Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamelin, Maurice Gustave - Gamet - Gametangium - Gamethormoner - Gametofyt, gamofyt - Gamfalkar el. falkgamar - Gamillscheg, Ernst - Gamin - Gamlabro ab. - Gamla Finland - Gamla Grisslehamn - Gamla Heidelberg - Gamlakarleby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMET
nom till överbefälhavare. Denna befattning
tillträdde dock G. redan i jan. 1938, omedelbart efter det
att Daladier blivit försvarsminister. Efter
krigsutbrottet 1939 blev G. överbefälhavare för de
engelska lantstridskrafterna i Frankrike. Efter de
allierades nederlag i Belgien och n. Frankrike i maj 1940
entledigades G. (19/s) och efterträddes av
Wey-gand. G. arresterades i början av sept. s.å. av
Vichy-regeringen och häktades i nov., anklagad
för bristande krigsförberedelsearbete m.m.
Härför dömdes han i okt. 1941 till frihetsstraff. G.
var även med bland de anklagade i
Riompro-cessen*. G. skrev efter krigsslutet en
försvarsskrift för sitt handlande intill 19/s 1940, ”Servir”
(3 bd, 1946—47). S.E.B.
Game’t, se Könsceller.
Gametan’gium (till grek, gamet/es, make), bot.,
beteckning för celler el. cellkomplex, i vilka
morfologiskt likvärda gameter bildas. G.
förekomma hos många grönalger och brunalger
och äro enrummiga, unilokulära, el.
flerrum-miga, plurilokulära. Hos vissa svampar, t.ex.
mögelsvampar, förekommer en sexuell
kopula-tion av hyfgrenar, vilka ävenledes kallas g. och
anses fylogenetiskt kunna föras tillbaka till
verkliga g., där gameterna förlorat sin självständighet.
— Då en morfologisk differentiering i han- och
honorgan kommit till stånd, betecknas de hanliga
organen som a n t e r i d i e r*, då rörliga
sädes-kroppar el. spermatozoider bildas, el. s p e r m
a-t a n g i e r, då orörliga spermatier komma till
utveckling, ss. hos rödalgerna*. De motsvarande
honliga organen kallas a r k e g o n* och o o g o n*. W.
Gamethormoner, fysiol., se Gamoner.
Gametofy’t (till grek. gamet’es, make, och fyton’,
växt), g a m o f y t, bot., den generation hos
mossor, ormbunkar, blomväxter m.fl., som bär
befruktningsorganen; sporofyt, den vid
befruktningen utvecklade generationen, vilken
alstrar sporer, som i sin ordning ge upphov till en g.
Uppstår sporofyten ur g:s vegetativa celler, kallas
förhållandet a p o g a m i*. Med apospori*
förstår man bildningen av en g. ur sporofyten
utan förmedling av sporer. Se
Generationsväxling. G.
Gamfalkar el. f a 1 k g a m a r, Polybori’nae, en
underfam. av fam. falkartade rovfåglar,
omfattande 15 över Sydamerika och Afrika utbredda arter,
kännetecknade av att tyglarna och ögontrakten äro
nakna. Benen äro höga, vingarna korta och
stjärten lång. G. bebo stäppområdena och vistas mest
på marken. Födan utgöres av mindre däggdjur,
kräldjur och insekter samt framför allt av as och
avskräde. De äro orädda fåglar, som gärna hålla
till vid människoboningarna, och bli, när de
uppträda i större antal, en fullkomlig plåga genom sin
tjuvaktighet och genom de genomträngande skrik
de ständigt utstöta. Chimachima, Milva’go
chimachi’ma, är av en tornfalks storlek samt till
färgen smutsvit med svarta vingar och stjärt.
Betydligt större är den likaledes i Sydamerika vanliga
caracara, carancho el. traro, Polyb’orus
tharus. På Falklandsöarna lever chimangon el.
gamvråken, Ibyc’ter austra’lis, som är av en
örns storlek, gamla individer till färgen djupsvarta
med vita, fina streck på hals och bröst; den livnär
sig av havsdjur men försmår icke heller döda djur.
Gamfalken caracara.
I Afrika och på Madagaskar leva två
representanter för g., de barkindade el. nakenkind
a-de hökarna, Polyboroi’des, vilka äro något
mindre än vår ormvråk. De livnära sig uteslutande
av ödlor och grodor, som de, med hjälp av sina små
fötter, draga fram ur deras hålor. H.Bn.
Gam’illscheg [-Jäk], Ernst, österrikisk romanist
(f. 1887), prof, i Innsbruck 1916, i Berlin 1925. Utom
G:s betydande undersökningar i romansk
dialek-tologi och språkgeografi märkas hans ”Studien zur
Vorgeschichte einer romanischen Tempuslehre”
(1913), ”Etymologisches Wörterbuch der
franzö-sischen Sprache” (1928) och det även för
germani-stiken viktiga ”Romania Germanica” (3 bd, 1934—
36). ”Ausgewählte Aufsätze” utkommo 1937- G.
utger sedan 1931 ”Zeitschrift für französische Sprache
und Literatur” (tills, med E. Winkler; med F.
Neubert sedan 1944). A.Lbd.
Gamin [gamäx)’] (fra.), g a m ä n g, gatpojke.
Gamlabro ab., se Norrköping.
Gamla Finland, se Ryska Finland.
Gamla Grisslehamn, se Grisslehamn.
Gamla Heidelberg [hai-’], ty. Alt-Heidelberg,
skådespel av Wilhelm Meyer-Förster.
Gamlakarleby, fi. Kokkola, stad i Vasa län,
Finland, vid Bottniska viken; 33 km2, 11,864 inv.
(1946), varav 39 °/o svensktalande (1940). G.
grundades 1620 och fick redan tidigt betydelse som
exportort för tjära. Dess handel och sjöfart blevo
synnerligen livliga, efter det stapelrätt erhållits
1765. 1830 utgjorde G:s handelsflotta inemot Vä
av landets hela handelsflotta. Efter en period av
långsammare utveckling under senare hälften av
1800-talet har G. åter vunnit betydelse som ett av
Österbottens viktigaste handelscentra. — G. har en
regelbunden stadsplan och genomskäres av ett
smalt sund, den forna stadshamnen. Flera parker
finnas, bland dem Chydeniusparken med Anders
Chydenius’ byst (av W. Runeberg). Bland
viktigare byggnader märkas f.d. skol- och
synodal-huset (uppf. 1696) med Renlunds museum,
rådhuset (arkitekt C. L. Engel) samt det moderna
stadshuset. Industrien är företrädd av 65
arbetsställen med 1,522 arbetare (1946). Av större
industriföretag kunna nämnas ab. Hagströms
läderfabrik, statens flygmaskinsfabrik samt svavelsyre- och
superfosfatfabrik, Veljekset Friis ab:s mekaniska
— 239 —
— 240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
