Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gabrielsson, Assar - Gabriel y Galán, José - Gabun - Gabunträ el. gabunrödträ - Gad - Gad, Gottlieb Ernst Clausen - Gadadhar Chatterji - Gadag - Gadames, Ghadames, Rhadames - Gadara - Gadd - Gadd, 1. Hemming - Gadd, 2. Sture - Gadd, Hugo - Gadd, Cyril - Gaddi, 1. Gaddo - Gaddi, 2. Taddeo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GADDI
Gabrielsson, Assar Thorvald Natanael,
industrimän (f. 13/s 1891). Efter ekonomisk examen
vid Handelshögsk. 1911 tjänstgjorde G. som
kanslist i A.k. 1912—16 och blev 1916 anställd
vid Svenska kullagerfabriks ab. där han 1923—26
var försäljningsdirektör. Sedan sistn. år är G.
chef för ab. Volvo,
till vilket han var
initiativtagare. I
Svenska tändsticks-ab. var
G. administratör 1932.
G. är led. av styr, för
ab. Volvo, Svenska
tändsticks-ab.,
Skandinaviska banken,
Svenska flygmotor-ab.,
Köpings mekaniska
verkstads ab. m.fl.
företag. Han är led. av
Järnvägsrådet sedan
1947; led. av styr, för
Handelshögsk. i
Gö
teborg sedan 1944. Han tilldelades 1929 av
Ingen-jörsvetenskapsakad. de Lavalmedaljen. A.Lg.
Gabrie’l y Galån [i gala’n], José Maria,
spansk skald (1870—1905), ägnade sig, efter en kort
lärarverksamhet, åt lantbruket, vars idyll
förhärligas i bl.a. ”Castellanas” (1902—05). Den kristna
tron är ledmotivet i ”Religiösas”, den sociala
revolutionen i ”El himno al trabajo”.
Gabu’n, se Gabon.
Gabu’nträ el. gabunrödträ kallas den som
gagnträ använda, elastiska, termithårda, röda
veden av afrikanska PterocaPpus-arter, särsk. P.
eri-na’ceus.
Gad (hebr., ”lycka”). 1) En av Israels stammar,
ö. om Jordan mellan Manasse och Ruben. G. var
berömd för tapperhet (1 Mos. 49:19: 1 Krön. 12:8);
till G. hörde bl.a. domaren Jefta. Som stamfader
uppges en Jakobs son G. med tjänstekvinnan
Sil-pa, vilket måhända tyder på G:s uppblandning
med främmande element. G:s område var
fruktbart. — 2) Syrisk gud (omnämnd även i Jes. 65:11),
lyckogud, med vilken stammen G. torde
sammanhänga; möjl. har G. varit stammens specielle
skyddsgud. — 3) Profet på Davids tid och dennes
rådgivare (1 Sam. 22:5, 2 Sam. 24:11 m.fl. ställen),
enl. 1 Krön. 29:29 förf, till en historia över
Davids tid. G.Bsm.
Gad, Gottlieb Ernst Clausen, dansk
bokförläggare (1830—1906), öppnade 1855
bokhandel med förlag i Köpenhamn, G. E. G a d s
Boghandel og Forlag, varifrån utgavs ett stort
antal betydande verk. Varm skandinav ivrade G.
för utbredning av svensk och norsk litteratur i
Danmark. — Litt.: C. A. Clemmensen, ”G. E. C. G.
1830—1930” (1930).
Gadadhar Chatterji, indisk mystiker, se
Rama-krishna.
Gada’g, stad i s.v. Främre Indien, 180 km ö.
om Goa på Malabarkusten; 56,283 inv. (1941).
Bomullsindustri och -handel. Tempel från
900-talet.
