Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabriel, Jacques-Ange - Gabrieli, 1. Andrea - Gabrieli, 2. Giovanni - Gabrielsen, Holger - Gabrielsen, Erik - Gabrielson och Gabrielsson - Gabrielsson, Karl Johan - Gabrielson, Hjalmar - Gabrielson, Arvid - Gabrielsson, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GABRIELI
J.-A. Gabriel: Lilla Trianon i Versailles, 1762—69.
palatsen samt École militaire. I Versailles och
Fontainebleau utförde G. flera till- och
ombyggnader vid slotten samt Lilla Trianon i Versailles’
park. I stil representerar G. den begynnande
klassicismen.
Gabrie’li. i) Andrea G., italiensk tonsättare
(o. 1510—86), organist vid Markuskyrkan i
Venedig 1566. G:s märkliga arbeten (cantioner,
mässor, madrigaler, psalmer) ha bidragit till den
moderna instrumental- och vokalstilens
genombrott i slutet av 1500-talet (jfr Venetianska
skolan). Hans orgelstycken utgöra ett viktigt
stadium i körstilens instrumentalisering och beteckna
därmed en betydelsefull fas i ricercarens och
toc-catans äldsta historia.
2) G i o v a n n i G., den föreg:s brorson och
elev, tonsättare (1557—1612), organist vid
Markuskyrkan i Venedig 1586 och stilbildande lärare för
många av tidens tonsättare (bl.a. Heinrich Schütz).
G. skrev ”Cantiones”, ”Symphoniae sacrae”,
madrigaler m.m. och var starkt intresserad av
kompositioner för dubbelkör el. för kammarmusikalisk
besättning. Liksom farbroderns spela också G:s
instrumentalverk en utomordentlig roll i de
musikaliska formernas, särsk. fugans och sonatans
förhistoria, och för de flesta tyska komponister
under 1600-talet (t.ex. Michael Praetorius i
Wol-fenbüttel) har G. haft en fullst. avgörande
betydelse. — Litt.: G. v. Winterfeld, ”Johannes G. und
sein Zeitalter” (1834); J. v. Wasielewski,
”Ge-schichte der Instrumentalmusik” (1878). [E.A.JC.A.M.
Gabrielsen, Holger, dansk skådespelare och
regissör (f. 1896), debuterade 1916 på Det Kgl.
Teater som Sören Torp i Hostrups ”Grannarna”
och är sedan 1917 knuten till denna scen, från
1931 även som regissör. G. är en mycket
skicklig karaktärsskådespelare med humor och stor
variationsförmåga. Hans register sträcker sig från
gubboriginal (Polonius i ”Hamlet”, gamle Levin
1 ”Innanför murarna”) över holbergska
betjäntfigurer till rena clownakrobatiken (Truffaldino i
”En tjänare och två herrar”). Att han äger sinne
för det satiriskt-parodiska, har han visat bl.a. som
Den allmänna meningen i ”Orfeus i underjorden”
och som Vogelfeder i Soyas pjäs. Bland G:s
iscensättningar må utom Holbergs-pjäser nämnas
”Lysistrate” och Rossinis opera ”Barberaren i
Sevilla” (1935). Även som uppläsare har G. gjort sig
högt skattad över hela Danmark. [H.GeJA.L.
Gabrielsen, Erik Knud, dansk botanist (f.
1905), fil. dr i Köpenhamn 1940, assistent vid
veterinär- och lantbrukshögsk:s växtfysiologiska
laboratorium i Köpenhamn 1929. G. har särsk.
undersökt växternas kolsyreassimilation och
bl.a-utg. ӆber den Kohlenstoffhaushalt der
terrestri-schen Halophyten” (i ”Det Kgl. Danske
Videnska-bernes Selskab. Biologiske Meddelelser”, 11, 1935;
tills, med P. Larsen) och ”Einfluss der Lichtfaktoren
auf die Kohlensäureassimilation der Laubblätter”
(gradualavh., 1940). A.Hr.
Gabrielson och Gabrielsson. Dessa uppslagsord
ha sammanförts till e n artikelserie.
Gabrielsson, Karl Johan, publicist och skald
(1861—1901). G., som vuxit upp i ett arbetarhem,
började som rallare och grovarbetare. Han anslöt
sig 1889 till arbetarpartiet, var 1891—94 ordf, i
Stockholms allmänna grovarbetarfören., blev vid
Landsorganisationens bildande 1898 förste sekr.,
var 1894—1901 led. av den socialdemokratiska
partistyrelsen. G. gjorde som agitator och
organisatör en viktig insats. 1892 blev G.
medarbetare i ”Social-demokraten” och 1894 red. för den
socialdemokratiska veckotidn. ”Folkbladet”, som
han utgav till sin död. G. framträdde också som
skald. Under signaturen ”Karolus” publicerade
han tillfällighetsdikter och kampsånger, som
for-•mellt buro spår av att han var självlärd men
som voro fyllda av en varm medkänsla för de
i samhället tillbakasatta och en fast socialistisk
framtidstro. ”Dikter”, ett urval, utkom 1903. —
Litt.: T. Nerman, ”K. J. G.” (1942). A.
Gabrielson, Samuel Hjalmar Napoleon,
affärsman och konstsamlare (f. Vs 1876),
postexpe-ditör i Göteborg 1909—21, därefter
fastighetsmäklare och medverkande vid utbyggandet av örgryte
och Ängkärrs villasamhällen. G:s sedan o. 1910
sammanbragta saml. av modernt svenskt måleri
är en av Sveriges förnämsta; hans saml. innehåller
även en rikhaltig kollektion dansk (Willumsen),
norsk och fransk modern konst. Saml., som i sin
helhet var utställd i Konstakad. i Stockholm 1928
(katalog i ”Sveriges allmänna konstfören:s
utställningar av privata saml.”, 3, 1928), är närmare
beskriven i en till G:s 60-årsdag utg. festskrift,
”Hj. G.” (1936). C.
Gabrielson, Arvid, språkforskare (f. 18/9 1879),
fil. dr i Uppsala 1909, doc. i engelska språket
där 1909—21, lektor vid Högre lärarinneseminariet
1921, prof, i engelska språket vid Stockholms
högsk. 1932—46. Bland G:s arbeten märkas ”Rime
as a criterion of the pronunciation of Spenser,
Pope, Byron, and Swinburne” (1909), ”The
influ-ence of w- in old English” (1912), ”Svenska
läroböcker i engelska under 1700-talet” (1916) och en
omarbetning av D. Elfstrands ”Engelsk
grammatik” (1945). [N.C.]L.
Gabrielsson, Samuel, präst (f. 29/io 1881), fil.
kand, i Uppsala 1902, teol. kand. 1905, kaplan i
Älvdalen 1914, kyrkoherde i Söderbärke 1924, i
Rättvik 1932, kontraktsprost 1940. G. har
framträtt som andlig skald och är representerad i
1937 års psalmbok. Bland hans skrifter märkas
”Sånger till cittra och psalmodikon” (1929) och
”Svenska psalmbokens förnyelse” (1937,
präst-mötesavh.).
- 139 —
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
