Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gahn, 4. Wolter - Gahn, 5. Märtha - Gahn, 6. Greta - Gahnit, zinkspinell - Gahns, Henrik, ab. - Gahns bröstpiller - Gaia, Ge, Gea - Gaidoz, Henri - Gail - Gailit, August - Gaillard, Ferdinand - Gaillarde - Gaillardia - Gaillimh - Gaillon - Gaimardia - Gainas - Gainesville - Gainsborough - Gainsborough, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAINSBOROUGH
holms stads stadsplanekontor, konsulent vid
Stockholmsutställningen 1930, led. av skönhetsrådet i
Stockholm från 1929 och dess ordf. 1939—42, tf.
prof, vid Konsthögsk. 1935—38.
5) M ä r t h a Fredrique G., sonsons sondotter
till G.2), textilkonstnärinna (f. so/9 1891), har
genomgått Högre konstindustriella skolan i
Stockholm och bedrivit studier i utlandet. Efter
anställningar vid Svensk hemslöjd (1917—33) och
Handarbetets vänner är G. sedan 1935
föreståndarinna för ab. Librarias ateljé för kyrklig
textilkonst, Stockholm. G. har som konstnär varit
verksam såväl inom den kyrkliga textilkonsten
som inom den industriella textilproduktionen.
6) Fanny Greta Maria G., syster till G.4),
textilkonstnärinna (f. V12 1894), har genomgått
Tekniska skolan och Högre konstindustriella
skolan i Stockholm 1916—20, studerat konsthantverk,
särsk. textilier, i Italien, var anställd som bitr,
lärarinna vid Högre konstindustriella skolan 1926
—31 samt är sedan sistn. år chef för Föreningen
Handarbetets vänner.
Gahni’t, zinkspinell, miner., zinkaluminat,
Zn(AlO2)2, med växlande järnhalt, kristalliserar
reguljärt, vanl. i oktaedrar med mörkgrön färg och
fettglans. G. är känd från Falun o.a. platser i
Dalarne.
Gahns, Henrik, ab., Uppsala, kemisk-teknisk
fabrik, grundad 1867, aktiekapital 1 mkr, antal arb.
160 (1948), årligt tillverkningsvärde 11,4 mkr. G.
tillverkar tvål, parfymer, kosmetiska medel m.m.
Gahns bröstpiller, äldre benämning på
ammo-niakgummipiller med opium, pil’ulae ammoni’aci
opia’tae.
Gaia [-åi’-] (grek., jord), Ge, G e a, grek, myt.,
”den allt frambringande och närande urmodern
jorden”, en kosmologisk och mytologisk gudom,
enl. Hesiodos född efter Chaos, alstrade ur sig
själv Uranos (grek., himlen), bergen och Pontos
(grek., havet), födde sedan med Uranos bl.a.
ti-tanerna och kykloperna. G. uppfattades även som
allt levandes moder och fruktbarhetens givarinna
(jfr Ktoniska gudar). Egentlig kult hade hon
endast på få ställen. I konsten framställes G.
ofta som en ur jorden uppstigande kvinnlig
gestalt med endast överkroppen synlig. —
Romarnas motsvarighet till G. var T e 11 u s, gärna
framställd som en tronande gudinna med barn i
famnen och djur vid fotterna. — Litt.: A.
Diete-rich, ”Mutter Erde” (3 Aufl. 1925). K.H.
Gaidoz [gädå’s], Henri, fransk keltolog och
folklorist (1842—1932). Genom sin 1870 startade
tidskr. ”Revue celtique” var G. en av de ledande
inom keltologien och har inlagt stor förtjänst om
folkminnesforskningen genom tidskr. ”Mélusine”,
som han jämte E. Rolland utgav 1877—1912. Han
författade en mängd skrifter om keltiskt språk,
keltisk religion och litteratur.