Gada’mes, Ghadames, Rhadames, oas
och stad i västligaste Tripolitanien, på 300 n.br.,
350 m ö.h.; c:a 7,000 inv., mest berber. Oasen,
som omgives av en delvis raserad mur till skydd
mot flygsanden, är framför allt karavanknutpunkt
och handelsplats. Här finnas över 20,000
dadelpalmer men obetydlig spannmålsodling.
Ga’dara, hellenistisk stad i östjordanlandet, s.
om Jarmuk. G. hörde till Dekapolis, och dess
område synes ha nått ända fram till Gennesaret. I
Matt. 8:28 omtalas ”gadarenernas land”, där dock
den äldre traditionen i Mark. 5:1 har
”gerasener-nas land” (jfr Gerasa); Josefos omtalar ett annat
G., Peréens huvudstad (jfr as-Salt).
Gadd, zool. 1) Numera föga använd benämning
på ormarnas tunga. — 2) Den apparat, med vilken
gaddsteklarna* sticka.
Gadd. 1) Hemming G., militär (1837—1915),
underlöjtnant vid Norra skånska inf.-reg. 1858,
major vid Generalstaben 1880, tf. inspektör för
trängen 1887, överste och chef för Andra
liv-grenadjärreg. 1888, sekundchef för Svea livgarde
1892, generalmajor s.å., chef för 4:e
arméfördelningen 1896—1905, generallöjtnant 1902, general
1905; avsked 1913. G. var 1883—86 chef för
Krigshögsk. och gjorde under sin tjänstetid ett
flertal utländska studieresor. Han togs mycket i
anspråk för kommittéarbete. E.Bz.
2) Sture Hemming G., den föreg:s son,
militär (f. Vs 1880), officer vid Svea art.-reg. 1900,
löjtnant vid Generalstaben 1912, major där 1920
och vid Göta art.-reg. 1924, överstelöjtnant 1926
och vid Svea art.-reg. 1928, överste 1929, chef
för Vendes art.-reg. 1932 och för Svea art.-reg.
1935, brigadchefs tjänsteställning 1936,
generalmajor och inspektör för art. 1937, avsked 1941.
G. var chef för Generalstabens utrikesavd. 1920
—24, militärattaché i Paris 1924—28 och chef
för Krigshögsk. 1929—32. Han representerade
Sverige i Nat. förb:s ständiga rådgivande
militärkommission 1925—26 samt biträdde Sveriges
representant i Nat. förb:s
rustningsminsknings-konferens 1926—28. Bj.
Gadd, Hugo Adolf Magnus Christoffer,
militär (f. 13/s 1885), officer vid Göta art.-reg. 1906,
kapten vid Generalstaben 1920, major där 1928
och överstelöjtnant 1932, överste och chef för
Vendes art.-reg. 1935, stf. arméfördelningschef
1941, generalmajor samt chef för
Generalstabskåren och Arméstaben 1943, avsked 1946. G. var
1928—32 chef för Generalstabens
organisations-avd. och 1932—35 souschef i Lantförsvarets
kom-mandoexp. G. har medarbetat i den militära
fackpressen, främst i taktiska frågor. S.E.B.
Gadd [gädd], Cyril John, engelsk assyriolog
(f. 1893), kustos vid British Museums
assyrisk-egyptiska avd. sedan 1919, lektor i assyriologi
vid King’s College, London, 1923. G. har bl.a.
utg. bd 36 och 38—41 (1921—31) av British
Museums kilskrifttexter, det för den nyassyriska
kronologien grundläggande arbetet ”The fall of
Nineveh” (1923), en lärobok i sumeriska (1924),
”The stones of Assyria” (1936), om
återupptäckten av reliefer och skulpturer från bl.a. Nimrud
och Ninive, och ”Ideas of divine rule in the ancient
East” (1948). H.Wsn.
Gaddi. 1) G a d d o di Zanobi G., florentinsk
målare (d. o. 1330), utförde trol. i Rom
mosaikarbeten för Clemens V.
2) Taddeo di Gaddo G., den föreg:s son,
må
— 141 —
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
