Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsberedskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSBEREDSKAP
försvarsstyrelsens uppgifter i avseende å f. äro
främst att förbereda den verksamhet, som
civilförsvaret har att utöva i krig. För civilförsvarets
beredskap vid försvarsväsendets etablissemang och
byggnader samt anläggningar m.m., tillhörande
vissa under Kommunikationsdep. lydande
myndigheter, gälla dock de föreskrifter, som K.m:t
meddelar. I fråga om anläggningar av väsentlig
betydelse för kraftförsörjningen i riket finnas
särskilda bestämmelser i lagen 12/o 1942 om
särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar.
K.m:t har även utfärdat särskilda föreskrifter
för civilförsvaret vid anläggningar och
byggnader tillhörande järnvägarna, Statens
vattenfalls-verk och telegrafverket, s.k. verkskydd. —
An-befalles förstärkt beredskap inom
civilförsvaret, vidtagas olika åtgärder för att förbättra
dettas materiella och personella beredskap. I
materiellt hänseende kan omnämnas
iordningsstäl-lande av expeditioner, centraler,
uppställningsplatser, hjälpplatser, härbärgen, enskilda och allmänna
skyddsrum, utförande av källarmursgenombrott
samt vidtagande av åtgärder för utspisning och
förläggning av personal. I personellt hänseende
inkallas till tjänstgöring den del av civilförsvarets
personal, som enl. upprättade organisationsplaner
m.m. ingår i personalramarna vid olika
bered-skapsgrader. Utbildning och övning av personal
i allm. påbörjas. I statliga förråd förvarade
gasmasker utdelas till civilbefolkningen. Bortförande
av viktiga reservdelslager, läkemedel och råvaror
verkställes, liksom skyddsplacering inom industri
och handel av viktiga förråd. Vid intagande av
högsta beredskapsgrad vidtagas efter
bemyndigande av K.m:t obligatoriska utrymningsåtgärder
betr, befolkningen i medelstora och större orter.
3) Det militära och civila försvaret måste i det
inoderna kriget understödjas av
samhällsverksamheten i övrigt. Denna bör därvid bl.a. tillgodose
de många materiella behov, som uppstå under
krig. Verksamheten härför måste planeras, och
erforderliga förberedelser vidtagas. En
tillfredsställande f. på detta område utgör ett nödvändigt
led i ett lands allmänna f. För att åstadkomma
en dyl. ekonomisk försvarsberedskap
kräves ett centralt organ med uppgift att leda,
övervaka och samordna landets
försvarsförbere-delser på det ekonomiska området.
Vid 1 :a världskrigets utbrott var knappast
någon av de deltagande makterna rustad för ett
längre krig. Redan efter den första krigsvintern
blev därför försörjningsproblemet i dess många
former aktuellt och detta ej blott för de
krigförande utan även för ett flertal av de neutrala
makterna. Krigs- och kristidsorganisationer
till-kommo, men erfarenheten blev överallt den, att
bristen på förutseende gjorde stora
nationalekonomiska förluster och umbäranden oundvikliga.
Efter kriget vidtogos därför åtgärder för
ekonomisk f. i ett flertal länder, bl.a. England,
Frankrike, Italien, Spanien och USA. I Sverige
väcktes frågan f.g. i en kungl. proposition 1915.
Riksdagen tillsatte på grund därav en
”krigsbe-redskapskommission”, som 1918 avlämnade ett
betänkande, vilket utmynnade i förslag om
tillsättande av en permanent rikskommission. Frågan
löstes provisoriskt 1924 genom tillsättande av en
”industriberedskapskommission”, som fungerade
till dess frågan genom 1928 års riksdagsbeslut
definitivt löstes genom inrättande av R i k s k o
m-missionen för ekonomisk
försvarsberedskap, som under K.m:t skulle utgöra det
ledande och övervakande organet för rikets
ekonomiska f. Den skulle verka för och i mån av
tillgängliga medel ombesörja, att erforderliga
planläggningsarbeten o.a. förberedelser blevo
utförda, så att under krig, krigsfara el. andra
utomordentliga förhållanden krigsmaktens behov
av förnödenheter kunde tillgodoses,
folkförsörjningen tryggas och näringslivets fortgång såvitt
möjligt säkerställas, allt med beaktande av att
landets tillgångar på ändamålsenligaste sätt
utnyttjades för att ernå effektivitet och varaktighet
i behovstäckningen. Efter krigsutbrottet 1939
kännetecknades verksamheten av att
Rikskommissio-nens arbetsuppgifter efter hand övertogos av de
centrala krisorganen. Slutl. kom arbetet för den
ringa återstoden av kommissionen att i huvudsak
bestå i utarbetande av översikter betr, under
krisåren vidtagna statsåtgärder på folkhushållningens
område. — Riksdagen beslöt 1937, att inköp och
lagring av vissa importvaror skulle äga rum för
Statens räkning. Härmed sammanhängande
uppgifter anförtroddes Statens reservförrådsnämnd,
som skulle utgöra organ för handläggning av
frågor rörande inköp och lagerhållning för Statens
räkning av importvaror, vilkas befintlighet inom
landet i händelse av avspärrning i varutillförseln
är av vikt för upprätthållande av landets
näringsliv och folkförsörjning, samt för den ekonomiska
f. i övrigt (se Beredskapslagring). Under kriget
har nämnden därjämte i stor utsträckning
erhållit K.m:ts uppdrag att inköpa inom landet
tillverkade varor. Intill V7 1947 hade varor inköpts
till ett sammanlagt inköpsvärde av c:a 1,240 mkr.
Varorna ha sedermera till största delen försålts,
och vid angiven tidpunkt funnos i lager varor
till ett medelanskaffningsvärde av endast c:a 118
mkr. Stat-ens reservförrådsnämnds verksamhet har
sedan 1947 övertagits av Riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap (se nedan). Med
upp-skovsväsendet sammanhörande frågor övertogos
efter krigsutbrottet från Rikskommissionen av
Statens arbetsmarknadskommission. Från Vi 1948
handläggas dessa frågor av
Arbetsmarknadsstyrelsens (se d.o. i Suppl.) försvarsbyrå. För att
bl.a. omhänderha planeringen av
krigsmateriel-industrien inrättades 1943 Krigsmaterielverket*. —
För den fortsatta planläggningen av den
ekonomiska f. föreslog en ekonomisk
försvarsbered-skapsutredning 1946, att inför den förutsedda
avvecklingen av krisorganens verksamhet ett nytt
centralorgan skulle inrättas för den ekonomiska
f. Med anledning härav inrättades den förut
angivna Riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap* som centralorgan för
att leda, övervaka och samordna landets
ekonomiska f. Den skall med uppmärksamhet följa
den allmänna utvecklingen inom och utom landet
på de områden, som äro föremål för dess
verksamhet, och skaffa sig fullständigast möjliga
kännedom om landets näringsliv samt om tillgångar
på bränslen och kraft, råvaror och andra
förnödenheter, arbetskraft och drivmedel. I den
— 63 —
— 64 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
