Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkring, assurans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÄKRING
ringsvärdet är vid sak-f., att, efter inträffat
försäkringsfall, f.-havarens ifrågavarande
förmögenhet skall återförsättas i samma skick
som före f.-fallet, varken sämre el. bättre.
F.-värdet på gods skall alltså i- regel anses
motsvara, vad det omedelbart före f.-fallet skulle ha
kostat att få godset ersatt med nytt gods av
samma slag efter avdrag av vad godset kunde
ha förlorat i värde genom ålder och bruk,
nedsatt användbarhet el. annan omständighet. I
detta sammanhang talas om
underförsäkring* och överförsäkring* samt
dubbelförsäkring*. Vid person-f., t.ex. liv-f.,
kan f.-värdet icke bestämmas på detta sätt utan
blir närmast en omdömesfråga. F.-summan skall
i stället stå ”i skäligt förhållande till den
försäkrades villkor”. Person-f. benämnes därför även
summaförsäkring.
Praktik. I vår tid ges f. i regel formen
av ett försäkringsavtal* mellan tvenne
kontrahenter, f.-givaren, i regel en f ö r s ä
k-r i ng s an s t al t*, och f.-tagaren. Med
försäkringsgivare förstås den, som enl.
f.-avtalet åtagit sig att vid inträffande f.-fall
utbetala ersättning för uppkommen skada el., där
avtalet gäller liv-f. el. annan person-f., det
överenskomna f.-beloppet. Försäkringsfallet
är inträffandet av den händelse, vilken enl.
f.-avtalet skall medföra utbetalande av f.-summan
el. del därav. Mqd försäkringstagare
förstås den, som med f.-givare ingått avtal om f.,
med försäkringshavare den, vars intresse
är försäkrat mot inträffande skada. Rätten till
utfallande f.-belopp tillkommer i första hand
f.-tagaren själv, men även annan kan äga rätt till
detsamma; skade-f. tas sålunda ofta till förmån
för tredje man. I avtal om liv-, olycksfalls- el.
sjuk-f. kan bestämmas, att f.-beloppet skall
tillfalla annan än f.-tagaren el. hans
rättsinnehavare, i f.-avtalslagen kallad förmånstagare*.
Rätt enl. f.-avtalet kan även, t.ex. genom
försäljning, övergå till särskild
försäkrings-ägare, vilken varken är f.-tagare, f.-havare el.
förmånstagare. I f.-avtalet anges de båda
kontrahenternas såväl rättigheter som skyldigheter.
Flertalet av dessa äro inom viss f.-gren i regel
mer el. mindre standardiserade och i denna del
sammanförda till i f.-brevet i regel tryckta
”allmänna f.-villkor”. Ofta förekomma inom en
viss f.-gren vid vissa f.-former även mer el.
mindre standardiserade ”särskilda f.-villkor”.
F.-tagaren förbinder sig att till f.-givaren betala en
mot f.-summan svarande avgift,
försäkringspremie (se Premie), ant. en gång för
alla el. under vissa år (”avkortad
premiebetalning”) el. under hela f.-tiden. Vid
engångspre-miebetalning och avkortad premiebetalning
ävensom eljest, då premie erlagts för mera än risken
under året (så i regel vid liv-f.), har f.-givaren
att för f. i sitt bokslut reservera större el. mindre
del av den inbetalda premien; den sålunda
bildade fonden kallas premiereser v*.
F.-anstalten är i regel organiserad på ett
huvudkontor och en s.k. fältorganisation. Vid
huvudkontoret handhas den centrala förvaltningen
och finnas anställda sådana experter,
matematiska, medicinska, ingenjörs-tekniska och juridiska,
som verksamhetens art kräver. Fältorganisationen
omfattar i regel distrikt under
distriktsche-f e r el. inspektörsområden under försäkring
s-inspektörer, under vilka i sin tur stå a g
en-t u r e r, omfattande en el. flera ackvisitörer
och inkasserar e. Genom agenturerna
avslutas f.
Alltefter sitt föremål kan f. vara ant.
personförsäkring el. sakförsäkring (även
kallad skade- el. egendomsförsäkring).
De viktigaste personförsäkringsbranscherna äro
liv-, invaliditets-, moderskaps-, olycksfalls-
(däribland barnolycksfalls-, luftfärds-,
reseolycksfalls-och trafikolycksfalls-f.) och sjuk-f.; inom de
olika personförsäkringsbranscherna finnas talrika
underavd. och f.-former, särsk. inom liv-f.:
ståndsperson-f. och folk-f. (även kallade stor
f. och liten f.), kapital-f. och ränte-f.,
döds-falls-f. och livsfalls-f., ettlivs-f. och tvålivs-f.,
barn-f., karens-f., begravnings- (stärbhus-),
donations-, grupp-, inkomst-, konfirmations-, korttids-,
ledare-, livränte-, pensions-, premiebefrielse-,
spar-kalender-, sparkasse-, sparurs-, studie-, utstyrsel-,
ålderdoms-, övergångs- och överlevelse-f. m.fl.
De viktigaste sak- el.
skadeförsäkringsbranscher-na äro brand-f. (däribland allframtids-, avbrotts-,
lösöre- och skogsbrand-f.) och sjö-f. övriga
sakförsäkringsgrenar pläga sammanföras under
den gemensamma, numera delvis missvisande
beteckningen småbranscherna (diversebranscherna),
till vilka hänföras: ansvarighets- (ansvars-),
auto-mobil-, cykel-, effekt-, frostskade-; garanti-, glas-,
gods-, hagelskade-, husdjurs-, hyres- (uthyrnings-),
inbrotts-, kamera-, kraftavbrotts-, kreaturs-,
kredit-, landtransport-, luftfarts-, lustfartygs- (yacht-),
maskin-, mjölk-, motorcykel-, pälsdjurs-, regn-,
resgods-, rån-, skadestånds-, skid-, smycke-,
spe-ditions-, stormskade-, stöld-, trafik-, traktor-,
transport-, vattenledningsskade- och värdepost-f.
m.fl. Under senare år ha allt oftare flera dyl.
f.-branscher sammanförts till en kombinerad f.,
t.ex. hem-f. (omfattande ansvarighets-, brand-,
inbrotts- och vattenledningsskade-f.),
fastighets-ägare-f. och företagare-f. — Alltefter det sätt, varpå
f.-verksamheten bedrives, förekomma
beteckningarna privatförsäkring och
socialförsäkring, frivillig f. och obligatorisk f.,
individuell f. och kollektivförsäkring
(gruppförsäkring), direkt f. och indirekt f.
(å t e r f ö r s ä k r i n g) (se dessa ord).
Betr, för f. gällande lagstiftning se
För-säkringslagstiftning.
Den privata f.-verksamheten har i Sverige en
mycket stor omfattning, dock vida mindre än i
det land, USA, där f.-idén bäst slagit igenom.
Sammanlagt bedrevs 1946 i Sverige
f.-verksam-het av 108 f.-anstalter, de inemot 400 smärre
läns-, härads- och sockenbolagen för brand-f.
ävensom alla s.k. begravningskassor och liknande
understödsföreningar oräknade. Dessa 108
f.-an-stalters inkomster under 1946 belöpte sig till
sammanlagt 1,324 mkr och deras sammanlagda
tillgångar vid årets slut till 6,081 mkr. Social-f.
hade under s.å. c:a 250 mkr i inkomster (exkl.
Statens bidrag) samt sammanlagda tillgångar vid
samma års slut av c:a 1,200 mkr. Antalet
anställda vid f.-anstalternas centrala förvaltningar
- 85 -
— 86 — .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
