Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamlakarleby - Gamla Kastilien - Gamla Lödöse - Gamla Norbergs bergslag - Gamla och nya hemlandet - Gamla riket - Gamla skolan - Gamla spelet om Envar, Det - Gamla stilen - Gamla testamentet - Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA UPPSALA
Gamlakarleby.
verkstad och gjuteri m.fl. G. har en god uthamn
i Yxpila på 5 km avstånd från staden. Kajlängden
är 825 m, djupet 8,0—8,5 m. 1886 erhölls
järnvägsförbindelse med Seinäjoki—Uleåborgsbanan.
Genom Idensalmi—Ylivieskabanan (1926) har G. god
förbindelse med det inre av landet. Staden har en
livlig export, huvudsaki. av trävaror. — Av
bildningsanstalter märkas en svensk mellanskola och
ett finskt samlyceum. — Litt.: J. F. Sandelin, ”G.
stads historia 1879—1919” (1920); ”G. stads
historia”, 1—2 (1945—49). Mdn.
Gamla Kastilien, se Kastilien.
Gamla Lödöse, samhälle i Sankt Peders* sn
i Västergötland.
Gamla Norbergs bergslag, härad i
Västmanlands län och gränsande mot Dalarne, omfattar
socknarna Norberg, Västervåla och Karbenning;
595,78 km2, därav 536,68 land; 7,860 inv. (1948).
G. tillhör Västmanlands mell. domsagas tingslag
(tingsställe Norbergs municipalsamhälle),
Fa-gersta fögderi och Västerfärnebo kontrakt av
Västerås stift. — Namnet efter Norbergs* sn med
de äldsta och förnämsta järnmalmsfälten i de
mellansvenska bergslagerna (se C. G. Styffe,
”Skandinavien under unionstiden”, 3 uppl. 1911, sid.
327). Namnet skrevs 1354 a Noreberge och a
Gambia Bergheno. P.-Er.
Gamla och nya hemlandet, tidskr., se
Hemlandet.
Gamla riket, se Egypten, sp. 23 f.
Gamla skolan, litt., akademisterna*. Jfr Nya
skolan.
Gamla spelet om Envar, Det, se Envar.
Gamla stilen, se Kronologi.
Gamla testamentet, se Bibeln.
Gamla Uppsala, till Vi 1947 socken i Vaksala hd
i Uppland, närmast n. om Uppsala och ö. om
Fyrisån; 35,46 km2, därav 35,11 land; 2,142 inv.
(1948). Sedan 1948 är G. helt införlivat med
staden Uppsala*.
G. (isl. Upsalir, fsv. Gambia Upsala, lat. Anti’qua
Upsa’lia el. Vefus Upsala) är, som namnet angiver,
det äldre och egentliga Uppsala. Det nuv. Uppsala
hette äldst Östra Aros men lånade, sedan
biskopssätet 1273 flyttats hit, namn av det äldre
biskopssätet. Uppsala betyder, som redan O. Verelius visat,
”det övre Sala” och är urspr. blott en del av den
längre ned belägna byn Sala. Genom topografiska
undersökningar har visats, att G. och Sala byar förr
gränsat till varandra. Uppsala förhåller sig sålunda
till Sala liksom Uppgränna till Gränna. Det faktum,
att Sala är moderbyn till G., visar, att denna först
i relativt sen tid blivit huvudorten för sveaväldet.
Trol. har byn Sala förut en tid spelat samma roll.
Adam av Bremen betecknar G. som Svearikets
huvudort, förnämsta kult- och tingsplats samt
kungaresidens, en rangställning, som att döma
av kungshögarnas datering (se Uppsala högar)
hade 500 års hävd. Tack vare det några m högre
vattenståndet i mitten av i:a årtusendet e.Kr. har
G. vid denna tid med sitt centrala läge invid flera
från olika håll sammanlöpande vattenvägar ägt
stora förutsättningar som tings- och
marknadsplats. G:s stora betydelse som kultplats torde
vara sekundär och sammanhänger otvivelaktigt
med dess egenskap av huvudort i Sveariket, vid
vars bildande den gemensamma, till
Ynglingaät-ten knutna fruktbarhetskulten synes ha spelat en
stor roll. Som tingsplats och kultort har G. även
varit väl skickat genom de topografiska förhål-
— 241 —
— 242 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
