Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galilei, 2. Galileo - Galileis fall-lagar - Galileiska sjön - Galileisk kikare - Galinder - Galiot el. galliot - Galippa - Galitzin, släkt - Galium - Galizien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALIZIEN
väl intellektet som naturen. Erfarenheten,
uppfattad som iakttagandet av enskildheter, är utan
tvivel nödvändig; men den uppställer
problemen, löser dem icke; den framskaffar fakta
men förklarar dem icke. Att förklara dem
betyder att finna de nödvändiga och eviga
relationer, som förbinda dem, visa, av vilka orsaker
de uppkomma, och detta uppnår man endast, om
dessa samma fakta kunna överföras liksom till en
gemensam nämnare — rörelsen, som kan bli
föremål för matematisk mätning; orsak och verkan äro
blott sinsemellan på ett nödvändigt sätt
sammanbundna variationer av rörelsen. Mekaniken blir
typen för naturvetenskapen. Därför har den
vetenskapliga forskningsmetoden två moment, ett
analytiskt (den upplösande, resolutiva metoden)
och ett syntetiskt (den förbindande, kompositiva
metoden): vid det första upplösas fenomenen i
sina element, och dessa överföras till matematiska
storheter, mellan vilka ett matematiskt samband
i hypotesens form poneras; vid det andra
bekräftas denna samma hypotes medelst räkning och
experiment, i det att man undersöker, om
återuppbyggandet ur elementen enl. det antagna
sambandet ger som resultat det fenomen, som skall
förklaras. Denna uppfattning av vetenskapen och
metoden har som metafysisk förutsättning
verklighetens atomistiska byggnad: kropparnas sinnliga
egenskaper (”sekundära egenskaper”) kunna
reduceras till subjektiva fenomen av tingens objektivt
givna geometrisk-mekaniska egenskaper (”primära
egenskaper”). — G:s vetenskapliga
undersökningar äro efter hans död flera gånger utgivna i
samlade uppl.; den senaste är ”Edizione
nazio-nale”, utgiven av A. Favaro i 20 bd (1890—1909).
— Litt.: Biogr. av J. J. Fahic (1903), A. Favaro
(1910), V.Faxio-Allmayer (1911), E.Wohlwill (2 bd,
1909—26), W. W. Bryant (1918), L. Olschki (1927),
A. Banfi (1931); kortfattad sv. biogr. av T. Aurén
i ”Populär astr. tidskr.”, 1927. Om G:s dialog se
N. V. E. Nordenmark i samma tidskr., 1942; om
G:s process inför inkvisitionen se K. v. Gebler,
”G. G. und die römische Curie” (2 bd, 1876—77).
En romantiserad skildring av G:s liv föreligger i
Z. Harsånyis biogr. ”Hans väg mot stjärnorna”
(sv. övers. 1940). Ch.;P.La.
Galile’is fall-lagar, se Fallrörelse.
Galile’iska sjön, se Gennesaret.
Galile’isk kikare, se Galilei, G., och Kikare.
Galin’der, se Baltiska folkstammar.
Galio’t (fra. galiote) el. galliot (eng.),
fordom litet, lätt fartyg av galärtyp, särsk. på
Medelhavet; äldre holländsk fartygstyp med
fylligt för- och akterskepp, vanl. skonertriggad.
Galipp’a (spa. gålipe), kransjärn, avsett att hålla
”kärnstången” centrerad vid gjutning av kanoner
med kärna; användes i svenska kanongjuterier på
1700-talet.
Gali’tzin, rysk släkt, se Golitsyn.
Gal’ium, bot., se Mårsläktet.
Galizien [-i’ts-] (ty.), po. Galicja, ry. Galitsija,
landskap, numera delat på Polen och
Sovjetunionen (Ukraina), före delningen omfattande de
polska vojvodskapen Kraköw, Lwöw, Stanislawöw
och Tarnopol; 78,494 km2, c:a 8,5 mill. inv., därav
nära 60 °/o polsk- och 35 °/o ukrainsktalande, de
senare i ö. G. — den nya riksgränsen går
omedelbart ö. om Przemysl. Sydgränsen, mot
Slovakien och Karpatorutenien, följer ung. Karpaternas
kam, medan nordgränsen är historiskt betingad.
