Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gajda, Radola (Rudolf Geidel) - Gajdukov, Nikolaj Michajlovitj - Gajdävert - Gajus (namn) - Gajus (Bibeln) - Gajus Julius Caesar - Gajus Octavius - gal - Gal. - Gál, Hans - Gala - Galactagoga - Galactodendron - Galaginae, Galago - Galahad - Galaklin - Galaktan - Galaktisk - Galaktocele, mjölkcysta - Galaktorré - Galaktos - Galalit - Galamgummi - Galangarot, galgantrot, galgorot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALANGAROT
konflikt med Masaryk och Benes, anklagades 1926
för att ha sålt militära hemligheter till Ryssland
och blev, ehuru bevis icke förelågo, s.å. avskedad
och degraderad. Följ, år framträdde han som
ledare för fascistpartiet Narodni obce fasisticka.
Sedan han länge förgäves hade försökt att bli
rehabiliterad, annullerade president Hächa i mars
1939 den förra regimens åtgärder mot honom.
Under den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien
levde G. tillbakadraget; efter befrielsen 1945
dömdes han som f.d. fascist till flera års
fängelsestraff. S.Br.
Gajdukov [gajdokå’f], Nikolaj M i c h a j 1
o-v i t j, rysk botanist (1874—1929), doc. vid univ.
i Kiev 1904, vetenskaplig medarbetare hos Carl
Zeiss, Jena, 1905, doc. vid univ. i Moskva 1910,
innehavare av personlig professur vid
polytek-niska läroanstalten i Ivanovo-Vossnesensk 1919,
prof, vid univ. i Minsk 1924. G. utförde
grundläggande arbeten över den komplementära
kro-matiska adaptationen med särsk. blågröna alger
som försöksobjekt, studerade algernas ekologi
och fylogeni samt verkade för ultramikroskopets
användning. Utom ett flertal ryskspråkiga
arbeten utgav G. bl.a. ”Dunkelfeldbeleuchtung und
Ultramikroskopie in der Biologie und in der
Medizin” (1910) och ”Über Ablauftheorie” (i
”Beiträge zur Biologie der Pflanzen”, 15, 1927). —
Litt.: R. Kolkwitz, ”N. G.” (i ”Berichte der
Deutschen botanischen Gesellschaft”, 48, 1930). A.Hr.
Gajdävert, sjöv., se Viskert.
Gajus, romerskt förnamn (j>raeno’men), förk. C.
Gaj’us, i NT 1) namn på en makedonier,
Paulus’ följeslagare, indragen i upploppet i Efesos,
Apg. 19:29; 2) G. från D e r b e, Paulus’
följeslagare på återresan från Grekland till Palestina,
Apg. 20: 4; 3) en korintier, omnämnd i 1 Kor. 1: 14
och Rom. 16: 23, på det senare stället som Paulus’
värd i Korint, i vars hus de kristna samlades;
4) adressaten i 3 Joh.
Gajus Ju’lius Caesar [ke’- el. se’-]. 1) Se Caesar.
— 2) Se Augustus (romersk kejsare).
Gajus Octa’vius, se Augustus (romersk kejsare).
gal, fys., enhet för acceleration, 1 gal = cm/sek2,
uppkallad efter den italienske fysikern G. Galilei.
Ofta användes den mindre enheten 1 m i 11 i g a 1
(mgal) = 0,001 gal.
Gal., förk. för Paulus’ brev till galaterna.
Gäl, Hans, österrikisk tonsättare och
musikhistoriker (f. 1890), uppmärksammades redan 1915,
då han erhöll statsbelöning för en komposition,
fick 1926 staden Wiens musikpris för sin första
symfoni och 1928 pris för en sinfonietta. G. var
1918—29 lektor i kontrapunkt, harmoni- och
formlära vid univ. i Wien, dir. för konservatoriet
i Mainz 1929—33 och ledare för Wiener
Konzertor-chester och Wiener Madrigal-Vereinigung 1933—
38; sistn. år lämnade han Österrike och bosatte
sig i Glasgow. G. har skrivit operor, mestadels av
komisk karaktär, orkester- och körverk, sånger,
kammarmusik m.m. Bland G:s musikteoretiska
arbeten märkas ”Die Stileigentümlichkeiten des
jungen Beethoven” (i ”Denkmäler der Tonkunst in
Österreich. Studien zur Musikwissenschaft”, 4, 1916)
och ”Anleitung zum Partiturlesen” (1923). B.Hgn.
