Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galvanotaxis - Galvanoteknik - Galvanotropism - Galway - Galveston - Gálvez, Manuel - Galär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALÄR
resp, k a t o d i s k g.), då de utsättas för retning
genom galvanisk ström.
Galvanoteknik. 1838 visade Jacobi i
Petersburg, att man på elektrolytisk väg ur en
kopparsaltlösning kunde erhålla kopior av medaljer
o.d. föremål. Denna konst, som sedermera
utvecklats vidare, benämnes galvanoplastik.
Kort efter Jacobis uppfinning började man
utnyttja den elektriska strömmens elektrolytiska
verkan även på det sättet, att man överdrog oädla
metaller med ädla, varigenom deras utseende
förbättrades, samtidigt som de blevo mera
motståndskraftiga mot vattnets och luftens inverkan.
Detta förfaringssätt kallas galvanostegi. —
Galvanoplastiken användes huvudsaki., då
det gäller att kopiera olika slags klichéer,
kop-parsticksplattor m.m. (se Kopparfällning), men
även för att överdraga vissa konstföremål,
gips-avgjutningar o.d. med metall. Av det föremål,
som skall kopieras, framställes först ett negativ
genom avtryck i gips, guttaperka, vax, lim e.d.
ämnen. De sålunda erhållna formarna göras
därefter ledande för den elektriska strömmen ant.
på torra vägen genom grafitering, ev. med tillsats
av något litet bronspulver, el. på våta vägen
genom överdrag av en tunn hinna av t.ex.
svavelsilver, varefter de placeras som katod i ett
gal-vaniskt bad (se nedan), vanl. ett surt kopparbad.
Även förekomma nickel-, järn-, silver-, guld- och
platinabad. Sådana föremål, vilka skola
överdragas med ett metallskikt, ss. gipsfigurer etc.,
indränkas först med vax, varefter de lackeras med
guttaperkalack och göras ledande på samma sätt,
som ovan beskrivits, och införas i badet. —
Det vid galvanostegi använda
galvanis-ka badet består av en saltlösning av den
metall, som skall bilda överdraget, jämte tillsats
av vissa andra salter för att öka
ledningsförmågan och dessutom ofta vissa kolloidala ämnen,
vilka inverka fördelaktigt på utfällningen. Den
positiva elektroden, anoden, utgöres av den
metall, varmed överdraget skall ske, medan som
negativ elektrod, katod el., som den ofta kallas,
varupol, införes det föremål, som skall
galvani-seras. Som strömkälla: användas vanl.
likströmsgeneratorer el. ackumulatorer och som kärl för
det galvaniska badet blybeklädda träkar. När den
elektriska strömmen passerar badet, sönderdelas
metallsaltet, och den däri ingående metallen
ut-fälles på katoden, samtidigt som lika mycket
metall från anoden går i lösning (se
Elektrokemi, sp. 414). Beroende på dén metall, som
skall utfällas, och det använda badets
sammansättning varieras strömtäthet, spänning och
strömstyrka. Innan ett föremål skall galvaniseras,
måste ytan vara metalliskt ren. Den mekaniska
rengöringen åstadkommes medelst kratsning,
sand-blästring, skurning, slipning och polering,
beroende på föremålets beskaffenhet. Därefter följer
en kemisk rengöring, som har till ändamål att
beta bort ev. orenhet på ytan och befria
densamma från fett o.d. Till betningen användes
vanl. svavelsyra el. saltsyra. Fettet avlägsnas ant.
genom behandling med alkalier el. med
fettlös-ningsmedel, ss. bensin, bensol el. trikloretylen.
Man kan även avlägsna fettet på elektrolytisk
väg i ett bad av natriumhydroxid, tillsatt med
nå
got cyankalium. Skall icke föremålet omedelbart
efter den kemiska rengöringen galvaniseras, lägges
det i en svag vinstenslösning till förhindrande av
oxidation. Sedan galvaniseringen avslutats,
spolas föremålet noga med vatten, så att ej fläckar
uppstå på gr. av att galvaniseringsvätskan
kvar-stannat i porerna. Efter spolningen torkas
föremålet, sedan det först doppats i varmt vatten,
med uppvärmd sågspån el. medelst centrifuger.
Därefter sker polering med roterande träskivor,
klädda med tyg el. filt, under tillsats av
fin-pulveriserad wienerkalk. — I de fall, där olika
metaller skola utfällas på samma vara el. denna
endast delvis skall galvaniseras, behandlas de
olika delarna med därtill lämpat täcklack, på vilket
galvaniseringen ej inverkar. — De vanligaste
metoderna vid galvanostegien äro förnickling,
för-silvring, förkromning förgyllning samt i vissa
fall förkoppring, förtenning, förblying och
för-zinkning (se dessa ord). C.A.N.
Galvanotropism, biol., krökningsrörelse vid
tillväxten hos fastsittande organismer mot endera
polen (a n o d i s k g., resp, k a t o d i s k g.), då de
utsättas för retning genom galvanisk ström.
Galway [gå’lQéi], ir. Gallimh. 1) Sydligaste
grevskapet i prov. Connaught i Eire, kring Galway
Bay på Irlands västkust; 5,939 km2, 165,196 inv.
(1946; 414,684 1831, 248,458 1881). G. delas av
Lough Corrib i en n.v. del, som bildar landskapet
Connemara*, samt en ö., större del, bevattnad av
Clare samt Shannon och dess bifloder och i
huvudsak bestående av slättland med vidsträckta
betesmarker för fårhjordar. Jordbruk och fiske. G.
har talrika fornminnesmärken.
2) Huvudstad i G.i), mellan Lough Corrib och
Galway Bay; 18,294 inv. (1936; 20,686 1851). G.
är katolskt biskopssäte; kyrkan S:t Nicholas är
från 1320. Sedan 1908 finns här ett college av
Eires univ. (739 studenter 1947). Under medeltiden
drev G. livlig handel på Spanien. Staden har
sjöfart och fiske, kvarnar, sprit- och verkstadsindustri.
Järnväg leder till Dublin.
Galveston [gäFvistan], stad i Texas, USA, på
ett sandrev vid inloppet till Galveston Bay,
grundad 1839; 60,862 inv. (1940; 4,177 1850, 22,248
1880). G. har stor export av svavel samt bomull,
vete o.a. jordbruksprodukter, import av råsocker
från Cuba. G. var till för ett par årtionden sedan
världens största exporthamn för bomull men har
nu som sådan efterträtts av Houston. Om G:s
ställning som exporthamn se Förenta staterna, sp.
1200. Här finns riklig grönska och betydande
Né-rium-odling. Kustbefästningar. Större delen av
staden förstördes av en cyklon (hurricane) 1900. J.C.
Gålvez [-öäs], Manuel, argentinsk författare
(f. 1882). Som skald tar G. till förebild Verlaine,
som romanförf. Zola och Dostojevskij, ss. i ”El
mal metafisico” (1916) och ”Nacha regules” (1919;
sv. övers. 1932), en realistisk men på samma gång
rörande skildring av den undre världen i Buenos
Aires. I fortsättningen behandlade G. historiska
ämnen, scener ur Paraguays krig, och skrev en
rad biografier. ”Amigos y maestros de mi
ju-ventud” (1944) innehåller memoarer.
Galä’r (fra. galère, ital. galera, av galea, galeja*),
roddkrigsfartyg, använt i Medelhavet från o. 1000
(jfr Fartyg). G. hade 2—5 master, trekantiga segel
— 229 —
— 230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
