Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammelgarn - Gammelgård, hembygdsgård - Gammelost - Gammelstad - Gammelstadsfjärden - Gammelänge kraftverk - Gammertingen - Gammexan - Gamofyt - Gamoner, gamethormoner, könscellhormoner el. befruktningsämnen - Gamopetal - Gamopetaler - Gamov, George Anthony - Gampärlhöna - Gams, Helmut - Gamsköldpadda - Gamvråk - Gamäng - Gamörnsläktet - GAN - Gana - Ganander, Christfrid - Ganascher - Gance, Abel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GANCE
marken 41 %. S y s n e fiskläge har 25 fiskare
(fångstens totalvärde 142,953 kr. 1945). Bland
fornlämningarna märkas kummel, domarringar
och resta stenar (en med runor); på
Herrgårds-klint ligger en bygdeborg med husgrunder, och
delvis inom G. ligger den stora bygdeborgen
Torsburgen*. Från den äldre medeltiden stamma
en kastal på kyrkogården och v. delen av
långhuset (1236); f.ö. visar kyrkan spetsbågsformer.
Långhusets sydportal har rik
skulpturutsmyckning; dopfunt från 1300-talets början och ett
märkligt altarskåp från o. 1400. — Platsen torde
i äldre tid ha hetat enbart Garn. Detta ord, som
i ortnamn betecknar något långsträckt, har här
syftat ant. på en forntida smal landtunga el. en
gammal vik; landskapsbilden har sedermera
ändrats genom landhöjningen (se Hj. Lindroth i
”Fornvännen”, 1914, sid. 133 f.). Namnet skrevs
på 1300-talet Gamblagarn. P.;Er.
Gammelgård, hembygdsgård, se
Hem-bygdsmuseum.
Gammelost, se Ost.
Gammelstad, kyrkby, se Luleå och Nederluleå.
Gammelstadsfjärden, utvidgning i Luleälvs nedre
del, i Nederluleå sn; 33 km2; c:a 0,3 m ö.h.
Gammelänge kraftverk, i nedre delen av
Krång-edeforsarna i Indalsälven nedom Gesundsjön. G.
byggdes 1941—44 och utvidgades 1947 till 64,000
kW i 3 turbiner; fallhöjd 18,5 m. G. äges av
Krångede ab.
Gammertingen, ort i det forna furstendömet
Ho-henzollern, s. Tyskland, bekant för ett här
undersökt gravfält med rikt utstyrda skelettgravar från
merovingertiden. Bland materialet märkas en
praktfull hjälm av orientalisk typ samt beslag o.a.
fornsaksformer, förebilder för liknande i
vendel-kulturen. — Litt.: I. W. Gröbbels, ”Der
Reihen-gräberfund von G.” (1905).
Gammexa’n, y-hexaklorcyklohexan,
insektutrot-ningsmedel, enl. uppgift 5 ggr så effektivt som
DDT, för människor och husdjur fullst. ofarligt.
G. studerades f.g. av fransmannen Dupire 1940.
Gamofy’t, bot., se Gametofyt.
Gamoner [-å’-] (av grek. gam’os, äktenskap),
gamethormoner, könscellhormoner
el. befruktningsämne n, substanser, som
avgivas av könscellerna och först upptäcktes
hos växterna men sedan också ha iakttagits
hos djuren. Alltefter sin härstamning från de
hanliga el. honliga könscellerna betecknas g.
som andro- el. gynogamoner. För
könscellernas förening fordras en rad morfologiska
och fysiologiska betingelser, däribland en
noggrant anpassad, dock minimal mängd g.
Genom undersökningar på sjöborrar har man
funnit 2 olika androgamoner och 2 olika
gynogamoner. Androgamon I förlamar sädescellerna,
andro-gamon II löser ägghöljet, gynogamon I aktiverar
och lockar sädescellerna, och gynogamon II
klibbar samman artegna sädesceller men paralyserar
artfrämmande sådana. Ett slag av gynogamon I,
”e c h i n o c h r o m A”, har isolerats och är känt
till sin kemiska konstitution. H.
