Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala - Gamla världen - Gamla världens apor - Gamla Älvsborg - Gamleby - Gamle Carlsberg - Gamle Estrup - Gamlestad - Gamlestadens fabrikers ab. - Gamliel - Gamma - Gammacism - Gammafly - Gammajärn - Gammalfinnar - Gammalkatoliker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMMALKATOLIKER
rium in Hervararsaga” (1674); J. Sahlgren i
”Up-saia nya tidn.”, julnr 1930, och i ”Namn och
bygd”, 1931; C. M. Kjellberg i
”Fornvän-nen”, 1919; H. Cornell, ”Sigtuna och G.”
(1920); S. Lindqvist i ”Fornvännen”, 1923, ”Ord
och bild”, 1927, ”G:s fornminnen” (1929, med
litt.); E. Wessén, ”Sveriges hedna mytologi och
fornhistoria” (1924); W. Andersson i ”Fornvännen”,
1925; E. Carlsson, ”Translacio
archiepiscopo-rum” (1944); A. Schück i ”Historisk tidskr.”,
1944. Jfr litt. till Uppsala högar. P.;J.S.;G.Em.
Gamla världen, de redan i forntiden kända
världsdelarna, Europa, Asien och Afrika.
Gamla världens apor, se Smalnäsapor.
Gamla Älvsborg, se Älvsborg.
Gamleby. 1) Socken i S. Tjusts hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i S. Tjusts kontrakt
av Linköpings stift, n.v. om Västervik vid inre
delen av den 31 km långa, smala G a m 1 e b
y-viken; 110,90 km2, därav 104,75 land; 3,015 inv.
(1948). Huvudbygden är samlad i vikens forts,
uppåt sjön Rummen (34 mö.h.); terrängen
däromkring är i allm. starkt kuperad, med mossar
och småsjöar. Åkern utgör 23 °/o av landarealen,
skogsmarken 58 °/o. Huvudort är G.2) med det
angränsande Haga (se nedan). Egendomar:
Kasi-mirsborg*, Häckenstad, Valstad, Krejstad,
Ramstad, Ullevi och Eldslösa-Lida. Vid Ramstad har
brutits järnmalm. Bland fornminnen märkas
bronsåldershällristningar vid Hammar och
Härstad, flera järnåldersgravfält med högar och resta
stenar samt tre bygdeborgar. Nuv. kyrkan av
tegel är från 1830-talet; en lämning kvarstår av
den medeltida gråstenskyrkan. — Ang. namnet
se G.2). P.
2) Municipalsamhälle (sedan 1918) i G.i),.
beläget vid Gamlebyåns utlopp i Gamlebyvikens
inre del och vid järnvägen Västervik—Norsholm;
o,28 km2, allt land; 462 inv. (1948). Här låg staden
Västervik*, innan den 1433 flyttades till sin nuv.
plats. 1620 förordnades G. som köping (ett slags
stadsfilial) åt Västervik, och alltjämt redovisas
av municipalsamhället 0,15 km2 som G. köping
(283 inv.). Det angränsande industrisamhället
Haga har 650 inv. (1946). I G. ligga N.
Kalmar läns folkhögsk. och lantmannaskola samt
Tjusts domsagas tingshus. Här finnas
provinsialläkare och distriktsveterinär, apotek,
tuberkulossjukstuga samt mödra- och spädbarnshem. Bland
industrier märkas sågverk och hyvleri, tillhörande
Gamleby trävaru-ab. (aktiekapital 100,000 kr),
mekanisk verkstad (30 arb.), ab. Invex
(tillverkning av tändstavar, s.k. evighetständstickor),
möbelfabriker, fruktkonservfabrik, tegelbruk och
båtvarv, känt för sina konstruktioner av
kappseg-lingsbåtar. Hamnen har 320 m kaj vid 4—6 m
djup samt export av spannmål och trävaror.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
3,465,500 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 1,358,960 kr (1947). — Namnet uppkom,
då Västervik flyttades till sitt nuv. läge.
Samhället kallades därefter Gamla Västervik (j gamla
vesterwik 1440), slutl. Gamleby (från 1600-talet;
jfr E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordbok”,
2 uppl. 1935—39, sid. 269). P.;Er.