Gala (av ffra. gale, nöje, ståt), högtidsdräkt, i
sht officiell sådan; fest; i sms. fest- o.d.
Galactago’ga, med., se Mjölkdrivande medel.
Galactoden’dron, växtsläkte, se Brosimum.
Galagi’nae, Gala’go, zool., se öronmakier.
Ga’lahad, i Artursagan son till Lancelot och
fin-nare av Graal. G. omtalas först i senare
graal-dikter.
Galakli’n, ett vaxartat ämne ur saften av
mjölkträdet (se Brosimum).
Galakta’n, kem., se Galaktos.
Galak’tisk (av grek, gal’a, mjölk), som har
avseende på Vintergatan (grek, galaxi’as, mjölkvägen).
Jfr Extragalaktisk. — Galaktisk ekvator,
den storcirkel, som går så nära som möjligt genom
Vintergatans tätaste delar. — Galaktisk
longi-t u d och galaktisk latitud, se Astronomiska
koordinater.
Galaktoce’le (till grek. gal’a, mjölk, och koilos,
hålrum), mjölkcysta, med., vanl. en
re-tentionscysta, innehållande mjölk, uppträder, ehuru
sällsynt, i mjölkavsöndrande bröstkörtel.
Omvandlas mjölken i smör- el. ostliknande massa,
uppkommer smörcysta, resp, ostcysta.
Galaktorré, med., se Diflytning.
Galaktos ]-å’s] (av grek. gal’a, mjölk), en enkel
sockerart med 6 kolatomer (hexos; se Kolhydrat).
G., som i naturen ej förekommer i fri form, ingår
som ena komponenten i dubbelsockret laktos
(mjölksocker) samt som polysackarid (galaktan)
1 hemicellulosa, i många slag av växtgummi, i
agar-agar, alger, lavar och mossor. G. utgör
kolhydratkomponenten i cerebrosiderna, verkar
reducerande på metalloxider, är högervridande samt
jäser endast långsamt med vanlig jäst.
Galali’t (till grek. gal’a, mjölk, och lith’os,
sten), ett hornliknande kasein-plastmaterial, vilket
användes som ersättning för horn, ben,
sköld-padd, elfenben m.m. vid tillverkning av
knappar, kammar, handtag, pennskaft o.d. Ur
skummjölk framställd, torr och fettfri kasein males,
blandas med pulverformiga fyllnadsämnen och
ut-röres med något vatten, ev. färgat med
anilinfärg-ämnen. Massan pressas vid 700 å 900 genom ett el.
flera munstycken och utsättes därpå ytterligare
för högt tryck. Materialet härdas genom att under
en tid, varierande mellan ett dygn och flera mån.,
hållas nedsänkt i en 5 °/o formalinlösning. Den
efterfölj. torkningen måste ske försiktigt, så att
inga sprickor uppstå i materialet. G. kan lätt
svarvas och poleras men är icke fuktbeständigt. Något
egentligt lösningsmedel för g. finnes ej. Spec.v.
1,31. Andra material av analog sammansättning
äro s y r o 1 i t och t h o m a s i t. G. har fått stark
konkurrens från andra plastmaterial men användes
fortfarande mycket vid knapptillverkning. G.
tillverkas ej i Sverige men importeras för
bearbetning. J.Tbg.
GaKamgummi, se Senegalgummi.
Galan’garot, galgantrot, galgorot,
rhi-z’oma galan’gae, rotstocken av Alpi’nia officina’rum,
inhemsk på den kinesiska ön Hainan samt odlad
såväl där som på den mitt emot liggande halvön
Lei-chou. Drogen utgöres av cylindriska, raka el.
knäböjda, rödbruna stycken med aromatisk lukt
och bitter, brännande smak. Beståndsdelarna äro
flyktig olja (1 °/o), innehållande cineol och eugenol,
garvämnen och stärkelse. G. användes vid
likörberedning.
— 165 —
— 166 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