GamopetaT, bot., se Sambladig.
Gamopeta’ler, Gamopefalae, växtgrupp, se
Me-tachlamydeae.
Gamov [ga’maf], George Anthony,
rysk
amerikansk fysiker (f. 1904), fil. dr i Leningrad
1928, prof, i teoretisk fysik vid George
Washington Univ., Wash., sedan 1934. G. var en av de
första, som lyckades ge en kvantumteoretisk
behandling av atomkärnornas problem. Han
utvecklade en teori för a-sönderfallet på
vågmeka-nisk grundval, som väl förmådde beskriva de
experimentella resultaten. Genom att postulera
existensen av exciterade tillstånd hos
atomkärnorna kunde G. tolka uppkomsten av
a-partiklarnas finstruktur. G. har även teoretiskt
behandlat kärnreaktionsjämvikten vid de höga temp.,
som härska i stjärnornas inre. Bland G:s
arbeten märkes ”Structure of atomic nuclei and
nuclear transformations” (1937). Re.
Gampärlhöna, art av underfam. pärlhöns*.
Gams, H e 1 m u t, österrikisk botanist (f. 1893),
fil. dr i Zürich 1918, doc. vid univ. i Innsbruck
1929, e.o. prof, där 1937. G. har utg.
växtsocio-logiska arbeten av stor betydelse för tydandet
av växtsamhällenas struktur,
vegetationsbeskriv-ningar från Central- och Sydeuropa samt
systematiska undersökningar över fanerogamer, bl.a.
som medarbetare i G. Hegi, ”Illustrierte Flora
von Mitteleuropa”, och mossor. Tills, med K.
Faegri har G. utarbetat standardiserade
internationella beteckningar för torvarter. Av hans
skrifter märkas ”Prinzipienfragen der
Vegetations-forschung” (1918), ”Postglaziale Klimaänderungen
und Erdkrustenbewegungen in Mitteleuropa”
(1923; tills, med R. Nordhågen) och ”Von den
Follatères zur Dent de Morcles.
Vegetations-monographie aus dem Wallis” (i ”Beiträge zur
geobotanischen Landesaufnahme”, 15, 1927). A.Hr.
Gamsköldpadda, art av fam.
alligatorsköldpad-dor*.
Gamvråk, art av underfam. gamfalkar*.
Gamäng’ (fra. gamin), gatpojke.
Gamörnsläktet, Gypaè’tus, se Gamar, sp. 234.
GAN, sign, för målaren G. Adrian-Nilsson.
Gana (sanskr. gana, skara), ind. myt., beteckning
för grupper av lägre gudomliga väsen, i sht Qivas
följe, som står under ledning av G a n e q a*. —
Inom jainismen de 9 skolor, som grundades av
religionsstiftaren Mahaviras lärjungar och från
vilka de ursprungliga kanoniska böckerna, p u r v
a-e r n a, härrörde.
Ganan’der, Christfrid, finländsk präst (1741
—90), kapellan i Frantsila i Finland,, en av H.
G. Porthans förnämsta lärjungar, utgav bl.a. en
del dikter på finska, en saml. finska gåtor,
”Aenigmata fennica” (1783), och en framställning
av finnarnas och lapparnas mytologi, ”Mythologia
fennica” (1789). G:s förnämsta verk, ”Nytt finskt
lexicon”, som förelåg färdigt i manuskript 1787,
publicerades 1937—40 i en faksimiluppl. (3 bd).
Ganasch’er (fra. ganaches, av ital. ganascia, käk,
kind), de bakre sidodelarna av hästens huvud,
vilka uppåt-bakåt begränsas av
öronspottkörtel-partiet. De ha till underlag käkgrenarnas bakre
delar och täckas av tillhörande tuggmuskler.
Varmblodiga hästar ha i allm. smala, tunna g.,
kallblodiga däremot tjocka och breda.
Gance [gaDs], Abel, fransk filmregissör (f.
1890), en av de ledande inom den franska
avantgarde-rörelsen. G. hade några år som teaterförf.
och skådespelare bakom sig, när han 1915 gjorde
— 253 —
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