Gail [gåil], högerbiflod till Drava, i Kärnten i
Österrike, upprinner i Karniska alperna, flyter åt
ö. och mynnar vid Villach; 125 km lång. Mellan
G:s dalgång, G a i 1 t a 1, och Drava ligga G a i
1-t al alp ern a, som i Sandspitze nå 2,863 æ ö.h.
Gailit [gåi’-], August, estnisk författare (f.
1890). G. som hade lettisk fader och estnisk
moder, verkade som journalist i Estland och Lettland,
vistades 1922—24 utomlands och levde därpå som
fri skriftställare. 1932—-34 var han teaterchef i
Dorpat, bosatte sig sedan i Reval och flydde 1944
till Sverige. Han vann internationell framgång
med skälmromanen ”Toomas Nippernaadi” (1928).
I Sverige har han utg. ”Leegitsev süda” (”Det
lågande hjärtat”, 1945) jämte nya uppl. av äldre
arbeten. P.W.
Gaillard [gaja’r], Claude Ferdinand, fransk
målare och kopparstickare (1834—87), erhöll
Rompriset 1855 och var sedan mest bosatt i Italien.
G:s målningar (bl.a. två porträtt av Leo XIII)
närma sig pastischen, men som grafiker räknas G.
bland samtidens förnämsta.
Gaillarde [gajard’], dans, se Galliard.
Gaillardia [gajar’dia], växtsläkte, se
Kokardblom-ma.
Gaillimh [galFiv], irländska namnet på Galway.
Gaillon [gajåt)’], stad i dep. Eure i Normandie,
nära v. Seinestranden; c:a 1,800 inv. G. var en
gång berömt för sitt slott, ett av renässansens
första verk n. om Alperna; det uppfördes av
kardinal d’Amboise o. 1500 (se Frankrike, sp. 400).
GaimaFdia, växtsläkte, se Centrolepis.
Gainas [gåi’-], västgotisk krigare (d. 400),
mördade 395 det östromerska rikets ledande statsman
Rufinus och utnämndes till magis’ter eq’uitum. 399
anförtroddes honom uppgiften att rensa Mindre
Asien från rövare; medan han var sysselsatt
härmed, försiggick i Konstantinopel en statskupp, som
förde det antigermanskt sinnade partiet till
makten. G. vände sig mot Konstantinopel, de styrande
ersattes, och G. blev rikets reelle ledare. År 400
utbröt, sedan G. lämnat Konstantinopel, en
anti-germansk revolution (jfr Arcadius). G. lät härja
provinserna men blev s.å. dödad. — Litt.: S. Bolin,
”Romare och germaner” (1927). B.
Gainesville [géi’nzvil], stad i n. Florida, USA,
100 km s.v. om Jacksonville; 13,757 inv.
(I94°)-Säte för Floridas statsuniv., grundat 1905.
Gainsborough [géFnzbara], stad i Lincolnshire i
England, vid ö. sidan av Trent; 16,840 inv. (1938).
Skeppsvarv, gjuteri och mekanisk verkstad.
Gainsborough [géVnzbara], Thomas, engelsk
målare (1727—88), begav sig 1742 till London för
konststudier men slog sig efter några år ner i
Ips-wich som utövande konstnär. 1760 bosatte han sig
i Bath. Här utvecklade sig hans begåvning till sin
fulla mognad, och hans rykte som den förnäma
världens porträttmålare växte hastigt. Han vann
även hovets bevågenhet, målade flerfaldiga gånger
den kungl. familjen och blev en av de första medl.
av den 1768 bildade
konstakad. Då G. 1774
bosatte sig i London,
hade han i flera år
skickat sina arbeten
till akad:s
utställningar. I motsats till sin
samtida Reynolds var
G. mera en poet- än
tänkarnatur. Man
kan i hans verk spåra
inflytande av van
Dycks och Murillos
konst men även av
de gamla holländarna
SU ii.
6 — Red. avsl. 23/s 49.
— l6l —
— IÖ2 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
