75 1,123,19 1,016,70 932,01 6,441,30
Sjöförsvaret (marinen) 45,02 45,73 52,68 207,40 351,07 313,00 395,01 391,78 301,18 2,103,47
Flygvapnet 17,24 25,12 35,93 141,32 252,88 185,21 205,52 251,14 241,25 1,355,61
Gemensamma anslag och diverse 1,66 3>S9 36,65 247,74 144,02 215,21 33 >,24 335,94 350,03 1,666,08
Summa mkr1) 153,97 172,21 234,28 1,289,36 2,010,14 1,847,34 2,064,04 2,006,86 1,830,33 II .608.54
9 Då siffrorna avrundats, ger en summering icke exakt angivna slutsummor.
— 6l —
– 62 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
