Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galläpplen - Gallöe, Olaf - Galmeja - Galois, Évariste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALOIS
Galläpplen, av vissa
insekter (gallsteklar,
gallmyggor, sågsteklar) el,
svampar (Exobasi’dium)
förorsakade ansvällningar
på växtdelar, vilka ha
form av frukter, bär, små
äpplen o.d. Typiska g.
äro helt slutna,
morfolo-giskt självständiga
bildningar och de av insekter
härrörande försedda med
en, ofta flera håligheter,
s.k. larvkamrar, vilka
omgivas av näringsrika
celler. De flesta g. träffas
på ek, där sådana
uppträda i stor mångfald och
med skilda former. På
bladen förekomma
sålunda g., förorsakade av
olika gallstekelarter (jfr
Aleppoäpplen), ss. av
DiploVepis (Cynips)
quer-cus foVii (ända till 20 mm
breda, mjuka och runda,
till färgen gula med
röd-aktig anstrykning, fig. 1,
de 2 övre), D. longiven’tris
(c:a 10 mm breda, hårda,
gula och med röd el. grön
zonformig teckning, fig.
1, det undre) och D.
divi’-sa (c:a 8 mm breda,
hårda och glänsande glatta,
fig. 2). Andra likaledes
på bladen av ek
uppträdande g. visa en
linsfor-mig gestalt, ss. de av
Neu-roferus numisma’lis
förorsakade, till formen
erinrande om små mynt (fig.
3). En avvikande form
— stora, svampiga med många rum — visa de g.
(fig. 4), som Biorrhiz’a palVida framkallar på ekens
stamspetsar, liksom också de fjälliga, kottelika g.
(fig. 5), som förorsakas av An’dricus foecunda’tor
på ekens knoppar. Hos boken förekomma på bladen
hårda, koniskt tillspetsade g., förorsakade av
gallmyggan Miki’ola fagi. G. på rosenbuskar äro s.k.
sömntorn*. På aspens blad uppträda t.ex. bjärt
röda, om vinbär erinrande g. av gallmyggan
Har-man’dia Löwi, ävensom på bladskaftet ärtliknande av
H. (Syndiplo’sis) peti’oli; på pil- och videarter
förekomma g., framkallade av sågsteklar. — Flera g.
äro rika på garvämnen och äga på grund därav
teknisk betydelse. De viktigaste i handeln
förekommande äro aleppoäpplen (med 58 °/o garvämnen,
beräknat på torrsubstans), bassoragalläpplen el.
sodomsäpplen (30°/o), morea- el. krongalläpplen
(30%), istriska (41%), ungerska och tyska g.
samt s.k. knoppergalläpplen (35°/o). Teknisk
användning ha även s.k. kinesiska och japanska g.,
vilka förekomma på Rhus-arter och förorsakas
av en bladlus, Schlechtenda’lia chinRnsis (ända till
77 % garvämne), samt tamarixäpplen, härrörande
av en gallmygga, Cecidomyi’a tamaPicis. Ätliga
äro g. av A^lax glecho’mae på jordreva samt av A.
sal’viae på Sal’via pomifera. De senare nå
storleken av ett mindre äpple, ha angenäm kryddsmak
och torgföras i Orienten som handelsvara. G.
Gallöe, O 1 a f, dansk botanist (f. 1881), fil. dr
i Köpenhamn 1913, lektor vid östre
Borgerdyd-skole där 1923. G. har gjort grundläggande
undersökningar av lavvegetationen efter
ekologiska principer, utarbetat en metod för
växtbe-skrivningar, grundad på utvalda typindivid, och
gjort sig känd som en framstående tecknare,
särsk. genom sitt bildverk ”Natural history of
the Danish lichens” (1—7, 1927—48). Av hans
övriga arbeten märkas ”Danske Likeners
ökologi” (i ”Botanisk Tidsskrift”, 28, 1908),
”For-beredende Undersögelser til en almindelig
Liken-ökologi” (1913), ”The lichen flora and lichen
vegetation of Iceland” (i ”The botany of
Ice-land”, 2, 1920) och ”Individforskning i
Plante-riget” (i ”Dansk botanisk Arkiv”, 5, 1928). A.Hr.
Galmej’a (ty. Galmei), -miner., benämning på vissa
zinkmalmer, främst hemimorfit el. kiselgalmeja,
(ZnOH)2SiO3, samt smithsonit el. zinkspat, ZnCO3.
Galois [galqa’], Év a r i s t e, fransk matemati-
— 209 —
— 210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
