Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA UPPSALA
Plan av Gamla Uppsala kyrka.
De helsvarta partierna utgöra de ännu (som
församlingskyrka) bevarade delarna, de högerstreckade de
dvan jord raserade delarna av den strax före 1245
brunna katedralen, de vänsterstreckade partierna äro
senare tillbyggnader (de flesta medeltida). Cirklarna
utgöra stolphål i den mellersta av marknivåerna av
påförd lera under katedralen. Den med ledning av
dem rekonstruerade fyrkanten (med en inre fyrkant)
anger grundplanen för det hedniska templet, sannolikt
vid hednatidens slut.
landena. Från den i n.—s. framstrykande
Uppsala-åsen skjuter vid G. åt ö. ut över slätten en
bastion-artad sandplatå. Utmed dennas kant i n.ö.—s.v.
löper en åsliknande förhöjning. Till avsevärd del
genom nedskärningar i denna åsrygg ha här
skapats fyra storhögar med dominerande läge i det
omgivande flacka landskapet. Från sluttningarna
av dessa har man haft en utmärkt överblick såväl
över ängarna i s., där ännu i historisk tid ting
höllos, som av de på platån i n. försiggående
kult-handlingarna, vilka särsk. vid de vart p:e år
återkommande stora, i 9 dagar varande bloten med
offer av människor och djur måste ha haft
betydande omfattning. Även det på platån stående
templet med sina 3 gudabilder (Odin, Tor och
Frej) samt den enl. Adams skildring kring
tinnarna hängande gyllene kedjan — sannolikt i
verkligheten en förgylld, genombruten takkam, liknande
de norska stavkyrkornas — har varit synligt vida
omkring. Att detta tempel stått på platsen för den
nuv. sockenkyrkan — denna utgör koret och
mittkvadraten av den forna domkyrkan jämte senare
tillbyggnader — har länge varit antaget och
bestyrkes genom 1926 utförda grävningar under
kyrkogolvet. Då anträffades rester av en
träbyggnad med nästan kvadratisk grundplan, antagl. det
gamla hednatemplet. — Bland förhistoriska
minnen i G. märkas f.ö. terrasserna för den forna
Kungsgården (namnet ännu bevarat), 3
offerbrunnar samt ett 50-tal mindre gravhögar.
Sedan under början av 1000-talet kristendomen
vunnit insteg även i Uppsverige, framför allt
genom de livliga förbindelserna med England, blev
G:s ställning hotad. Den förste sigtunabiskopen
Adalvard d.y:s planer på templets nedbrännande
avstyrdes dock av konung Stenkil. De engelska
missionsbiskopar, som efter den tyska missionens
sammanbrott övertogo omvändelsearbetet,
inriktade sig på att få biskopssätet flyttat från Sigtuna
till G. för att på detta sätt beröva hedendomen
dess sista bålverk. Ännu 1134 omtalas en
sigtuna-biskop; 1138 åter är en uppsalabiskop nämnd, och
i mitten av 1100-talet uppfördes där domkyrkan
på platsen för det gamla templet, vilket att döma
av de vid utgrävningarna blottade starka
brandspåren gått under genom eldsvåda. Att så skett
framgår även av ett påvebrev. Stenkyrkan, som
får antagas ha efterträtt en enklare träkyrka,
utgjorde med sina murar av gråsten, kraftiga torn
över mittkvadraten och korabsid en typisk
efterträdare till de i angelsaxisk-normandisk stil
uppförda sigtunakyrkorna. I den nyuppförda kyrkan
erhöll Erik den helige 1160 sin vilostad, och det
vid Eriksmässan årl. återkommande
kringbäran-det av skrinet med helgonets kvarlevor till
årsväxtens fromma förefaller att direkt anknyta till
den gamla fruktbarhetskultens riter. Med
försöken att i kristnad form låta något av det religiösa
innehållet bestå vunnos dock endast reflexer av
den forna glansen. Att G. 1164 blev
ärkebiskopssäte gav ej heller någon ersättning för vad som
gått förlorat. I och med det gamla templets
undergång och de stora kultfesternas avskaffande
var det tydligen förbi med G:s storhetstid.
Tillbakagången påskyndades kraftigt därav, att på gr.
av landhöjningen Fyrisån nu ej längre var
segelbar längre upp än till det V2 mil söderut liggande
ö. Aros. Här uppstod även redan i början av
medeltiden en konkurrerande handelsplats. I
samhället vid den dåv. åmynningen togo biskoparna, i
varje fall fr.o.m. 1164, sin bostad, och från mitten
av 1200-talet finner man där en kungsgård
omtalad. Redan 1215 var påvlig sanktion utverkad
för ett förslag att flytta biskopssätet tillbaka till
Sigtuna. Sedan kyrkan i G. i mitten av 1200-talet
skadats av eld, togos flyttningsplanerna upp med
förnyad styrka. I påvebrev från 1258 lämnas
tillstånd till utväljande av annan lämplig
residensort, dock med föreskrift, att biskopsdömets namn
icke ändras. 1270 fattade de världsliga
myndigheterna beslut om flyttningen till ö. Aros. Denna
ägde rum 1273 i närvaro av konung Valdemar och
den för saken sedan länge ivrande, ännu ej
utnämnde ärkebiskop Fulco. Den nya Uppsala
domkyrka var då endast påbörjad, och S:t Eriks skrin
torde ha kvarstannat i G. till 1302. — Som
tingsplats för Tiundaland och hela Uppland ägde G.
dock alltjämt bestånd. Ännu under Gustav Vasa
höllos här 4 dylika sammankomster.
Det med flyttningen förbundna namnskiftet ö.
Aros—Uppsala (G. nämnes f.g. 1306) blev orsaken
till att det forna Upsalir ansågs ha legat på
samma plats som det nutida Uppsala. Denna
missuppfattning, som går igen i historiska källor från
slutet av medeltiden, gav i sin tur upphov åt den
under 1600-talet rasande fejden mellan lärde
vid Uppsala univ. ang. platsen för hednatemplet.
Enl. J. Schefferus hade det stått inom Uppsala
stads område. O. Verelius och O. Rudbeck åter
förläde det till G. Först i mitten av 1800-talet
framlade C. G. Brunius teorien om sambandet
mellan sockenkyrkan och den äldsta domkyrkan. Full
klarhet i denna fråga bragtes genom C. M.
Kjellbergs 1896 utförda blottläggande av denna kyrkas
grundvalar. — Till en plats n. om kyrkan i G. är
sedan 1931 genom Upplands fornminnesförenings
försorg flyttad en äldre kringbyggd upplandsgård,
”Disagården”, som blivit början till ett
hembygds-museum. — Litt.: O. Verelius, ”Auctarium nota-
— 243 —
— 244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