G:s lägsta delar, kring Weichsel och San, ligga
150—200 m ö.h., dess högsta punkt, i Höga Tatra,
är mer än 2,600 m ö.h. Inom G. går
vattende-laren mellan Weichsel och Dnjestr, mellan
Östersjön och Svarta havet. V. G:s slättområden
bära mellaneuropeiska drag, medan de f.ö. visa
släktskap med Östeuropa; n.ö. G. har andel i
Volynien. Vidsträckta, skogbärande sandområden
breda sig mellan San och Weichsel. Ung. halva
G:s areal är odlad och Vj skogklädd (främst i
Karpaterna). Skogen ger stort exportöverskott
av virke, jordbruket i bästa fall
spannmålsöverskott. österut odlas i sht vete, majs, sockerbetor
och tobak, i v. råg, havre och vete. Inom de
veckade märgel- och sandstenarna från övre krita
och upp till miocen i karpatförlandets flyschzon
finnas vidsträckta petroleum- och saltförekomster,
såväl kali som koksalt (Wieliczka, Bochnia, ö.
Qm Kraköw). De första djupborrningarna efter
olja (borrhål ofta på 1,700—1,800 m) gjordes på
1850-talet; produktionsmaximum nåddes 1909 med
2,05 mill. t, motsv. 5,2% av världsproduktionen,
främst från trakten av Drohobycz i mell. G. En
hänsynslös rovdrift, i allm. med utländskt kapital,
har lett till en oavbruten produktionsnedgång
(507,000 t 1938). Nu torde G:s
petroleumförekomster vara i det närmaste tömda. Av naturgas
utvinnas årl. c:a 400 mill. m3. Många
hälsokällor finnas, i sht svavelhaltiga. Industrien är
främst inriktad på träförädling och
livsmedelsproduktion, men även den kemiska industrien är
av betydelse. Vattendragen spela större roll som
kraftkällor än som trafikleder. Huvudjärnväg är
linjen Kraköw—Lwöw(—Cernäuti).
G. utgjorde urspr. ett östslaviskt furstendöme
kring staden Halicz (Galicz), som gav det sitt
namn. Det hade jämte angränsande furstendömen,
bland vilka märktes Lodomerien, skiftande öden,
tills det 1386 tillföll Polen. Den del av Polen,
som vid 1 :a delningen 1772 kom till Österrike,
övertog namnet G. Även området mellan Bug
och Pilica, som 1795 tillföll Österrike vid Polens
3æ delning, räknades därefter till G. och
benämndes Västgalizien, tills det 1809 anslöts till
hertig-dömet Warszawa. S.å. avträdde Österrike ö. delen
av det egentliga G. med staden Tarnopol till
Ryssland. Vid nyregleringen 1815 återfick
Österrike detta område, men det tidigare s.k.
Västgalizien tilldelades kejsar Alexander I:s
kungarike Polen (”Kongresspolen”). Kraköw jämte
område bildade dock en egen republik, som 1846
införlivades i Österrike och sammansmälte med
det egentliga G. Detta bildade under
habsburg-tiden ett särskilt kronland, vars officiella namn
var ”Konungarikena G. och Lodomerien med
storhertigdömet Krakau samt hertigdömena
Auschwitz och Zator”. Kronlandet hade stora
provinsiella särrättigheter, dess styrelse omhänderhades
av den polska aristokratien, som ägde betydande
privilegier och förtryckte landets talrika
lillrys-sar. Under 1 :a världskriget ställde sig polackerna
lojala mot dubbelmonarkien, medan lillryssarna
sympatiserade med Ryssland. Efter ryska revo-
— 181 —
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