Gamle Carlsberg, se Carlsbergsbryggerierna.
Gamle Estrup, herrgård, se Gammel Estrup.
Gamlestad, församling, se Göteborg.
Gamlestadens fabrikers ab., Göteborg, grundat
1891, driver bomullsspinneri, väveri, blekeri,
fär-geri, appreturverk, nätfabrik och konfektionsfabrik.
Tillverkningsvärdet uppgår till c:a 12 mkr pr år,
arbetarantalet till o. 1,160 (1947). Omslutning
c:a 26 mkr, därav aktiekapital 12,5 mkr.
Gam’liel, judiska lärofäder, se Gamaliel.
Gamma, grekisk bokstav, se Alfabet. — Mus.
G. var under medeltiden namn på den djupaste
tonen i tonsystemet, tillfogad under den eg. lägsta
tonen, A; beteckningen g. överfördes efter hand på
begreppet tonföljd i allm., så i det franska gamme
(dets. som skala).
Gammacism’ (av grek, bokstaven gamma, g),
psykol., särsk. vid försenad talutveckling vanlig
oförmåga att artikulera g-ljudet, varvid detta
mestadels ersättes med j.
Gammafly, art äv fjärilsläktet Plu’sia*.
Gammajärn, y-järn, allotropisk modifikation av
järn. Se Austenit samt Järn och stål.
Gammalfinnar, från 1800-talets sista årtionden
gängse benämning på medl. av Finska partiet*,
vilken understryker motsättningen till de s.k.
ungfinnarna. Medan ungfinnarna under ledning av
J. Castrén lämnade Finska partiet och 1894
grundade ett eget parti, som förordade passivt
motstånd mot de ryska myndigheternas krav och
åtgärder, förblevo g. inom det av Y. Koskinen
ledda Finska partiet. De önskade genom
eftergifter mildra russificeringssträvandena.
Gammalkatoliker, medl. av katolska
kyrkosamfund bredvid och i opposition mot den
romerskkatolska kyrkan. Äldst bland dessa samfund är
det holländska från början av 1700-talet, då den
apostoliske vikarien i Utrecht, P. Codde, vägrade
underteckna ett av jesuiterna inspirerat, mot
jan-senismen* riktat, påvligt dokument. Domkapitlet
i Utrecht underkastade sig ej påven utan valde
egen ärkebiskop, C. Steenhoven, 1723.
Biskops-dömen inrättades därjämte i Deventer och
Haar-lem. G. (oud-katholieken) i Holland räknade 1920
10,000 medl. — Den gammalkatolska rörelsen,
som är besläktad med den gamla katolska
epis-kopalismen, fick ny fart med Vatikankonsiliet
1870, vars dogm om påvens ofelbarhet mötte
opposition, särsk. i Tyskland bland akademiker av
I. Döllingers skola. De, som ej ville underkasta
sig katolicismen i dess nu fastslagna nya form,
samlades till kongresser (den 1 :a i München 1871),
antogo synodal- och församlingsordning samt
valde 1873 till biskop prof. J. H. Reinkens (d.
1896), som invigdes av den gammalkatolske
biskopen i Deventer och tog sitt residens i Bonn.
Där inrättades även ett teol. seminarium. Antalet
g. i Tyskland var 1933 o. 22,000. Gammalkatolska
kyrkor och biskopar finnas även i Schweiz
(”Krist-katoliker”, 1941 30,000), Österrike (1934
36,800) och Tjeckoslovakien (1930 22,700),
Jugoslavien (sedan 1914) samt Amerika (”Polska
nationalkyrkan”, 1936 63,000 medl., övriga s.å. 22,000).
Sedan 1889 ha g. en gemensam organisation,
Ut-recht-unionen. Deras trosbekännelse är besluten
från det 1 :a kristna årtusendets ekumeniska
synoder. Bikttvång, celibat samt helgon- och
Ma-riakultens överdrifter har man slopat, gudstjänst
hålles på modersmålet, och i nattvarden utdelas
— 245 —
— 246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
